En liten kronförsvagning noteras på torsdagsförmiddagen efter Riksbankens senaste penningpolitiska besked.

Att räntan hölls på noll och spås hållas på noll åtminstone till slutet av 2023 var helt väntat. Ökningen av tillgångsköpen – från 500 till 700 miljarder kronor – var däremot något större än marknaden väntat.

8 av 10 analytiker i Infronts enkät spådde en ökning men till exempel SEB räknade med att lyftet skulle bli på 100 miljarder kronor, inte 200 miljarder.

Chefsekonomen Robert Bergqvist applåderar ändå beslutet och skriver på Twitter att Riksbanken har hittat ”helt rätt balans”.

Riksbanken lämnade som väntat kvar reporäntan på noll i det senaste penningpolitiska beskedet som släppts nu på torsdagsförmiddagen. Precis som tidigare spår Riksbanken att räntan ligger kvar på noll åtminstone till slutet av 2023.

Värdepappersköpen utökades från 500 upp till 700 miljarder kronor och förlängs fram till nästa årsskifte, meddelar Riksbanken.

Ekonomin behöver ett omfattande stöd under lång tid och värdepappersköpen sker för att förbättra förutsättningarna för en återhämtning, skriver Riksbanken.

Riksbanksdirektionen var oenig i det senare beslutet. Anna Breman ville se en mindre och senare utökning, Martin Flodén ansåg att Riksbanken inte behövde beslutat om tillgångsköp för andra halvan av nästa år redan nu.

Europeiska centralbanken bör överväga att utradera eller behålla den statsskuld som de köper under coronakrisen för att hjälpa länderna att återhämta och omstrukturera sig. Det anser Italiens statssektreterare Riccardo Fraccaro, skriver Bloomberg.

– Penningpolitiken måste stötta medlemsländernas expansiva finanspolitik på alla sätt, säger han.

Fraccaros uppmaning om skuldlättnad kommer dock inte att välkomnas av ECB. Centralbanken har flera gånger uppgett att lagen inte tillåter dem att göra sådan finansiering och chef Christine Lagarde har sagt att hon ”inte ens ställer sig den frågan”, skriver nyhetsbyrån.

Sänkt ränta är mer eller mindre uteslutet. Men Riksbanken väntas bjuda på nyheter i form av ökade stödköp vid torsdagens räntebesked, enligt en samstämmig panel av ekonomer.

Både Lina Fransson, räntestrateg på SEB, och Claes Måhlén, chefsstrateg på Handelsbanken, räknar med att det så kallade QE-programmet utökas med 100 miljarder kronor samt att det förlängs till slutet av 2021.

– Detta är en följd av en svagare tillväxtprognos, oväntat låg inflation och tydliga signaler om mer stimulanser från ECB i december, säger Fransson.

Hon kommer att lyssna efter nya ledtrådar om vad som kan få centralbanken att åter sänka räntan till minus.

Under coronakrisen har ett strukturellt inflationsproblem förvärrats, enligt Anders Nordberg, makroekonom på Länsförsäkringar. Han anser att Riksbankens omläggning av penningpolitiken innan pandemin lämnar en del att önska.

– De negativa räntorna fick såklart kritik men jag bedömer ändå att de utgjorde en bra signal om att Riksbanken tog inflationsproblemet på allvar, säger han.

I juni hände något ovanligt: Federal Reserve tvingades ransonera hur mycket kontanter de kommersiella bankerna kunde få ut. Takten med vilken pengar byter händer är en viktig indikator på ekonomiskt aktivitet och att kontanter blev en bristvara berodde på att kunderna inte kom till butikerna i pandemin. Nu oroar sig ekonomer för vad som kommer hända om hushåll kommer vilja spendera ordentligt med kontanter när ekonomin öppnar upp igen, något som kan få inflationen att sticka iväg, skriver The Economist.