När världens centralbanker pumpar ut likviditet i de finansiella systemen har oroade röster pekat på risken för stagflation – att arbetslöshet och inflation lyfter samtidigt. Flera analytiker säger dock till Reuters att risken är låg så länge de olika krispaketen är tillfälliga.

Tidigare Bank of England-ledamoten Charlie Bean säger till Reuters att han tror inflationen förblir låg om centralbankerna är tydliga med sin kommunikation och med att åtgärder inte kommer ske löpande.

JP Morgans strateg Jan Loeys säger till Reuters att risken för att inflationen ska skena är låg så länge centralbankerna stödköper obligationer och uppstår först om centralbankerna börjar direktfinansiera regeringar.

Oron för stagflation har grundats i att det kommer att uppstå kraftig efterfrågan när samhällen startas igång igen – samtidigt som ekonomin är i nerförsbacke.

I runda slängar förlorar världen motsvarande mer än tre årliga svenska BNP per månad, skriver Anders Nordberg, senior ekonom på Länsförsäkringar, i en gästkrönika i Omni Ekonomi. Nu behöver allt göras för underlätta för att ekonomin att ta sig upp ur spillrorna, menar han.

Sverige har med all sannolikhet ett ”extremt” fall i produktion och aktivitet i både den svenska och den globala ekonomin. Men datan släpar efter, så hela bilden har vi ännu inte. Det säger Konjunkturinstitutets generaldirektör Urban Hansson Brusewitz i Ekots lördagsintervju i P1.

Mycket talar dock för att coronakrisen kan bli djupare än finanskrisen för tio år sedan, men den behöver inte nödvändigtvis bli längre om man bara får bukt med smittspridningen inom en rimlig tid, menar han.

– Vi räknar med […] att vi kan se ljuset i tunneln i tredje kvartalet och att vi kommer att se en viss återhämtning av ekonomin och pessimismen kommer att lätta. Det är vårt antagande, men vi vet inte om det kommer att bli så, säger han.

KI räknar med att regeringen kommer att presentera ytterligare stödåtgärder för framför allt företagen. Strategin som regeringen hittills har arbetat efter är ”på det hela taget rätt”, menar han.

– Men jag skulle tro att den här krisen är så pass djup att det behövs mer, i första hand kanske lite mer av det som redan görs, säger han och tar en förstärkning av korttidspermitteringarna som exempel.

Över 90 länder har sökt krisstöd från Internationella valutafonden, IMF, för att bekämpa de ekonomiska konsekvenserna av coronapandemin. Det är nästan hälften av fondens 189 medlemsländer, konstaterar Reuters.

I ett blogginlägg skriver Världsbankens ordförande David Malpass att man står redo att slussa ut sammanlagt 160 miljarder amerikanska dollar de närmaste åren för att hjälpa världens länder i kampen mot pandemin.

Dessutom arbetar man tillsammans med IMF för att få stora långivare som Kina att skjuta upp sina betalningskrav på de fattigaste länderna från och med den 1 maj, och minst ett år framåt. Förslaget ska behandlas på vårmötet i mitten av april.

Coronapandemin har lett till en tvärnit för den globala ekonomiska aktiviteten och knuffat världsekonomin in i en recession som kommer att bli ”mycket värre” än finanskrisen i slutet av 2000-talet. Den dystra prognosen ger Internationella valutafonden (IMF), enligt Reuters.

– Det här är en kris som inte liknar någon annan, konstaterade IMF-chefen Kristalina Georgieva under en gemensam presskonferens med Världshälsoorganisationen WHO.

– Det här är, under min livstid, den mörkaste stunden för mänskligheten – ett stort hot mot hela världen – och det kräver att vi står raka i ryggen, enade och skyddar de mest sårbara, sa hon.

Trots att USA:s sysselsättning visade ett av de största fallen i historien på fredagen är den verkliga utvecklingen långt värre. Flera medier pekar på att datan är samlad innan flera större uppsägningar och innan flera stora butikskedjor stängde igen, skriver Bloomberg. Siffrorna fångar inte de senaste veckornas ”extrema uppsägningar” säger Credit Suisse chefekonom James Sweeney till nyhetsbyrån.

– Den verkliga skräckscenen kommer i aprils rapport, säger han.

Market Watch skriver att siffrorna även under den berörda perioden är i underkant jämfört med verkligheten, eftersom vissa exempelvis inte blir uppsagda utan bara slutar få timmar.

Aprils siffror kommer 8 maj.

Fler och fler företag i USA sänker nu lönerna för sina anställda för att slippa avskeda, rapporterar Wall Street Journal. Tidningen skriver att det också är ett sätt för bolagen att ha rätt kompetens på plats när ekonomin vänder igen.

Hur mycket lönerna sänks varierar, allt från 20 procent till hälften. Bland bolagen som har sänkt lönerna finns Steelcase, Cheesecake factory och Occidental Petroleum. Samtliga har också dragit in bonusar.

Den globala transaktionsnivån sjönk med 35,7 procent till 563,7 miljarder dollar jämfört med första kvartalet 2019. Det skriver Realtid och hänvisar till siffror från Mergermarket.

Europa särskiljer sig och lyfte med 30 procent efter en rekordhög aktivitet – 258 transaktioner – jämfört med samma period i fjol.

Framtiden ser dock inte ljus ut och Mergermarket spår en nedgång bland aktivitet och att affärer dras tillbaka eller blir omförhandlade.

Sysselsättningsraset i den färska marsstatistiken visar bara läget i USA:s ekonomi för tre veckor sedan. Det är ”en evighet”, skriver ekonomiprofessorn Justin Wolfers på Twitter.

I statistiken har arbetslösheten stigit till 4,4 procent från 3,5 procent månaden före.

”Men verkligheten är mycket värre. Mina beräkningar antyder att under de tre följande veckorna innan siffrorna så har arbetslösheten stigit till 13 procent”, skriver Wolfers.

Det är en nulägesbild, poängterar Wolfers. I april kommer arbetslösheten att vara ännu högre, spår han.

För första gången sedan september 2010 sjunker sysselsättningen i USA. Dagens siffror från amerikanska arbetsmarknadsdepartementet visar att sysselsättningen utanför jordbrukssektorn sjönk med 701 000 personer i mars. Analytikerna väntade sig ett fall på 100 000.

Trots att det är ett av de största fallen i historien är siffrorna i underkant, enligt Marketwatch. April månads siffror kommer troligen bli betydligt högre.

Under mars steg arbetslösheten från 3,5 procent till 4,4 procent.