Om inflationen är för låg kan Riksbanken ställa in den planerade räntehöjningen vid nästa räntebesked den 18 december. Det säger vice riksbankschef Martin Flodén till SvD Näringsliv.

Fokus kommer därför bli på inflationssiffrorna för november som kommer bara dagar innan räntemötet. Då är Riksbanken, enligt Flodén, snabbfotade.

– Överraskar inflationen då på nedsidan så är ju det ett problem, i och med att förtroendet för målet inte är perfekt ännu, säger Flodén.

Riksbanken har planerat att höja räntan till noll vid nästa räntebesked. Man blir i så fall den första centralbanken som lämnar en minusränta.

Det är inget självändamål för Riksbanken att komma upp till nollräntan. Det säger vice riksbankschefen Per Jansson, enligt ett förskrivet anförande.

–Det är centralt att hela tiden vara väldigt tydlig med att det är inflationsmålet som styr penningpolitiken. Annars kan det uppstå en självförstärkande process som leder till att den genomsnittliga inflationen fastnar på en alltför låg nivå, säger han.

Jansson har tidigare motsatt sig en räntehöjning och hänvisat bland annat till att Fed och ECB fortsatt med sina stimulanser.

Riksbanken är som första centralbank på väg att lämna minusräntan trots att ekonomin har avmattats något, skriver Financial Times.

Experter som FT pratat med anser att det är dålig tajming att höja räntan nu efter den svaga PMI-datan. För nästan fyra år sedan valde Ingves att gå under nollan, att den har stannat där så länge förvånar många.

– I bakhuvudet vet de att de kunde höjt räntorna tidigare. Men de har målat in sig i ett hörn, säger David Oxley, seniorekonom på Capital Economics.

En majoritet anser att ränte- och valutamarknaden fungerar dåligt, enligt en färsk enkät från Riksbanken där aktörer på de svenska ränte- och valutamarknaderna deltagit.

"Bristen på likviditet, i spåren av skärpta regleringar och Riksbankens statsobligationsköp, uppges liksom tidigare vara det främsta skälet till detta", skriver Riksbanken.

Riksbanken vill bara ”krypa ur minusräntan”. Den aviserade höjningen i december ska inte ses som ett försök till åtstramning, säger Placeras Pekka Käääntä i Placerapodden.

Han säger vidare att Riksbanken i princip struntar i att inkommande makrostatistik varit åt det svagare hållet och att inflationen ligger under målet om 2 procent.

Den svenska kronan kan komma att ”få en skjuts” när den negativa räntan väl kommer upp till nollstrecket, tror makroekonomen.

Riksbankens räntehöjning i december kommer att bli den sista i den här cykeln. Det skriver Swedbank i ett marknadsbrev sedan BNP-siffrorna i det tredje kvartalet kommit in svagare än väntat.

Fredagens SCB-siffror visade att Sveriges BNP växte med 0,3 procent i tredje kvartalet, jämfört med föregående tremånadersperiod. Jämfört med Q3 i fjol ökade BNP med 1,6 procent.

I fjärde kvartalet kommer BNP-statistiken bli svagare än väntat, spår Swedbank.

Flera ekonomer kritiserar riksbankskommitténs förslag till ny riksbankslag som presenterades på fredagen, rapporterar DI. Teknikföretagens chefsekonom Mats Kinnwall hade gärna sett ett mål för nominell BNP-tillväxt eller genomsnittlig inflation över en cykel för att minska risken för en feltajmad styrränta.

Swedbanks tillförordnade chefsekonom Andreas Wallström varnar för att utredningen snart kan vara överspelad då även Fed och ECB ska presentera en översyn inom kort, skriver DI.

Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson menar däremot att ”förslagen är välkomna”.

Riksbankskommittén överlämnade under förmiddagen förslag till ny riksbankslag till finansmarknadsminister Per Bolund (MP).

Betänkandet överlämnas vid en pressträff av ordföranden Mats Dillén.

I slutbetänkandet har kommittén velat tydliggöra Riksbankens ansvar för finansiell stabilitet, där det ska vara lagstadgat en hänsyn till produktion och sysselsättning. Även Riksbankens uppdrag att i kris ge likviditetsstöd ska slås fast.

Sedan tidigare är det känt att kommittén föreslår att ansvaret för inflationsmålet ska delas mellan riksdagen och Riksbanken. Om Riksbanken vill göra förändringar i inflationsmålet så måste det godkännas av politikerna i riksdagen.

Syftet är att höja legitimiteten för målet, säger Dillén.

Riksbanken föreslås för nya befogenheter i penningpolitiken, bland annat ska centralbanken få köpa statspapper och privata värdepapper, det sistnämnda i sista hand när andra åtgärder har prövats.

Den nuvarande riksbankslagen är i grunden från 1989, vilket gör den utdaterad, enligt Mats Dillén.

Nu ska slutbetänkandet i utredningen om hur Riksbanken ska styras i framtiden presenteras. Flera av de stora dragen är kända. Riksbanken ska ta hänsyn till den finansiella stabiliteten när räntan bestäms och riksdagen får större inflytande över inflationsmålet, satt till två procent.

Riksbankskommitténs ordförande Mats Dillén säger till Ekot att även om Riksbanken inte längre själv ska kunna fatta beslut om att ändra inflationsmålet så stärks dess oberoende.

I dag skulle riksdagen rent praktiskt kunna ändra lagen om inflationsmålet till exempelvis 4 procent, säger han.

– Med den nya riksbankslagen så skulle det bli mer komplicerat. Och därför kan man säga att Riksbankens oberoende har stärkts.

(Direkt) Producentpriserna steg 0,4 procent i oktober, jämfört med månaden före, och steg 0,9 procent jämfört med samma månad föregående år, enligt statistik från SCB.

I september ökade producentpriserna med 0,3 procent i årstakt.

Exportpriserna steg 0,4 procent under månaden och steg 1,2 procent i årstakt, importpriserna sjönk 0,2 procent under månaden och sjönk 0,9 procent i årstakt.

Prisindex för inhemsk tillgång konsumtionsvaror sjönk 0,2 procent jämfört med i september och steg 3,4 procent jämfört med samma månad i fjol.