De kinesiska konsumenterna stod för en tredjedel av den globala lyxmarknaden förra året. Totalt handlade kineserna lyxprodukter för 115 miljarder dollar, enligt senaste Ekonomiekot Extra.

Speciellt Hongkong har varit en viktig destination där välbärgade personer shoppat dyra väskor, kläder och skor. Men det verkar inte som att lyxbolagen tagit allt för mycket stryk av oroligheterna i Hongkong. Ekonomiekot Extra nämner bland annat följande:

• Gucci-ägaren Kering ökade sin försäljning med 11 procent det senaste kvartalet, jämfört med förra året. Det gjorde även Burberry.

• LVMH-aktien har fyrfaldigats de senaste åtta åren. Bara de senaste 12 månaderna har aktien rusat 60 procent. Det har i sin tur gjort ordföranden och storägaren Bernard Arnault till Europas rikaste person. Han har också gått om Bill Gates på listan över världens mest förmögna människor.

Konsumenter och handlare borde vara mer kritiska till den oansvariga konsumtion som Black Friday bidrar till. Det skriver två konsumtionsforskare vid Lunds Universitet, Christian Fuentes och Emma Samsioe, på Sydsvenskan Debatt.

Debattörerna menar att Black Friday leder till ”överkonsumtion och till att människor köper fel produkter”. Många av de saker som köps är inte hållbara, och felköp returneras inte alltid utan slängs i stället i soporna. Konsumtionshysterin måste ifrågasättas, anser Fuentes och Samsioe.

Poliskonstaplar kallas polisinspektörer, kommunala tjänstemän blir ”strateger”, förskolechefer ska få kallas rektorer och inom näringslivet kan säljare kallas konsulter.

”Det är nästan så att man kan avgöra hur dåligt fungerande en sektor är genom att se på titelinflationen”, skriver Mats Alvesson, organisationsforskare vid Lunds universitet, på DN Debatt.

Allt fler yrken blir också legitimerade, konstaterar Alvesson som tycker att det rör sig om ”symbolinflation”. Det är ett problem, dimridåer löser sällan problem och risken är att uppmärksamhet riktas åt fel håll, skriver han.

Svenska forskare har tittat på klimateffekterna av val som varje individ kan göra för att minska sin klimatpåverkan. De stora effekterna kommer inte av att torka tvätt på tvättlina, köra hybridbil eller installera solceller.

I stället är det genom att helt och hållet välja bort bilen som människors val blir betydande. Då sparas i genomsnitt 2,4 ton växthusgaser per år.

– Om man inte kan det så måste vi halvera hur mycket vi kör, eller åka fler i varje bil, säger Kimberly Nicholas, hållbarhetsforskare vid Lunds universitet, till TT.

Hon lyfter en internationell studie som har kommit fram till att vi inte får köra mer än ungefär 20 kilometer per person och dag framöver för att vi ska kunna nå klimatmålen.

Individer som väljer bort långresor, kött och barn gör också skillnad. Det sistnämnda är en kontroversiell rekommendation, medger Nicholas.

– Vi tog med det, för vi fick frågor från alla håll om vad man själv kan göra. Då ville vi visa alla personliga val man kan göra.

Även efter att värnskatten avskaffas kommer det att kvarstå en stor skillnad mellan beskattning av arbetsinkomster och kapitalinkomster. Det menar Andreas Bergh, nationalekonom på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

– Skillnaden gör att det lönar sig att på olika sätt skatteplanera för att omvandla löner till kapitalinkomster. Detta är det större problemet som måste hanteras, säger han i ett skriftligt uttalande.

När det gäller den så kallade bankskatten skriver Bergh att den är en samhällsekonomiskt fullt rimlig kombination.

– Mer grundläggande problem, såsom bristande konkurrens och incitament för högt risktagande i banksektorn, löses inte av en bankskatt, säger han.

Forskare på Chalmers och Lunds Universitet tror att de inom sju år kan framställa en miljövänlig plast som bryts ner utan att lämna några giftrester i naturen. Det rapporterar P4 Göteborg.

– Potentiellt är det större än allt jag gjort, för det är ett globalt problem med plastskräpet, säger forskningsledaren Thomas Andlid, docent i Livsmedelsvetenskap på Chalmers.

Projektet stöds av bland annat Stora Enso och har fått 7,5 miljoner kronor i stöd från det statliga forskningsrådet Formas.

En internationell forskargrupp sågar förslaget till ny jordbrukspolitik i EU. De anser att reformförslaget varken förbättrar miljöskyddet eller tar unionen närmare sina klimatmål – tvärtom. Lobbygrupper anses dessutom ha fått för mycket inflytande över politiken, skriver de i den anrika tidskriften Science.

Dagmar Clough, ekolog vid Lunds universitet är en av de som står bakom granskningen.

– Det borde vara i EU-kommissionens kärnintresse att använda skattebetalarnas pengar mer effektivt för att stödja samhälleliga mål såsom upprätthållande av biologisk mångfald eller hållbart jordbruk i största allmänhet, säger hon i ett pressmeddelande.

Enligt Clough har den gemensamma jordbrukspolitiken potential att stödja minst nio av FN:s sjutton globala hållbarhetsmål. För närvarande bidrar den bara till att uppnå två: Fattigdom och hunger.

När EU räknar på transportsektorns utsläpp tas endast hänsyn till vad som kommer ut från avgasröret medan man bortser helt från klimatpåverkan vid produktionen av drivmedel, fordon, batterier och el. Det skriver Lunds universitet i ett pressmeddelande.

Resultatet blir att biodrivmedel räknas som lika dåliga som fossila drivmedel, och att man heller inte gör någon skillnad på en klimatsmart elbil eller en som drivs med hundra procent fossilbaserad el, säger Martin Tunér, professor i förbränningsmotorer vid LTH.

– Förhoppningsvis introducerar EU livscykelbaserade regelverk senast 2025, som tar ett helhetsgrepp över fordons miljö- och klimatpåverkan. Men det innebär många förlorade år helt i onödan.

Vilka drivmedel ger minst koldioixidminskning per krona? Det är frågan som Johan Kollberg ställer sig i sitt examensarbete vid Lunds universitet.

Resultaten pekar mot att kostnaden för att reducera koldioxidutsläppen är betydligt högre för elektriska drivlinor än för biodrivmedel. Det beror framförallt på att det är dyrt att tillverka elfordon.

– Lösningen mot en fossiloberoende fordonsflotta består sannolikt av en kombination av biodrivmedel och elektriska drivlinor. Inget enskilt alternativ kan ensamt lösa samtliga utmaningar, säger Johan Kollberg, student i teknisk fysik vid LTH, Lunds universitet.

Martin Tunér som är professor i förbränningsmotorer vid LTH menar att Johan Kollbergs perspektiv är relevant och anser att EU bör införa livscykelanalys.

Lunds universitet är det bästa universitetet i Sverige, enligt det internationella analysföretaget QS årliga rankning, skriver Lokaltidningen.

Universitetet placeras på plats 92 i världen över de 1 000 bästa lärosätena. Topp tre är samtliga skolor i USA: Massachusetts Institute of Technology (MIT), Stanford University och Harvard University.

Listan baseras på hur studenter, arbetsgivare och den akademiska världen själva värderar skolorna.