Inflationssiffrorna för september prickade Riksbankens prognos och kan sammanfattas som ”en bra nyhet i det generella höstmörkret”. Det säger vice riksbankschef Per Jansson i DI:s podd "Makrorådet", rapporterar Direkt.

Jansson påpekar också att den svenska inflationen rört sig uppåt på ett ”mer bestämt sätt än i andra länder”. Samtidigt betonar han att Riksbanken måste vara vaksam på den senaste tidens nedgång i de långa inflationsförväntningarna.

Vice riksbankschef Per Jansson slår ifrån sig kritiken om att centralbankens agerande lett till en försvagad krona som riskerar att skapa obalanser i ekonomin, skriver DI.

Jansson hänvisar till de nuvarande prognoserna för svensk ekonomi.

– Ser vi något där som tyder på att allvarliga obalanser skulle växa fram på grund av en svag krona? Det är svårt att svara ja på den frågan.

På frågan om det är dags för politikerna att avlösa centralbankerna genom mer aktiv finanspolitik svarar Jansson att Riksbanken ”har en del ammunition kvar”, även om handlingsutrymmet inte är obegränsat.

Hongkongs finansmyndighet The Hong Kong Monetary Authority (HKMA), i praktiken centralbank, beslutade sent på måndagen om att sänka kravet för bankernas kontracykliska kapitalbuffert. Buffertvärdet sänktes till 2 från 2,5 procent vilket innebär att i storleksordningen 200 till 300 miljarder Hongkong-dollar tillförs ekonomin i Asiens pressade finanscentrum. Det rapporterar Reuters.

– Ekonomiska indikatorer och andra relevanta belägg har signalerat att det ekonomiska klimatet i Hongkong har försämrats signifikant sedan juni, säger HKMA:s exekutiva chef Eddie Yue.

Det var i juni som protesterna mot regimen inleddes och de är nu inne på sin femte månad. Samtidigt har Hongkong drabbats hårt av det pågående handelskriget.

Det mest sannolika scenariot är att det blir en förlängning av Storbritanniens utträdesperioden ut ur EU med åtminstone ett kvartal, skriver SEB:s valutastrateg Richard Falkenhäll i en gästkrönika för Omni Ekonomi.

”Skulle britterna begära en förlängning som accepteras av EU så räknar vi med ett starkare pund eftersom det öppnar upp för en andra folkomröstning på sikt”, skriver Falkenhäll.

De senaste giftpilarna mot Stefan Ingves kommer från Riksbanksutredningen, som föreslår att en del av Riksbankens makt ska flyttas till riksdagen, skriver Birgitta Forsberg för SvD Näringsliv.

Han har redan fått ta emot en massa kritik i olika frågor – men gång på gång har Riksbankschefen ryckt på axlarna, menar Forsberg.

”Personligen verkar Stefan Ingves obekymrad över de giftpilar som avfyras mot hans bunker på Brunkebergstorg i Stockholm. Beröm är finlandssvensken inte van vid”, skriver hon.

Det mest uppseendeväckande med Riksbankskommitténs utredningen är att Riksbanken fortsättningsvis ska ta ett lite större grepp om ekonomin när den sätter styrräntan, enligt DN:s Carl Johan von Seth.

”Med ett bredare mandat fogar man (...) in Riksbankens uppdrag i ett internationellt mönster, skrev han i veckan.

Det finns goda skäl för att finanspolitiken ska få en större roll i stabiliseringen av konjunkturen, skrev DI:s Felicia Åkerman i onsdags.

”Men att få båda sidorna av den ekonomiska styrningen att gå åt samma håll utan att äventyra centralbankernas oberoende är vanskligt”, skrev hon då.

Politiker från en majoritet av riksdagspartierna har avslöjat att Riksbanken kommer att kunna behålla sin reserv av utländsk valuta. Detta reagerar professorn Harry Flam på, skriver SvD Näringsliv.

– Politikerna kapitulerar för Riksbanken. Valutareserven kostar en halv miljard per år och det är en försäkringspremie som man inte behöver betala, säger Flam.

Politikernas förslag är att den upplånade delen av valutareserven får uppgå till max 5 procent av BNP – runt 250 miljarder kronor. Det är är också så stor den är i dag.

Neel Kashkari, chef över Federal Reserve i Minnesota, kommer att ställa sig bakom en räntesänkning i slutet av månaden om den ekonomiska datan fortsätter att komma in som den hittills gjort, skriver Bloomberg enligt Direkt.

Enligt Kashkari ökar riskerna på nedsidan men han säger samtidigt att hans prognos inte är recession.

– Mitt basscenario är fortfarande tillväxt, säger han till Bloomberg enligt Direkt.

Enligt Bloomberg väntar sig investerarna att den amerikanska centralbanken kommer att sänka räntan med 0,25 procentenheter vid nästa möte i slutet av oktober.

Flera tunga ekonomer välkomnar de förändringar av Riksbanken som riksbankskommittén presenterade i dag, skriver SvD Näringsliv.

Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman menar att inflationsmålets legitimitet nu stärks när riksdagen, och inte Riksbanken får det sista ordet.

Kristin Magnusson Bernard, makrochef på Nordea, är positiv till att antalet ledamöter minskas från sex till fem.

– Man minskar kritiken mot att Ingves eventuellt skulle ha för mycket makt.

SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist ger i sin tur tummen upp till förslaget om att centralbankens ledamöter endast ska kunna bli omvalda en gång.

Sannolikheten för att Riksbanken håller fast vid sin räntebana även vid nästa möte har ökat efter torsdagens inflationssiffror. Det skriver DI:s Felicia Åkerman i en analys.

”Vill Riksbanken gärna upp till en reporänta på noll procent har den nu fått stöd från faktiska data. Risken är att man upprepar tidigare misstag och höjer i fel del av konjunkturen”, skriver Åkerman och tillägger att spänningen ökar inför räntebeskedet om två veckor.

Placeras Pekka Kääntä skriver att Riksbanken i teorin skulle kunna stirra sig blind på enbart inflationstakten och höja räntan vid årsskiftet. I praktiken tror han dock att direktionen knappast kan blunda för den senaste tidens dystra konjunkturindikatorer.

”Vår bedömning är därför även fortsatt att räntehöjningen kring årsskiftet stryks ur rullorna på oktobermötet”.

Riksbanken kommer i framtiden att behöva riksdagens godkännande både när det gäller inflationsmåttet och nivån på inflationsmålet. Det föreslår riksbankskommittén som i över två år utrett ändringar av centralbankens arbete, skriver SvD Näringsliv.

Kommittén föreslår även att antalet ledamöter ska minska till fem från dagens sex och att ledamöterna endast kunna väljas om en gång.

Förslaget ska officiellt lämnas över till regeringen i slutet av oktober.