Inflationssiffrorna går inte Riksbankens väg, säger Danske Bank Sveriges chefsekonom Michael Grahn till Göteborgs-Posten.

Han räknar med att centralbanken kommer att få sänka räntan ”så småningom”.

Swedbank tror att nästa räntehöjning kommer först 2022. Privatekonomen Arturo Arques säger till GP att personer med en låg skuldsättning ”inte behöver springa benen av sig” för att binda sina bolån.

Sveriges kommuner står inför en växande börda – bland annat på grund av en växande befolkning, skriver Swedbank i ett marknadsbrev inför att regeringen lägger fram sin nya budget på onsdag.

De lyfter bland annat fram att den stora kullen 40-talister börjar fylla 80 år under det kommande året.

Storbanken konstaterar också att finansminister Magdalena Andersson (S) sagt att det kommer finnas utrymme för reformer på 25 miljarder kronor under nästa år.

”Givet att vi nu närmar oss den riktiga ’ålderschocken’ och att den gröna omställningen behöver främjas ser vi dock behov av en offensiv finanspolitik, skriver Swedbanks ekonomer.

Runt om i världen pratas det mycket om att finanspolitiken måste ta ett större ansvar. Men även om BNP förväntas falla 0,5 procent nästa år så är Sverige inte där ännu, skriver Nordea-ekonomer i ett marknadsbrev.

”Ekonomin behöver troligtvis försvagas mer markant för att finanspolitiken ska spela en viktigare roll”, skriver Nordea-ekonomerma.

På onsdag kommer Federal Reserve att sänka räntan med 25 punkter, spår Nordea-ekonomerna Kjetil Olsen, Joachim Bernhardsen och Nick Pausgaard Fisker i ett marknadsbrev.

Får de rätt så är det andra raka räntesänkningen från den amerikanska centralbanken.

Marknaden har redan mer eller mindre prisat in en sänkning och därför kommer Fed-chefen Jerome Powells uttalande bli viktiga, skriver Nordea-trion.

”Enligt oss skulle det vara en massivt högaktig överraskning om Fed lämnade räntan oförändrad”, skriver de.

I en utförligare rapport skriver de att de räknar med totalt fyra räntesänkningar från Fed – förutom nu i veckan spår de att centralbanken sänker räntan även i december och mars.

Att Sveriges BNP växer långsamt gör Handelsbanken mer övertygad om att Riksbanken får ställa in sin planerade räntehöjning, skriver ekonomen Johan Löf i ett marknadsbrev.

Under fredagen släppte SCB reviderade siffror som visade att BNP ökade med 0,1 procent i det första kvartalet.

”Riksbankens och regeringens prognoser verkar vara för optimistiska. Detta stärker vår syn att Riksbanken drar tillbaka sin planerade räntehöjning”, skriver Löf.

Torbjörn Isaksson, Nordeas chefsanalytiker, menar att de nya BNP-siffrorna visar att Sveriges ekonomi växer långsammare än väntat.

Anna Öster, investeringschef på Länsförsäkringar, tror att Riksbanken står fast vid sin planerade räntehöjning vid årsskiftet, skriver DI.

– Jag tror att Riksbanken har bestämt sig. De svänger inte i första taget och så brukar det vara, säger hon.

Öster tror inte att några dåliga inflationssiffror räcker för att Riksbanken ska backa utan menar att det skulle krävas en kris.

Olof Manner, senior rådgivare på Swedbank, är av en annan åsikt. Han säger att en lättnad i handelskriget skulle kunna hjälpa Riksbanken men att det mesta nu pekar åt fel håll.

Detaljhandeln i USA ökade med 0,4 procent i augusti jämfört med månaden före. På årsbasis uppgick ökningen till 4,1 procent. Det visar siffror från USA:s handelsdepartement, skriver TT.

Enligt Reuters överträffar siffrorna analytikernas förväntningar och det är sjätte månaden i rad av ökad detaljhandel.

SCB reviderade i dag några av sina viktigaste siffror för Sverige. BNP-nivån skrivs upp med drygt 1 procent och uppskattningen av svenskarnas sparande justeras ner rejält, skriver DN.

Nordeas prognoschef Torbjörn Isaksson säger att det finns dramatik i hur myndigheten reviderar hushållens sparande och konsumtion. Konsumtionen har underskattats och skrivs upp med 2,8 procent.

– Man har sänkt sparkvoten ganska mycket. Under åren mellan 2016 och 2018 konsumerade svenskarna mycket, de brände alla pengar, säger Isaksson.

Justeringarna kan leda till en högre EU-avgift och en större biståndsbudget för Sverige, skriver DN.

President Donald Trumps twittrande i veckan förbryllade många bedömare. Trump uppmanade Federal Reserve att dra ner styrräntan till noll och föreslog att USA skulle passa på att refinansiera sina skulder när räntan är låg.

Men det hela är ganska uppenbart. Donald Trump förstår inte hur statsskulder fungerar, skriver Paul Krugman för New York Times. Trump tror att de är som affärslån som går att amortera av i förtid. Han är uppenbart omedveten om att statsskulder består av obligationer, som inte går att amortera bort, fortsätter nationalekonomen.

”Han föreställer sig att statens finanser kan skötas som om USA var ett kasino eller en golfbana och det slog honom aldrig att fråga någon på finansdepartementet om det verkligen är så det fungerar”.

Anledningen att den svenska kronan har försvagats är att det är en liten valuta som just nu drabbas av marknadsturbulens, säger finansminister Magdalena Andersson (S) enligt Direkt.

– Det finns turbulens på marknaderna just nu, och den svenska valutan påverkas, som mindre valutor ofta gör. Detta är en av dessa gånger, säger hon.

Andersson vill inte kommentera Riksbankens penningpolitik då den ska vara självständig men konstaterar att Riksbanken själva har angett sin egen penningpolitik som ett skäl till att kronan påverkas.

Av det som synts till hittills i regeringens budget som släpps på onsdag är gröna satsningar och skattesänkningar huvudnumren. Men utökade statsbidrag till kommunerna kan också ligga i korten, spår Swedbanks makroanalytiker i sitt veckobrev.

Finansminister Magdalena Andersson ser begränsat reformutrymme i år och nästa år. Men välfärdssystemen närmar sig nu den verkliga ”ålderschocken” och den gröna omställningen behöver snabbas på.

I sammanhanget är det ändå intressant att Miljöpartiets Karolina Skog, som sitter i finansutskottet, har signalerat att hon kan tänka sig undantag från överskottsmålet, skriver Swedbank. Även Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni har uttryckt liknande tongångar då hon anser att statsskulden är låg och att statsfinanserna är i ordning.

”Ett förbiseende av överskottsmålet är inget som vi kommer att se redan i år, men förhoppningsvis framöver”, skriver Swedbanks analytiker.