Riksbanken lämnade räntan oförändrad på noll och i deras prognos kommer den förbli det till 2021. Men enligt SBAB:s chefsekonom Robert Boije kommer det ”bli mycket svårt för Riksbanken att undvika en sänkning av reporäntan” om ”arbetslösheten fortsätter att öka”. Det säger han till Direkt.

Handelsbankens seniorekonom Anders Bergvall anser också att en räntesänkning inte kan uteslutas trots allt, och därmed att ”marknaden fortsätter att prissätta en viss sannolikhet” att så sker.

I kontrast säger Lina Fransson, räntestrateg vid SEB, till Direkt att det är ”en väldigt låg sannolikhet för att de [Riksbanken] kommer att gå till negativa räntor igen” och att de nu inte räknar med att nå inflationsmålet under prognosperioden.

Riksbanken spår att Sveriges BNP kommer att falla med 4,5 procent under 2020, för att sedan studsa upp 3,6 procent nästa år. Ekonomin väntas sedan fortsätta växa 4,1 procent under 2022. Det framgår av den prognos som lämnades i samband med onsdagens räntebesked.

Arbetslösheten väntas i sin tur stiga till 9,2 procent nästa år för att sedan vända ner till 8,3 procent under 2022.

”Även om ekonomin gradvis återhämtar sig de närmaste åren kommer det, precis som för omvärlden, att dröja innan resursutnyttjandet i svensk ekonomi är tillbaka på mer normala nivåer”, skriver Riksbanken.

På grund av ”krisens djup” räknar centralbanken med att det dröjer till 2023 innan inflationen närmar sig målet om 2 procent.

Riksbanken lämnar som väntat styrräntan oförändrad på 0 procent. Samtliga sex ledamöter i direktionen var eniga om beslutet. Det framgår av ett pressmeddelande.

Riksbankens räntebana visar att styrräntan förväntas ligga kvar på noll hela prognosperioden, som sträcker sig fram till tredje kvartalet 2023. Samtidigt understryker Riksbanken att ”alla verktyg som står till buds” ska användas för att ge stöd till ekonomin och inflationen och att ”reporäntan kan sänkas om det bedöms vara en verkningsfull åtgärd”.

Under sammanträdet beslöt de även att utöka ramen för tillgångsköp från 300 till 500 miljarder kronor, till och med 2021. För att stötta ekonomin under krisen ytterligare kommer Riksbanken även att köpa företagsobligationer, med start i september.

Riksbanken lämnar räntan oförändrad vid dagens penningpolitiska möte, allt annat vore en skräll. Det anser både SvD:s Johan Carlström och DN:s Dan Lucas i analyser inför räntebeskedet.

Carlström skriver att att det finns flera skäl till varför Riksbanken inte vill sänka räntan i nuläget. Dels skulle det försvaga kronan ytterligare och pressa redan svårt sargade branscher, dels skulle det innebära ökade påfrestningar för bankerna.

Dessutom är det inte säkert att en räntesänkning skulle få fart på inflationen, eftersom den minskade konsumtionen i dag beror på oro för smittspridning snarare än att hushållen har för lite pengar, skriver Carlström.

Dan Lucas är inne på samma linje och menar att finanspolitiken är viktigare än penningpolitiken just nu för att stötta ekonomin.

”Men senare i år, om ekonomin återhämtar sig och inflationen förblir låg, kan en räntesänkning ge extra fart till konsumtionen”.

Finanspolitiska rådets nya ordförande Lars Heikensten anser att Riksbanken har agerat rätt under coronakrisen men varnar ändå för negativa sidoeffekter på längre sikt, skriver SvD Näringsliv.

Bland annat nämns de omfattande köpen av obligationer för att hålla nere upplåningskostnaderna för staten, kommuner, banker och företag.

– Marknaderna påverkas och risktagandet drivs upp. Systemet blir mer sårbart. Det kan komma surt efter, säger Heikensten.

Den forne riksbankschefen anser också att styrräntan har varit för låg de senaste åren. Han säger att den svaga kronan riskerar att ge svenskarna en lägre levnadsstandard jämfört med omvärlden.

De ultralåga inflationsförväntningarna i kombination med en vilja att stötta efterfrågan öppnar för att Riksbanken kommer att sänka räntan, menar Morgan Stanley enligt Affärsvärlden.

Investmentbanken tror att draget dröjer till första kvartalet 2021 men att sänkningen kan komma redan i år om bankernas förutsättningar skulle försämras.

Minskad globalisering och omstrukturering av ekonomin talar för att inflationen kan stiga framöver. Det säger vice riksbankschefen Per Jansson på en pressträff, enligt Nyhetsbyrån Direkt.

– Det kan vara nyttigt för hela förväntansbilden om vi fick en inflation över 2 procent också, efter den låga inflation vi haft. Om man ser det som ett problem eller inte beror på hur mycket inflationen stiger över målet. Toleransen kommer att bero på det, säger Jansson.

Han tar även upp att inflationen kan lyfta om investerare tappar förtroendet för finanspolitiken.

Det är en ”stor lättnad” för Riksbanken att inflationen steg till 0 procent i maj och en räntesänkning är avlägsen. Det säger Swedbanks seniorekonom Knut Hallberg till Nyhetsbyrån Direkt.

– Inflationen överraskade tre tiondelar på uppsidan i maj, vilket inte är att negligera, och det var dessutom ganska brett där de flesta undergrupper överraskande på uppsidan. Det är naturligtvis en stor lättnad för Riksbanken. Inflationen är fortfarande väldigt låg och kommer att förbli låg, men den är inte extremt låg, säger han.

Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson instämmer om att inflationstrycket är lågt.

”Med det låga resursutnyttjandet kommer pristrycket att förbli lågt under överblickbar framtid. Vi räknar med att Riksbanken kommer att hålla reporäntan oförändrad på 0,0 procent under 2020 och 2021, men att QE-programmet kommer att utökas”, skriver Isaksson.

KPIF-inflationen i Sverige lyfte till 0 procent i maj från minus 0,4 procent i april, enligt SCB.