Riskkapitalbolaget Midrocs vd Göran Linder kommenterar nu helomvändningen gällande bolagets ägande i Powercell.

Det var bara tre veckor sedan som Midroc sålde hela sitt innehav på cirka 6 miljoner aktier till Bosch. Nu köper Midroc in sig i Powercell igen genom att överta drygt 2 miljoner aktier från Finindus, till samma villkor som när Bosch köpte av Midroc den 15 november.

Göran Linder kallar det för ”en bra lösning för båda parter”.

– Finindus kan vara med och kapitalisera på en del av den värdestegring man varit med och bidragit till, samtidigt som Midroc får ha kvar en del av den uppsida som följer av att Bosch klivit in som storägare i Powercell och det framtida värde bolaget skapar, säger han i ett pressmeddelande.

Powercells aktie har gått upp 2 300 procent sedan noteringen 2014.

Riskkapitalbolaget Midroc är tillbaka som storägare i Powercell efter att i novemeber ha sålt hela sitt innehav till Bosch.

I ett pressmeddelande framgår att Midroc New Technology förvärvat drygt 2,1 miljoner aktier i PowerCell, motsvarande 4,1 procent av röster och kapital. Säljare är det belgiska riskkapitalbolaget Finindus.

Prislappen är densamma som när bolaget sålde ut sitt innehav, bekräftar Midrocs vd Göran Linder för DI. Det innebär en rabatt på knappt 30 procent mot dagens aktiekurs.

Riskkapitalet som flödade till startupbolag som erbjuder olika typer av on-demand-tjänster i olika delar av världen – såsom samåkning och leverans av mat – rasade med 22 procent på årsbasis under tolvmånadersperioden till och med september. Det framgår av en rapport som Goldman Sachs analytiker tagit fram, skriver Financial Times.

Förklaringen uppges vara tudelad. Dels har det politiska missnöjet vuxit kring framförallt de anställdas arbetsvillkor. Dels har investerare blivit alltmer skeptiska till de förluster sektorn alltjämt dras med.

Konsekvensen av att inflödet av kapital sinar blir att bolagen tvingas kapa sina kostnader och höja sina priser, menar Goldman.

Jordan Nof, investeringschef på Tusk Venture Partners, säger att alla nu synar branschen med större skepsis.

– Tyvärr borde man ha använt den hela tiden, säger han till tidningen.

Samma månad som SVT:s penningtvättsgranskning av SEB köpte Mats Qvibergs investmentbolag Öresund 2,7 miljoner aktier i storbanken, skriver DI som hänvisar till Öresunds senaste substansvärdesrapport.

I rapporten ligger marknadsvärdet för inköpet på 221 miljoner kronor.

Innan november månad ägde Öresund inga aktier i SEB.

Investmentbolaget Svolder trappar upp ägandet i medicinteknikbolaget Elos Medtech och har nu en post om 15,6 procent av kapitalet och 21,9 procent av rösterna. Det framgår i ett flaggningsmeddelande hos Finansinspektionen efter börsens stängning på måndagen.

Svolders innehav i Elos Medtech uppgår därmed till knappt 1,3 miljoner aktier varav närmare 1 miljon är B-aktier och resten A-aktier.

Aktivistfonden TCI, med ett förvaltat kapital på över 287 miljarder kronor, hotar med att sälja bolag som inte planerar att minska utsläppen. Det skriver TCI i ett brev till företag, däribland Airbus, Google och Moodys, rapporterar Financial Times.

– Att investera i företag som inte är öppna med sin förorening är som att investera i ett företag som inte är öppna med sin balansräkning, säger grundaren och förvaltaren Christopher Hohn till FT.

Hohn är en av Storbritanniens mest förmögna personer och donerar runt 150 miljoner dollar årligen till klimatgrupper.

Industrivärdens substansvärde uppgick till 249 kronor per aktie den 30 november, enligt ett pressmeddelande. Det kan jämföras med måndagens stängningskurs på 220,90 kronor för C-aktien, vilket ger en substansrabatt på drygt 11 procent.

Investerare söker gemensamma nämnare mellan de olika proteströrelserna, skriver Reuters. Det kan vara ojämlik fördelning av välstånd, arbetslöshet och avsaknad av politisk röst.

– De flesta länder i Mellanöstern har väldigt ung befolkning och stora inkomstklyftor, så vi undviker platser som Jordanien och Oman som har liknande demografi som Libanon och Irak, säger en talesperson för Allianz’s House till Reuters.

Miljarder av dollar har flödat ut från tillväxtmarknader i spåren av växande social oro runtom i världen. Det skriver Reuters i ett långt reportage om hur demonstrationer och proteströrelser inte bara utmanar sittande regeringar utan även investerarnas modeller för att beräkna risk på tillväxtmarknader.

Traditionella mått på på stabilitet såsom staternas vilja att betala sina skulder eller politisk stabilitet fångar inte in tidiga tecken på oro.

– Det handlar verkligen om att kunna tänka sig var nästa oroshärd kan uppstå och försöka förekomma det, säger Richard House på Allianz Global Investors till Reuters.

Det senaste halvåret har demonstrationer pågått i Hongkong, Chile, Bolivia, Libanon.

I Hongkong har värdet på aktiemarknaden sjunkit med 13 procent sedan oroligheterna började. I Libanon handlar det om en halvering.

Trots rekordnivåer på Stockholmsbörsen i november finns det fortfarande en uppsida, säger förvaltare till DI. Dels var bolagens rapporter inte så dåliga som väntat i det tredje kvartalet, dels har konjunkturoron börjat ebba ut, menar Carnegie Fonders Viktor Henriksson.

– Blir det inte värre än såhär ska man snarare köpa cykliska bolag än sälja, säger han till tidningen.

Lannebo Fonders Johan Nilke menar att det börjat peka uppåt igen och att den låga räntan med mycket kapital på marknaden troligen leder till ett positivt börsår även 2020, skriver DI.