Regeringen kan inte bara skylla på SCB utan bär själv en del av ansvaret för den uppmärksammade statistikmissen. Det säger Nordeas chefekonom Annika Winsth till SvD Näringsliv.

Enligt Winsth har det länge varit tydligt att SCB behöver mer resurser.

– Om man snålar med osthyvelprincipen under lång tid riskerar man att hamna i det här resultatet, säger hon.

Chefekonomen hoppas nu att frågan om myndighetens resurser blir föremål för diskussion.

Hon tror vidare att den nedjusterade arbetslöshetssiffran ökar sannolikheten för en räntehöjning i december.

Det uppmärksammade felet i SCB:s arbetslöshetsstatistik kan ha fått en rad olika konsekvenser, säger två ekonomer till TT.

Handelsbankens seniorekonom Johan Löf pekar på att de överdrivna arbetslöshetssiffrorna bidrog till kronförsvagningar när de presenterades. Den skenbart höga arbetslösheten har också använts som slagträ i upptakten till årets löneförhandlingar, enligt Löf.

SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist är inne på samma linje.

– Statistik är enormt viktigt för ekonomisk-politiska beslut och just arbetsmarknadsdata spelar en central roll för regeringen och för Riksbanken, säger han till TT.

Att SCB har baserat sina arbetskraftsundersökningar på bristfälligt underlag är ”oerhört allvarligt”. Det säger finansminister Magdalena Andersson (S) till TT efter att statistikmyndigheten tidigare under torsdagen publicerat rättade siffror för arbetslösheten sedan förra sommaren.

– Jag hade aldrig kunnat drömma om att det skulle vara fel på det här sättet, säger hon.

Hon menar att man från finansdepartementets sida ifrågasatte siffrorna hos SCB redan i höstas, genom ”möten och telefonkontakt”. Hon vill inte svara på vilken respons departementet fick vid tillfället.

SCB har redan tidigare meddelat att man avslutar samarbetet med konsultbolaget Evry, som pekats ut som den som bidragit med det felaktiga underlaget.

SCB:s korrigerade arbetslöshetsstatistik liknar nu mer utfallen i andra arbetsmarknadsundersökningar. Det sa vice riksbankschefen Henry Ohlsson i en kommentar till de rättade siffrorna som släpptes på torsdagsförmiddagen, skriver Direkt och hänvisar till Bloomberg.

Enligt Ohlsson finns det ett värde i att röra sig bort från minusränta, eftersom räntor inte bör vara negativa om det inte är absolut nödvändigt.

Riksbanken har aviserat att räntan ska höjas vid mötet i december, någonting som bedömare har ställt sig skeptiska till – bland annat på grund av den synbara utvecklingen på arbetsmarknaden.

Flera bedömare och analytiker började redan för flera månader sedan tvivla på att SCB:s arbetslöshetssiffror faktiskt stämde överens med verkligheten. Varför reagerade inte statistikmyndigheten på att siffrorna såg konstiga ut? Det frågar sig SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist i ett Twitter-inlägg.

Han utvecklar sitt resonemang i en intervju med TT:

– Det bekymrar mig att det finns en risk att vi tappar trovärdigheten för statistiken när det framkommer sådana här brister.

Nordea Markets Mikael Sarwe skriver på Twitter att de rättade siffror som SCB släppte på torsdagsförmiddagen rimmar bättre med hans beräkningsmodell, men han spår en ökning av arbetslösheten nästa år.

Exportchefernas syn på framtiden är något ljusare än tidigare, visar Business Swedens exportchefsindex. Det är en lite annan bild än den som målats upp av flera andra konjunkturindikatorer den senaste tiden, noterar SR Ekot.

Business Swedens chefsekonom Lena Sellgren menar att det är intressant att den sammantagna siffran pekar på en försiktig optimism framåt, när siffran backat under flera kvartal.

Hon konstaterar att det är svårt att säga om indexet har ”bottenkänning”.

– Men det finns lite ljusglimtar, särskilt om vi tittar framåt, säger hon till Ekot.

Inköpscheferna för de svenska exportföretagen ser något ljusare på tillvaron under fjärde kvartalet, jämfört med under det tredje. Det visar Business Swedens exportchefsindex (EMI), som steg till 50,7 i fjärde kvartalet, upp från 50,6 kvartalet före.

Siffran tolkas som att något fler av de tillfrågade tror på en förstärkning än en försvagning av exporten framöver.

Business Swedens chefsekonom Lena Sellgren konstaterar att det finns en tydlig skillnad i tillförsikten beroende på tidshorisont. EMI för nuläget föll till lägre nivåer än vid föregående rapport, medan den framåtsyftande EMI prognos steg för första gången på fem kvartal.

Den svenska KPIF-inflationen väntas ha stigit till 1,5 procent i oktober, vilket är under Riksbankens prognos på 1,6 procent. Det visar Infront Datas prognosenkät.

Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson tror inte att en smärre prognosmiss kan stoppa Riksbankens planer på att höja räntan.

”I oktoberrapporten pekade Riksbanken med hela handen – räntan höjs i december. Det blir helt enkelt svårt att backa”, skriver han i ett marknadsbrev enligt Direkt.

Danske Bank anser däremot inte att höjningen är huggen i sten. Bankens analytiker spår att inflationen inte kommer i närheten av målet om två procent fram till och med 2021.

”Bakgrunden är precis som tidigare att vi bedömer att lönekostnadstrycket i svensk ekonomi är för lågt för att generera en uthållig inflationstakt på 2 procent”, skriver Danske Bank.

De senaste dagarnas statistik ger glimtar av hopp att den tyska ekonomin håller på att stabiliseras, säger Berenberg-ekonomen Florian Hense till FT i en kommentar till det klart högre än väntade Zew-indexet som släpptes på tisdagsförmiddagen.

Hense menar att statistiken inte längre överraskar på nedsidan, att industriordrarna har blivit ”mindre dåliga” och att företagens förväntningar har stabiliserats om än på en låg nivå.

– Industriproduktionen kan hitta en botten de närmaste månaderna så länge inte Trump ökar på handelsspänningarna och Storbritanniens utträde ur EU sker under ordnade former, säger Hense till FT.

Den så kallade Stockholmsbarometern faller för andra raka kvartalet och landar på sin lägsta nivå på över fem år. Det skriver Stockholms handelskammare i ett pressmeddelande.

Stockholmsbarometern läser av det ekonomiska läget hos företag och hushåll i Sveriges huvudstad och faller med närmare tre enheter, till 93, vilket är sämre än normalt under tredje kvartalet.

När det gäller hushållen är det framför allt deras uppfattning om hur arbetsmarknaden utvecklas som utmärker sig negativt, enligt Stefan Westerberg, seniorekonom på Stockholms Handelskammare.

Bland företagen befinner sig livsmedelshandel, motorfordon och hotell fortsatt på en okej nivå.

– Men övriga sektorer ligger under sin normala nivå och vi ser att den stora privata tjänstesektorn faller markant, säger Stefan Westerberg.