Coronakrisens effekter kan bli långvariga för de som föds och växer upp under pandemin. Det framgår av en ny rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, som SR Ekot och TT tagit del av.

Frånvaron bland barn och personal i skola och förskola har enligt studien ökat med mellan 50 och 70 procent vilket väntas leda till minskade livsinkomster för barnen och kostnader på 10 miljarder kronor för samhällsekonomin.

Även för de som är på väg ut i yrkeslivet kan konsekvenserna bli stora, liksom för barn som ännu inte fötts. Stress, sjukdom och rädsla hos blivande mammor kan påverka fostren, säger Anna Sjögren på IFAU till TT.

– Vi ser inte detta ännu, det är för tidigt. Men det finns en stor forskning som visar att krisen skulle kunna få negativa effekter för barn som föds nu.

Exporten och arbetsmarknaden går bättre än Riksbanken väntat sig i den förra prognosen i höstas, säger vice riksbankschef Anna Breman till DI:s podd ”Makrorådet”.

Enligt Breman finns det ganska goda förutsättningar för återhämtning när vaccineringen kommer i gång.

– Men vi ska inte ta ut det i förskott, tillägger hon i podden.

Samtidigt varnar hon för att dra tillbaka stöden tidigt och säger att Riksbanken alltid har möjlighet att göra mer ”även med kort varsel”.

Fed lämnar räntan oförändrad och den ultralätta penningpolitiken fortsätter, säger experter till Omni Ekonomi inför onsdagens räntebesked.

Marknaden kan fortsätta glädja sig åt något av den bästa av världar, enligt SEB:s makroekonom Elisabet Kopelman. Hon syftar på snabbare vinstökningar i kombination med låga diskonteringsräntor när den expansiva penningpolitiken ser ut att fortsätta.

– Fed-chefen Jerome Powell kommer att försöka övertyga marknaden om att inte börja prisa in vare sig räntehöjningar eller bantade obligationsköp ännu, säger hon.

Helena Haraldsson, makroekonom på Carnegie, väntar sig också fortsatt ”ultralätt penningpolitik”. Hon tror att Fed-chefen Jerome Powell kommer upprepa sitt budskap från tidigare tal och dämpa eventuell oro för minskade obligationsköp.

– Allt annat skulle vara en stor överraskning.

Nordeas strateg Andreas Steno Larsen ser en rörelse mot högre räntor på sikt. Det väntas bidra till en sektorrotation bort från dyra techaktier till billigare delar börsen, enligt honom.

Kinas ekonomi spås växa hela 8,1 procent i år enligt IMF:s nya prognos. Tillsammans med USA:s prgnostillväxt på 5,1 procent väntas då världens två största ekonomier vara de som lyckas återhämta sig snabbast efter pandemin, skriver Financial Times.

Men orsakerna till deras tillväxt skiljer sig åt markant.

Enligt IMF ligger Kinas styrka i deras sätt att kontrollera virusspridningen i landet, medan USA haft en utbredd smittspridning men stöttat ekonomin med stora krispaket.

Till skillnad från euroområdet, vars ekonomier haft svårare att anpassa sig till nedstängningar och därför fått en nedreviderad prognos från IMF, har USA visat sig vara mer flexibla i krisen, skriver tidningen.

22 000 miljarder amerikanska dollar, eller 182 000 miljarder kronor. Så mycket väntas coronapandemin kapa från den globala bruttonationalprodukten under åren 2020 till 2025.

Det uppgav Internationella valutafondens (IMF) chefsekonom Gita Gopinath för reportrar i samband med tisdagens prognosuppdatering, enligt AFP.

Gopinath beskriver de prognostiserade nivåerna – som beräknas i relation till prognoser före pandemin – som ”fortsatt betydande”.