De åtgärder som nu vidtas på grund av coronavirusets utbrott skapar många nya problem. Det säger Fredrik NG Andersson, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet, till Göteborgs-Posten.

I olika kristider brukar människor förändra sina vanor och konsumera mindre – men även när krisen är över kan oron vara kvar. Därför lär människor inte konsumera lika mycket i höst ”som de annars hade gjort”, säger han.

Fredrik NG Andersson tar också upp att börsen rasat och spår att bostadspriserna kommer falla.

– Det betyder att hushållen blir fattigare. Vi kommer ha mindre pengar att konsumera för, även när vi inte är rädda längre, säger han till GP.

De kinesiska konsumenterna stod för en tredjedel av den globala lyxmarknaden förra året. Totalt handlade kineserna lyxprodukter för 115 miljarder dollar, enligt senaste Ekonomiekot Extra.

Speciellt Hongkong har varit en viktig destination där välbärgade personer shoppat dyra väskor, kläder och skor. Men det verkar inte som att lyxbolagen tagit allt för mycket stryk av oroligheterna i Hongkong. Ekonomiekot Extra nämner bland annat följande:

• Gucci-ägaren Kering ökade sin försäljning med 11 procent det senaste kvartalet, jämfört med förra året. Det gjorde även Burberry.

• LVMH-aktien har fyrfaldigats de senaste åtta åren. Bara de senaste 12 månaderna har aktien rusat 60 procent. Det har i sin tur gjort ordföranden och storägaren Bernard Arnault till Europas rikaste person. Han har också gått om Bill Gates på listan över världens mest förmögna människor.

Konsumenter och handlare borde vara mer kritiska till den oansvariga konsumtion som Black Friday bidrar till. Det skriver två konsumtionsforskare vid Lunds Universitet, Christian Fuentes och Emma Samsioe, på Sydsvenskan Debatt.

Debattörerna menar att Black Friday leder till ”överkonsumtion och till att människor köper fel produkter”. Många av de saker som köps är inte hållbara, och felköp returneras inte alltid utan slängs i stället i soporna. Konsumtionshysterin måste ifrågasättas, anser Fuentes och Samsioe.

Poliskonstaplar kallas polisinspektörer, kommunala tjänstemän blir ”strateger”, förskolechefer ska få kallas rektorer och inom näringslivet kan säljare kallas konsulter.

”Det är nästan så att man kan avgöra hur dåligt fungerande en sektor är genom att se på titelinflationen”, skriver Mats Alvesson, organisationsforskare vid Lunds universitet, på DN Debatt.

Allt fler yrken blir också legitimerade, konstaterar Alvesson som tycker att det rör sig om ”symbolinflation”. Det är ett problem, dimridåer löser sällan problem och risken är att uppmärksamhet riktas åt fel håll, skriver han.

Svenska forskare har tittat på klimateffekterna av val som varje individ kan göra för att minska sin klimatpåverkan. De stora effekterna kommer inte av att torka tvätt på tvättlina, köra hybridbil eller installera solceller.

I stället är det genom att helt och hållet välja bort bilen som människors val blir betydande. Då sparas i genomsnitt 2,4 ton växthusgaser per år.

– Om man inte kan det så måste vi halvera hur mycket vi kör, eller åka fler i varje bil, säger Kimberly Nicholas, hållbarhetsforskare vid Lunds universitet, till TT.

Hon lyfter en internationell studie som har kommit fram till att vi inte får köra mer än ungefär 20 kilometer per person och dag framöver för att vi ska kunna nå klimatmålen.

Individer som väljer bort långresor, kött och barn gör också skillnad. Det sistnämnda är en kontroversiell rekommendation, medger Nicholas.

– Vi tog med det, för vi fick frågor från alla håll om vad man själv kan göra. Då ville vi visa alla personliga val man kan göra.