Om regeringens förslag att kunna fatta långtgående beslut utan att gå via riksdagen skulle bli verklighet vore det en unik situation för Sverige, säger folkrättsprofessorn Mark Klamberg till TT.

Möjligheten att utlysa undantagstillstånd finns, men detta gäller bara i krigstid. I stället tvingas regeringen nu att ändra varje lag för sig.

– Men man kanske har kommit till den punkten att det är för mycket att göra, säger Klamberg.

Olle Wästberg, tidigare ordförande i Demokratiutredningen, ställer sig kritisk till förslaget, som han anser är olämpligt.

– Det är särskilt viktigt i en sådan här krissituation att de beslut som fattas blir folkligt förankrade, och tas med möjlighet till debatt i riksdagen, säger han till Expressen.

Antalet arbetslösa i Sverige kan öka med 350 000 personer till hösten – och det bara genom konkurser. Det skriver Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke på DN Debatt.

Enligt organisationens beräkningar finns det i dag omkring 30 000 företag som skulle ha svårt att undvika en konkurs vid en månadslång nedstängning, trots de statliga räddningspaket som hittills har presenterats.

Han menar att regeringens krisåtgärder har en ”bra huvudinriktning”, men att de behöver skruvas upp till storleksordningen 200 miljarder kronor för att kunna stötta näringslivet på ett effektivt sätt.

”Regeringen måste agera nu och den måste agera kraftfullt. Kostnaden för att inte göra det och därmed administrera de ekonomiska och sociala konsekvenserna av företagsdöd och massarbetslöshet kommer att bli mycket större”, skriver han.

Regeringen har tagit fram ett utkast till en lagrådsremiss som skulle ge den ökad makt under coronakrisen, skriver Expressen. Det bekräftas av socialminister Lena Hallengrens (S) statssekreterare.

Enligt Expressen är syftet att snabbare kunna fatta beslut, utan krav på godkännande i riksdagen. Något färdigt förslag finns ännu inte men regeringen vill att det ska gälla i tre månader.

Exempel på sådana beslut skulle kunna vara ytterligare restriktioner kring folksamlingar, och möjlighet att stänga köpcentrum eller barer och kaféer.

Regeringen vill få stöd från oppositionen. Moderaterna menar att ”betydande makt” skjuts från riksdag till regeringen, och vill se ett ändrat förslag som ger riksdagen rätt att lägga veto.

Svenska dödsfallen i coronapandemin kommer att räknas i tusental. Det säger statsminister Stefan Löfven (S) i en intervju med Dagens Nyheter.

– Det är lika bra att vi förbereder oss på det, säger han till tidningen.

Han säger att det är en bedömning som görs utifrån hur det sett ut med smittan i många andra länder. Om den svenska strategin säger Löfven att fler kommer behöva intensivvårdas och att betydligt fler kommer dö, trots ambitionen att ”platta ut kurvan”. Han vidhållet att strategin är rätt, men att man alltid måste vara beredd att ompröva den.

Löfven upprepar budskapet om att coronakrisen är något som kommer att pågå i flera månader och inte i veckor – både när det gäller spridningen av viruset och de ekonomiska konsekvenserna.

UD:s avrådan om att undvika icke nödvändiga resor till hela världen förlängs till 15 juni. Det säger utrikesminister Ann Linde (S) till Ekot.

Linde säger att situationen fortfarande är orolig i många länder, och att det i många fall är mycket svårt att ta sig hem.

– När man kommer till länder sker det väldigt snabba svängningar av gränser och karantänsregler. Det kan till och med vara svårt att få mat på vissa platser, säger Linde.

Presstödet kommer att ökas permanent med 200 miljoner kronor per år till följd av coronakrisen, säger Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP) vid en pressträff.

– Efterfrågan på nyheter är större än någonsin, säger Lind och fortsätter:

– Samtidigt har coronakrisen inneburit att mediebranschen sett ett stort intäktsbortfall på annonssidan, det är en paradox.

Lind utlovar också en lösning för de ökande kostnader för insamling av returpapper, som flera medier har varnat för.

EU godkände sent på torsdagskvällen Sveriges krispaket på 100 miljarder kronor till småföretag under coronapandemin. Det skriver EU-kommissionen i ett pressmeddelande.

– Det svenska garantipaketet på 9,1 miljarder euro kommer att hjälpa företag att täcka omedelbara likviditetsbehov och fortsätta sin verksamhet i dessa svåra tider, säger kommissionens viceordförande Margrethe Vestager i ett uttalande.

Finansminister Magdalena Andersson (S) skulle kunna låna ytterligare 100 miljarder för att lindra coronavirusets effekter – om hon bara vill. Det skriver SVT:s ekonomireporter Kristina Lagerström i en analys, samma dag som Andersson konstaterat att man ”spränger 100-miljardersvallen”.

Lagerström skriver att den svenska statsskulden är den lägsta sedan 1977, och att tunga ekonomer länge menat att Sverige borde låna mer för att investera. Men nu i kristider är läget ett annat – pengarna ska snarare gå till betalningar än till investeringar.

”Det är såklart inte lika hållbart”, skriver hon.

TV4:s politiske kommentator Marcus Oscarsson skriver på Facebook att dagens stödpaket till kommunerna har möjliggjorts tack vare att både blåa och röda regeringar länge fokuserat på stabila statsfinanser.

I ett historiskt perspektiv är Sveriges skuld mycket låg, skriver Oscarsson.

Den som väljer att resa under påskledigheten bär ett tungt ansvar på sina axlar, säger statsminister Stefan Löfven (S) vid en pressträff om coronaviruset.

Löfven säger att kulmen över spridningen ännu inte har nåtts, och att det kommer bli värre innan det vänder.

– Jag kan inte nog understryka hur viktigt det nu är med uthållighet.

Enligt Löfven har myndigheterna än så länge dragit sig för att gå ut med en prognos över hur många som väntas avlida i covid-19, eftersom det är väldigt svårt att göra en sådan prognos.

Han säger också att smittan i Östergötland och Sörmland är på nästan samma nivå som i Stockholm om man ser till befolkningsmängden.

– Det som sker i Stockholm kan mycket väl ske i andra delar av landet.

Regeringens krisstöd i form av korttidspermittering riskerar att gå om intet för tusentals entreprenörer. Det skriver Breakit som granskat villkoren i regeringens proposition och finansutskottets betänkande.

Ett stort frågetecken gäller kravet på att vara ett ”långsiktigt konkurrenskraftigt” bolag. Det kan få följden att många startups, som nästan alltid går med förlust i början, gallras bort. Dessutom ger regeringen inget besked om vilken resultat– och omsättningsutveckling som krävs.

En annan fallgrop är att bolaget redan måste gjort sig av med konsulter och tillfällig personal som inte är ”verksamhetskritiska”.