Riksbankens inflationspolitik har misslyckats – ändå fortsätter man märkligt nog att låtsas som om det fungerar. Det säger den tidigare FI-chefen Martin Andersson, som numera är partner på konsultfirman Oliver Wyman, till DI.

Det Stefan Ingves med kollegor egentligen vill åt genom att styra inflationen är en jämn tillväxt och stabil sysselsättning, men den kopplingen har försvagats, menar Andersson.

– Då struntar vi i det vi egentligen ska styra, och så kör vi på det här ändå – för mig är det ett väldigt märkligt sätt att resonera, säger han till DI.

Det är en förlegad syn att löneökningarna skulle driva inflationen, enligt Teknikföretagens chefekonom Mats Kinnwall.

– Löneökningarna har på senare år bara varierat några tiondels procentenheter medan inflationen svajat hejvilt fram och tillbaka med energipriserna, säger han till Direkt.

Enligt Kinnwall har globaliseringen suttit det tidigare sambandet mellan, inhemsk arbetslöshet, löneökningar och inflation ur spel. Han menar att det svenska näringslivet inte längre kan vältra över stigande lönekostnader genom att ta ut högre priser, eftersom man nu är utsatt för direkt internationell konkurrens.

Han slutsats är att inflationsmålet spelat ut sin roll eftersom Riksbanken inte kan styra över de faktorer som skapar inflation.

Riksbanken kan mycket väl sänka räntan till minus igen. Utsikterna för inflationen är bräckliga och alla ihållande risker ligger på nedsidan. Det sa vice riksbankschef Per Jansson vid ett evenemang hos Goldman Sachs i London på tisdagen, skriver Direkt med hänvisning till Bloomberg.

Jansson betonade att Riksbanken är redo att agera om utsikterna skulle försämras, både genom nya tillgångsköp och en räntesänkning. Han sa även att ingen i direktionen skulle skriva under på tolkningen att noll är en ny nedre gräns för räntan.

Virusskräcken kombinerad med de reella effekterna på den globala ekonomin är tillräckligt stora för att aktiemarknaden måste sänka försäljnings- och vinstförväntningar rejält för första kvartalet. Det skriver Realtids Claes Folkmar i en kommentar efter måndagens börsslakt. Vinstvarningar lär följa och oavsett om man får virusutbrottet under kontroll eller inte är ”skadan redan skedd”, menar han.

Virusutbrotten i Sydkorea och Italien kommer att begränsa redan lövtunna leverantörskedjor ytterligare, skriver Placeras Karl Lans. ”Globala storbolag som Apple, Samsung och Volkswagen kommer att drabbas hårdare än marknaden först trodde”. Han noterar att paniken till slut tog över börserna och att marknaderna nu spår att centralbanker världen över sänker räntorna för att dämpa konjunkturnedgång.

Enligt DN:s Hans Strandberg är det ingen börskrasch vi ser, trots att dagens tapp på 4,3 procent på Stockholmsbörsen var det största sedan brexitomröstningen.

”Vid en krasch handlar det om en betydligt mer desperat handel: många vill sälja, få vill köpa och aktievärdena sjunker”, skriver han och noterar att börsen trots allt fortfarande är upp tvåsiffrigt sedan nyår.

Sveriges BNP-tillväxt bromsade in något i fjärde kvartalet – bland annat på grund av en svagare nettoexport, spår Swedbank i ett veckobrev inför den kommande veckans publicering av BNP-siffrorna.

Framåt kommer coronaviruset ”sannolikt att tynga tillväxten något”, spår bankens ekonomer.

BNP-siffrorna för fjärde kvartalet 2019 publiceras på fredag. I veckan publiceras också KI:s konjunkturbarometer.

”Där förväntar vi oss att företagen i större utsträckning har påverkats av förväntningar om följdeffekter av coronaviruset”, skriver makroekonomerna.

Oro för coronaviruset och utbrottets konsekvenser har bidragit till en ny osäkerhetsfaktor för den globala ekonomin, skriver Nordeas ekonomer Jan von Gerich och Andreas Steno Larsen i en uppdatering kring bankens valutaprognoser.

”I den här miljön kommer dollarn fortsätta att ha stöd och obligationsräntorna kommer att förbli låga”, skriver duon i uppdateringen vars rubrik beskriver den amerikanska valutan som kung.

Nordea trodde förut att Fed skulle sänka räntan i mars men har nu spår de i stället att sänkningen kommer i juni. ECB antas låta räntan ligga oförändrad.

När det kommer till svenska kronan tror Nordea på en marginell förstärkning mot euron. I slutet av 2020 väntas euron kosta 10,40 kronor, vilket kan jämföras med de drygt 10,54 kronor som var senaste kurs.

Inflationssiffrorna för januari var en kalldusch för Riksbanken, skriver Nordea-ekonomerna Andreas Steno Larsen och Martin Enlund i ett marknadsbrev.

Framåt kommer inflationen bli ännu lägre, spår duon och lägger till att det nu är dags att fundera på vad som händer med inflationsförväntningarna det kommande kvartalet.

De tar upp att vice riksbankschefen Martin Flodén i det senaste protokollet uppgav att han överväger en sänkning av räntan till –0,25 procent om inflationen blir lägre än förväntat.

”Flodén, vi kan lova dig att den kommer att bli det”, skriver Enlund och Steno Larsen.

Kinas centralbank kommer att ta till ytterligare åtgärder för att stimulera ekonomin – bland annat genom pressa ner räntorna för att hjälpa företag som drabbats ekonomiskt av coronaviruset, uppger en talesperson för Financial News enligt flera medier.

Centralbanken kommer dessutom att pumpa in mer pengar i systemet.

Talespersonen Liu Guoqiang säger till Financial News att Kinas penningpolitiska utrymme fortfarande är relativt stor och att det finns verktyg att ta till.

– Vi är självsäkra och kan kompensera för virusets påverkan, säger han.

Sveriges BNP fortsätter att växa och nästa veckas statistik för det fjärde kvartalet kommer att visa på en BNP-tillväxt på 0,8 procent jämfört med samma period 2018, spår SEB:s makroekonom Elisabet Kopelman i ett marknadsbrev.

Analytikerna som ingår i Infronts sammanställning spår också en ökning på 0,8 procent jämfört med föregående år. Jämfört med tredje kvartalet 2019 väntas BNP ha stigit med 0,2 procent, skriver Direkt. Om analytikerna får rätt blir BNP-siffran i linje med Riksbankens BNP-prognos.

Handelsbanken har en mer negativ syn än så och spår en minskning på 0,1 procent jämfört med tredje kvartalet. Banken tror att ökningen jämfört med fjärde kvartalet 2018 blir 0,5 procent, skriver Handelsbankens Anders Bergvall i ett veckobrev.

Statistiken släpps nu på fredag.

Den svenska kronan tappade mark mot både dollarn och euron efter att inflationssiffrorna i januari kommit in klart lägre än väntat.

Strax innan att inflationssiffrorna offentliggjordes stärktes kronan mot dollarn – men det ändrades snabbt när det blev känt att KPIF-inflationen i januari landade på 1,2 procent. Samma mönster sköntes mot euron.

”Det är inte lätt för Riksbanken och nollräntan lär bestå läääänge”, skriver SEB:s chefsstrateg Johan Javeus på Twitter om den låga inflationen.

Kronförsvagningen är blygsam jämfört med hur det brukar se ut när inflationen är överraskande svag, enligt Handelsbankens valutastrateg Kiran Sakaria.

”Den svaga siffran ökar sannolikheten för att Riksbanken tvingas sänka räntan, vilket också syns i kortränteprissättningen”, skriver han på Twitter.