Fabriksaktiviteten i Kina fortsatte att växa för tredje månaden i rad i maj, men i en något svagare takt än tidigare. Det visar nya officiell myndighetsstatistik, skriver Reuters.

Inköpschefsindex för maj var 50,6 i maj – strax över tröskelvärdet 50 som indikerar tillväxt, men något lägre än analytikernas förväntade 51,0 och marginellt lägre än aprilvärdet 50,8.

Indexet för framtida orderingång steg till 50,9 från 50,2 i april, vilket enligt Reuters tyder på att den inhemska efterfrågan kan börja ta fart så småningom.

För exportordrar visar indexvärdet fortsatt tydlig kontraktion. För maj var siffran 35,3. Siffran förklaras med att omvärlden fortfarande kämpar med pandemin och dess ekonomiska konsekvenser.

(Direkt) De privata inkomsterna i USA steg 10,5 procent i april, jämfört med föregående månad. Samtidigt sjönk privatkonsumtionen 13,6 procent från månaden före.

Det visar statistik från det amerikanska handelsdepartementet.

Analytiker hade räknat med att inkomsterna skulle ha sjunkit 6,5 procent och att konsumtionen skulle ha sjunkit 12,6 procent, enligt Trading Economics konsensusprognos.

Amerikanerna tycks bli allt mer pessimistiska om landets ekonomiska utsikter, konstaterar Bloomberg efter att University of Michigans index över det amerikanska konsumentförtroendet landade på 72,3 i maj. Det är högre än aprilsiffran på 71,8, men under förväntningarna som enligt Bloomberg i genomsnitt låg på 74.

(Direkt) Index från inköpscheferna i Chicago uppmättes till 32,3 i maj, ned från 35,4 föregående månad.

Analytikerna hade räknat med ett index på 40,0, enligt Trading Economics konsensusprognos.

Inflationen ligger på minus i eurozonen, efter att elpriserna och efterfrågan på bränsle har sjunkit, skriver TT.

Konsumentpriserna sjönk 0,1 procent i maj jämfört med april, och steg endast med 0,1 procent jämfört med motsvarande period förra året. Det är därmed nere på den lägsta nivån sedan sommaren 2016.

Att Sveriges BNP gick oväntat starkt under första kvartalet var en positiv signal på marginalen, men kommer troligen inte att betyda så mycket, skriver DI:s Viktor Munkhammar i en analys.

Den övervägande delen av kvartalet var före coronakrisen och det är först i det andra kvartalet syns den reella effekten.

”Frågan är snarast om fallet kommer att räknas i en- eller tvåsiffriga tal”, skriver han.

Bloombergs expert Johanna Jeansson säger till den egna sajten att siffrorna är ett bevis för att Sveriges lindrigare restriktioner dämpade smällen för ekonomin.

– Vi väntar oss inte att Sverige kommer att kunna undvika recession under 2020, men den ser ut att bli lindrigare än på andra ställen.

Frankrikes ekonomi, som är Europas näst största, minskade med 5,3 procent under årets tre första månader jämfört med föregående kvartal. Det visar nya siffror från Insees statistikbyrå, skriver Reuters.

Den ekonomiska nedgången är den djupaste sedan protestvåren 1968, när arbetarstrejker och studentdemonstrationer hölls över hela landet.

Frankrikes ekonomi dämpades redan i slutet av förra året, efter en långvarig generalstrejk mot nya pensionsreformer. Under coronakrisen införde landet dessutom en två månader lång karantän – en av Europas striktaste – vilket fick ekonomin att dyka ytterligare.

Sveriges BNP steg med 0,1 procent jämfört med föregående kvartal, skriver Statistiska centralbyrån (SCB). Jämfört med samma kvartal 2019 steg BNP med 0,4 procent.

Siffrorna var bättre än analytikerna hade väntat sig. Enligt Infronts prognosenkät väntades BNP ha minskat med 0,7 procent jämfört med föregående kvartal. SCB skriver att ett positivt bidrag från nettoexporten räddade negativa siffror från övriga poster.

SCB:s snabberäknade indikator från den 5 maj visade att BNP sjönk med 0,3 procent under kvartalet och steg 0,5 procent i årstakt.

Den svenska varuexporten uppskattas till 106,7 miljarder kronor i april. Det var ett fall på 17 procent jämfört med samma månad i fjol, enligt färsk statistik från SCB.

April var den första månaden som i sin helhet påverkades av coronakrisen.

Importen föll samtidigt med 23 procent till 99,1 miljarder kronor. Det gjorde att aprils överskott i utrikeshandeln blev 7,6 miljarder kronor, att jämföra med ett underskott på 0,1 miljarder samma månad i fjol.

Mot EU syntes ett ordentligt underskott, i stället var det mot övriga världen (där Storbritannien numer ingår) som Sverige det stora överskottet syntes.

(Direkt) Finlands bruttonationalprodukt sjönk 0,9 procent under första kvartalet, jämfört med kvartalet före, och sjönk 1,1 procent jämfört med motsvarande kvartal 2019.

Det framgår av definitiv statistik från Finlands statistikbyrå.

Enligt preliminär statistik, den 15 maj, ökade BNP med 0,1 procent under kvartalet och ökade 0,2 procent i årstakt.

Statistikcentralen noterar att Finlands ekonomi nu är inne i en recession eftersom BNP nu har krympt två kvartal i rad. BNP-utfallet för fjärde kvartalet revideras dock upp till -0,6 procent jämfört med föregående kvartal, från -0,8 procent tidigare.