Korruptionsexperten Peter Utterström säger att telekomjätten Ericssons tidigare ledning, tidigare styrelseordförande och tidigare landschefer riskerar åtal i Sverige för misstänkta mutor.

– Det kommer inledas en förundersökning, det ser jag som självklart, säger han till SvD Näringsliv.

Enligt Utterström berör den nya skärpta mutlagstiftningen från 2012 den här typen av misstankar, brottsrubriceringen heter grov vårdslös finansiering av mutbrott.

275 miljarder skattekronor kommer enligt beräkningar att utbetalas felaktigt mellan 2018 och 2030, skriver SVT Nyheter. Hälften av pengarna som kommer från CSN, Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan hamnar fel på grund av medvetet fusk, enligt delegationen för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen.

Finansminister Magdalena Andersson (S) får i morgon slutrapport från delegationen.

SVT Nyheter har tagit del av delegationens rapport redan i dag. I den föreslås bland annat att digitalisering och artificiell intelligens ska användas i högre grad för att stoppa fusket. Dessutom föreslås myndigheterna samverka mer och att ett råd med chefer från berörda myndigheter bör inrättas.

Det skriftliga erkännandet ”vi har mutat” är en skamfläck för Ericsson, skriver DN:s Hans Strandberg efter fredagkvällens besked om miljardförlikningen i USA.

”Nu kommer företaget att ha ögonen på sig från USA, som med stöd av sina lagar kan agera världspolis”.

SVT:s ekonomikommentator Johanna Cervenka befarar att historien kan försämra inte bara Ericssons utan även Sveriges rykte.

– Jag kan bli lite frustrerad över bilden av att vi är naiva. Jag tror faktiskt inte det. Vi har nog snarare varit giriga och det är bara att beklaga, säger hon.

SvD Näringslivs Birgitta Forsberg förvånas över att Ericsson inte förhandlade ner böterna, som landade på omkring 10 miljarder kronor i linje med det belopp som finns avsatt.

”Men cheferna hade kanske inga större incitament”, skriver hon på Twitter.

Många av de personer som har gripits inom ramen för det Europol-ledda tillslaget mot penningtvätt klassas som ”värvare av målvakter”. I ett pressmeddelande skriver Europol att värvarna bland annat har använt sig av sociala medier och dejtingappar för att hitta nya rekryter.

Polisen uppger att det är en populär strategi för kriminella att använda för att rikta in sig på studenter och ungdomar. GP noterar att det på sociala medier bland annat rör sig om annonser om att bli rik snabbt som lockar in de blivande kurirerna.

Enligt Europol är det brottsligt att agera målvakt för penningtvätt, även om personen i fråga är omedveten om att pengarna kommer från olaglig verksamhet.

Samma månad som SVT:s penningtvättsgranskning av SEB köpte Mats Qvibergs investmentbolag Öresund 2,7 miljoner aktier i storbanken, skriver DI som hänvisar till Öresunds senaste substansvärdesrapport.

I rapporten ligger marknadsvärdet för inköpet på 221 miljoner kronor.

Innan november månad ägde Öresund inga aktier i SEB.

SEB:s transaktionshistoria i Estland uppvisar inga tecken på ”allvarliga brister inom kontroll och regelefterlevnad”. Det skriver kreditvärderingsbolaget Standard & Poors efter att storbanken granskats i SVT:s Uppdrag granskning.

I noteringen från S&P står det att transaktionsflöden av potentiellt riskabla kunder var ”jämförbart lägre” hos SEB än hos konkurrenterna samt att dessa avtog efter 2009.

S&P upprepar SEB:s rating A+ och A-1 på lång respektive kort sikt.

Kortbedrägerier har ersatt rån mot banker och värdetransporter som ny inkomstkälla för organiserad brottslighet, rapporterar Ekot.

Samtidigt som antalet rån har gått ner har de så kallade CNP-bedrägerierna, där bedragaren bara har tillgång till kortuppgifterna, istället ökat. Under 2018 stals 210 miljoner kronor från svenska bankunder genom den metoden.

– Vi är ganska säkra på att pengarna används för att köpa narkotika som man i sin tur säljer, säger Jan Evensson som är chef för den regionala utredningsenheten i Stockholm.

Enligt honom måste polisen bli bättre på att utreda de ekonomiska strukturerna bakom brotten och öka samarbetet med andra myndigheter.

Ett energibolag i Stavanger har blivit lurade på 150 miljoner norska kronor via vad som förmodligen är det mest lönsamma vd-bedrägeriet i Norges historia, rapporterar Sveriges Radio med hänvisning till Stavanger Aftenblad.

En person vid energibolaget blev uppringd av någon som utgav sig för att vara vd för moderbolaget och att en kris gjorde att det behövde föras över pengar omedelbart. En annan person låtsades vara bolagsadvokat.

Nu sitter två män häktade i Israel. Polisen fruktar att pengarna är förlorade.

Svenskar är mer pessimistiska om de ekonomiska utsikterna på nationell nivå än medborgare i andra länder. KI:s prognoschef Ylva Hedén Westerdahl säger att det är svårt att förklara varför det är så.

– Det är lite svårt att förstå när arbetslösheten just bottnat. Vi har tänkt förut att det kanske beror på fallande huspriser, men det har varit fortsatt svagt, säger hon till Direkt i samband med den senaste barometern.

Prognoschefen tillfrågas om pessimismen kan bero på andra faktorer än de rent ekonomiska, till exempel den upplevda tryggheten. Detta efter nyhetsrapportering med fokus på skjutningar och sprängningar.

Ylva Hedén Westerdahl ser det som en möjligt delförklaring.

– Många kan ha en känsla av att det inte är så bra som det verkar.

Kronofogden får ett extra tillskott på 65 miljoner kronor med syftet att jaga kriminellas lyxvaror, skriver SVT.

– Vi är där som en liten haj och hugger åt oss en liten del av det här så att brottsoffren kan få tillbaka sina pengar, säger Johannes Paulson, verksamhetschef på Kronofogdemyndigheten.

Tidigare under måndagen sa finansminister Magdalena Andersson (S) till TT att hon vill att livsstilskriminella ska bli av med sina bilar, dyra klockor och guldkedjor.