Crowdfunding, eller gräsrotsfinansiering på svenska, som investeringsform i projekt och mindre företag har ökat i popularitet de senaste åren. Idag saknas specifika regelverk som tar sikte på crowdfunding, men ny lagstiftning är på gång. En ny EU-förordning om crowdfunding kommer att börja gälla inom EU från och med den 10 november i år. I samband med det föreslås en ny lag om gräsrotsfinansieringar träda ikraft i Sverige, vilken ska komplettera förordningen.

Regeringen föreslår att en ny lag om visselblåsning ska gälla från och med den 17 december 2021. Lagförslaget innefattar utökat skydd för visselblåsare då även den som inte är arbetstagare ska kunna visselblåsa utan rädsla för repressalier förutsatt att personen har fått reda på allvarliga missförhållanden i ett arbetsrelaterat sammanhang, till exempel som arbetssökande, konsult eller styrelseledamot.

Lagförslaget innefattar även att arbetsgivare med 50 eller fler arbetstagare ska inrätta särskilda visselblåsarfunktioner som ska vara tillgängliga för alla som är verksamma hos arbetsgivaren. Visselblåsarfunktionen ska vara användarvänlig och ska säkerställa konfidentiell behandling av visselblåsarens identitet.

– Med en ny visselblåsarlag ska det bli tryggare och mer lättillgängligt för personer att visselblåsa och det blir intressant att se om nya krav på visselblåsarfunktion leder till fler internutredningar i de medelstora och stora företagen, säger Robert Stromberg, delägare på Cederquist.

EU-kommissionen har presenterat den första delegerade akten för EU:s taxonomi som fastställer de tekniska kriterierna för om en ekonomisk verksamhet bidrar till EU:s miljömål på klimatanpassning och begränsning av klimatförändringar. Tanken är att EU:s taxonomi ska skapa ett enhetligt sätt att bedöma om en investering är hållbar eller inte. Den delegerade akten ska formellt antas i slutet av maj.

Hållbar finansiering har blivit alltmer populär och många obligationer och banklån är i dag under ett grönt ramverk. Även andra hållbara ramverk finns som för socialt hållbara investeringar. Det finns också ESG-länkade lån där incitament finns för en låntagare att nå vissa miljömål, till exempel genom att ge en lägre räntemarginal om en låntagare kan visa att energiförbrukningen eller koldioxidutsläppen minskats över tid.

När utkastet till den delegerade akten presenterades i 2020 framfördes det kritik mot vissa av förslagen. Det skulle till exempel vara svårt för svenska fastighetsbolag att få sina fastigheter gröna, trots att Sverige ligger långt framme i sitt miljöarbete inom fastighetssektorn.

– EU-kommissionen har i det slutliga förslaget ändrat sig på flera punkter, men det ska bli spännande att se hur akten kommer påverka finansieringsmarknaden när den träder ikraft, säger Per Henriksson, delägare på Cederquist.

Elektroniska underskrifter är ett smidigt sätt att ingå kommersiella avtal, göra anmälningar och upprätta bolagsdokumentation. Elektroniska underskrifter är generellt giltiga enligt svensk lag. Men vad mer säger lagen? Här går Johannes Färje, Head of Digital Services and Innovation på Advokatfirman Cederquist igenom vad som gäller.