Genom att stödja Vänsterpartiets misstroendehot, men samtidigt ställa två krav på regeringen försöker Ebba Busch Thor (KD) och Ulf Kristersson (M) att ta initiativet från Jonas Sjöstedt. Det menar Ekots inrikespolitiske kommentator Tomas Ramberg i en analys.

Den här metoden för att påverka i en politisk sakfråga är enligt honom också ovanlig. I vanliga fall försöker man gå ihop i riksdagen för att rösta igenom en förändring i sakfrågan, men nu tycker man det skulle ta för lång tid. I stället vill man att regeringen drar tillbaka förslaget om lagen om valfrihet – och som motprestation får man behålla sin arbetsmarknadsminister, menar Ramberg.

Ewa Stenberg på DN menar att hotet om ett extraval skulle kunna läggas fram de närmaste dagarna, men att det också finns flera faktorer som talar emot det – bland annat Socialdemokraternas opinionssiffror.

I stället tror hon att ”regeringens mästerförhandlare” kommer få ta plats på scenen över helgen.

Socialdemokraterna kan pusta ut en aning eftersom man fortfarande med marginal är största parti – men faran är därmed inte över. Det menar Expressens inrikespolitiske kommentator Viktor Barth-Kron.

– Statminister Stefan Löfven sitter säkert i sitt eget parti men kanske inte i Sveriges riksdag, säger han när han analyserar dagens SCB-mätning i Expressen TV.

Barth-Kron menar att trycket ökar på att Vänsterpartiet ska pressa regeringen, vilket i sin tur kan äventyra januarisamarbetet och i förlängningen regeringsmakten.

SCB:s partisympatimätning kan verka som ett lugnande medel på Socialdemokraternas opinionspanik eftersom partiet i mätningen behåller positionen som Sveriges största parti, skriver SvD:s politiska kommentator Göran Eriksson i en analys.

SVT:s Mats Knutson skriver att regeringspartier ofta ligger lågt i opinionen i det här skedet av en mandatperiod, men att S ändå har uppenbara problem med trovärdigheten i frågor som dominerar debatten, som brottslighet och invandringspolitik.

Sverigedemokraterna är Sveriges andra största parti och får 22,6 procent i novembermätningen, en rejäl uppgång från maj då noteringen var 17,1.

Resultatet är det högsta som partiet noterat i en mätning från SCB.

Socialdemokraterna får sitt sämsta resultat hittills, och sjunker från 27,6 procent i maj till 26,3 i november. Mest tappar dock KD som rasar från 13,0 i maj till 6,6 procent i dagens mätning.

Moderaterna är nu bara riksdagens tredje största parti med 18,3 procent, vilket dock är ett lyft från majmätningens 16,0 procent.

Liberalerna som legat under riksdagsspärren i flera mätningar på sistone noterar 4,1 procent att jämföra med 3,7 i maj. Centern, som hade 6,9 procent i maj, får 7,3 procent i november. Förändringarna för L och C är inte statistiskt säkerställda.

Vänsterpartiet tappar från 8,7 procent i maj, till 8,1 procent nu. Miljöpartiet minskar sitt stöd från 5,6 procent till 5,1.

Moderaternas, Liberalernas och Kristdemokraternas krav på en ny energiöverenskommelse redan innan årsskiftet är ett tecken på att M och KD förbereder sig på att hoppa av den gällande överenskommelsen. Det menar SR:s politiske kommentator Tomas Ramberg.

Även Göran Eriksson på SvD anser att den föreslagna tidsplanen verkar konstruerad för att ge M och KD en ursäkt att hoppa av den gällande. Det skulle betyda slutet på ”de långsiktiga spelregler” som bestämdes för tre år sedan. I så fall kommer elproducenterna behöva börja oroa sig igen för att de ekonomiska förutsättningarna ska rivas upp efter varje val, menar han.

Olle Lönnaeus på Sydsvenskan beskriver den nuvarande energiöverenskommelsen som ett korthus som Stefan Löfven är livrädd för att peta i. Han menar också att Ulf Kristersson hittat en perfekt konfliktfråga med kärnkraften – och med Nyamko Sabuni med på båten kan han skaka om Löfvens regeringsbygge.

”En värdelös förhandlingsstrategi”, svarar finansminister Magdalena Andersson (S) efter att M, KD och V krävt att regeringen inte accepterar en höjning av den svenska EU-avgiften.

Andersson menar att regeringen har samma ambition kring att hålla nere avgiften, men att det har varit en styrka att ha riksdagen bakom sig i diskussionerna. Enligt finansministern är tajmingen på dagens utspel ”extremt olycklig”.

– Bara i dag har det här utspelet försämrat Sveriges förhandlingsposition, och det är inga småsummor, vi pratar om miljardbelopp, säger Andersson.

Sverigedemokraterna välkomnar det gemensamma energiinitiativet från Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, rapporterar TT. SD:s energipolitiske talesperson Mattias Bäckström Johansson håller med om att det finns en ”effektbristsituation som är under upprullning”.

M, KD och L vill skapa en ny energiöverenskommelse före årsskiftet.

– Nu finns det en mer tydlig tidsram för Socialdemokraterna att agera inom, säger Bäckström Johansson.

Han pekar på att det finns en bred uppslutning kring kärnkraften, och att frågan nu ligger på Socialdemokraternas bord. Partiet säger sig vara redo att agera tillsammans med M, KD och L i riksdagen om en ny överenskommelse inte kommer på plats.

Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna vill se en ny energiuppgörelse innan årsskiftet och uppmanar till samtal med alla riksdagspartier. På förmiddagen höll partiernas energipolitiska talespersoner en pressträff där de presenterade sin idé om en ny energiöverenskommelse.

– Vi ser en allt mer elintensiv framtid. Vi måste stärka svensk konkurrenskraft och ta itu med klimatutmaningarna, säger Arman Teimouri (L).

– Vi har inte tilläckligt med el på rätt tidpunkt vid rätt tillfälle. Regeringen lappar och lagar i dag. Det är problem man själva har orsakat, menar KD:s Camilla Brodin.

Partierna menar att kärnkraften fortfarande spelar en viktig roll. De vill se en plan för fjärde generationens kärnkraft.

Partiledare för Liberalerna, Kristdemokraterna och Moderaterna kräver att regeringen bjuder in till nya samtal om en energiöverenskommelse, i en debattartikel i DN.

Partiledarna vill se samtal med alla riksdagspartier och en ny uppgörelse innan årsskiftet och skriver bland annat att lokala elproblem riskerar hämma svensk konkurrenskraft.

Bland kraven inför förhandlingarna betonar partierna kärnkraftens roll och skriver att det är en viktig del av det svenska energisystemet. Debattörerna vill se en plan för fjärde generationens kärnkraft.

Miljöpartiet och Vänsterpartiet är emot att införa ett försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare som vill att deras familjer ska flytta till Sverige. Det rapporterar Ekot.

MP:s migrationspolitiska talesperson Rasmus Ling menar att utgångspunkten redan är att arbetskraftsinvandrare ska sköta sin försörjning själv.

– Jag tror att Moderaterna och en del andra partier lever i en villfarelse om att det är lätt att komma till Sverige och få försörjningsstöd eller andra bidrag. Verkligheten ser inte ut så, säger han.

Socialdemokraterna har inte gett besked om sin hållning i frågan, men Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna stödjer ett försörjningskrav vilket innebär en majoritet i riksdagen.

En majoritet i riksdagen vill att arbetskraftsinvandrare som vill ta sina familjer till Sverige måste kunna försörja dem. Liberalerna ansluter sig nu till skaran partier som är för ett sådant krav, vilket innebär att majoriteten nu är tydlig, rapporterar Ekot.

– Det följer med stora kostnader om flera anhöriga också kommer till Sverige, och det viktiga är att vi har en situation där inte kostnaderna skenar iväg, säger L:s migrationspolitiska talesperson Fredrik Malm.

Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Moderaterna och Kristdemokraterna stödjer också ett försörjningskrav.

Socialdemokraterna har inte gett besked om sin hållning i frågan. Vänsterpartiet och Miljöpartiet är emot.