Riksbankens inflationspolitik har misslyckats – ändå fortsätter man märkligt nog att låtsas som om det fungerar. Det säger den tidigare FI-chefen Martin Andersson, som numera är partner på konsultfirman Oliver Wyman, till DI.

Det Stefan Ingves med kollegor egentligen vill åt genom att styra inflationen är en jämn tillväxt och stabil sysselsättning, men den kopplingen har försvagats, menar Andersson.

– Då struntar vi i det vi egentligen ska styra, och så kör vi på det här ändå – för mig är det ett väldigt märkligt sätt att resonera, säger han till DI.

Det är en förlegad syn att löneökningarna skulle driva inflationen, enligt Teknikföretagens chefekonom Mats Kinnwall.

– Löneökningarna har på senare år bara varierat några tiondels procentenheter medan inflationen svajat hejvilt fram och tillbaka med energipriserna, säger han till Direkt.

Enligt Kinnwall har globaliseringen suttit det tidigare sambandet mellan, inhemsk arbetslöshet, löneökningar och inflation ur spel. Han menar att det svenska näringslivet inte längre kan vältra över stigande lönekostnader genom att ta ut högre priser, eftersom man nu är utsatt för direkt internationell konkurrens.

Han slutsats är att inflationsmålet spelat ut sin roll eftersom Riksbanken inte kan styra över de faktorer som skapar inflation.

Riksbanken kan mycket väl sänka räntan till minus igen. Utsikterna för inflationen är bräckliga och alla ihållande risker ligger på nedsidan. Det sa vice riksbankschef Per Jansson vid ett evenemang hos Goldman Sachs i London på tisdagen, skriver Direkt med hänvisning till Bloomberg.

Jansson betonade att Riksbanken är redo att agera om utsikterna skulle försämras, både genom nya tillgångsköp och en räntesänkning. Han sa även att ingen i direktionen skulle skriva under på tolkningen att noll är en ny nedre gräns för räntan.

Inflationssiffrorna för januari var en kalldusch för Riksbanken, skriver Nordea-ekonomerna Andreas Steno Larsen och Martin Enlund i ett marknadsbrev.

Framåt kommer inflationen bli ännu lägre, spår duon och lägger till att det nu är dags att fundera på vad som händer med inflationsförväntningarna det kommande kvartalet.

De tar upp att vice riksbankschefen Martin Flodén i det senaste protokollet uppgav att han överväger en sänkning av räntan till –0,25 procent om inflationen blir lägre än förväntat.

”Flodén, vi kan lova dig att den kommer att bli det”, skriver Enlund och Steno Larsen.

Riksbanken måste sänka sitt inflationsmål. Det skriver nationalekonomen Klas Eklund i en debattartikel i Dagens Industri efter de svaga inflationssiffrorna.

Han menar att ”inflationen är död och räntorna är döende” i en tid med de lägsta styrräntorna i världshistorien. Eklund lyfter fram gig-ekonomi och digitalisering som faktorer som spelat in – krafter som är ”globala och kraftiga”.

”Om det är något de senaste årens utveckling visar så är det att tvåprocentsmålet är överspelat, och att en politik som strikt riktar in sig på att nå två procent för med sig obehagliga bieffekter”, skriver Eklund.

Det extremlåga elprisets inverkan på inflationen var ett hett samtalsämne vid det senaste penningpolitiska mötet. Det framgår av Riksbankens protokoll som släpptes på fredagen.

– Den större överraskningen i inflationen rör energipriserna och främst elpriserna, sa vice Riksbankschef Martin Flodén på mötet enligt protokollet.

Energipriserna väntas hålla nere KPIF-inflationen ”ganska påtagligt” de kommande månaderna, sa han vidare.

Andra ledamöter betraktar de nedpressade energipriserna som tillfälliga. Det som dock kan bli problematiskt är om fallande energipriser påverkar inflationsförväntningarna, enligt flera ledamöters bedömning.

Sverige är det enda landet som avslutat experimentet med minusränta och centralbanksvärlden följer nu utvecklingen på nära håll, skriver Financial Times.

På tankesmedjan Bruegel, baserad i Bryssel, betraktar man framförallt den svenska makropolitiken som ett ”empiriskt exempel” av intresse för hela världen.

– Den verkliga frågan är om räntehöjningen från minus till noll har en inverkan på inflation och tillväxt, säger byråns chef Guntram Wolff till tidningen.

Efter de dystra inflationssiffrorna kan Riksbanken börja köpa bostadsobligationer och kommunobligationer. Det diskuterar Länsförsäkringars investeringschef Anna Öster och Swedbanks seniora rådgivare Olof Manner i DI:s podcast ”Makrorådet”.

Manner anser att det ”är en möjlighet, särskilt som kommunerna behöver investera”.

Anna Öster är dock tveksam.

– Penningpolitiken ska vara skild från finanspolitiken, säger hon.

I januari landade KPIF-inflationen på 1,2 procent mot förväntade 1,6 procent, enligt Infronts prognosenkät.

”Utfallet blev lägre än vad vi förväntat oss”, säger riksbankschefen Stefan Ingves till DI efter onsdagens svaga inflationssiffror.

Framför allt är det lägre priser för kläder och skor samt el och resor som ligger bakom de 1,2 procent som KPIF-inflationen landade på i januari.

Innan jul höjde Riksbanken räntan till noll procent och Stefan Ingves ser inga hinder för en tillbakagång till minusränta för att stimulera ekonomin.

– Vi visade 2008 att vi har alla verktyg och är beredda att använda dem om det skulle behövas, säger han till DI.

Frågetecknen kring höjningen av reporäntan i december lär växa efter dagens SCB-statistik som visar oväntat svag inflation i januari. Det skriver DI:s Felicia Åkerman i en analys.

Då hördes kritiska röster mot beslutet med hänvisning till inbromsande konjunktur. Nu kan kritikerna även påpeka att Riksbanken höjde precis innan inflationen föll brant.

Pekka Kääntä för ett liknande resonemang i en makrokommentar på Placera:

”För Riksbanken blir det här givetvis ett pedagogiskt problem att hantera”.

Mycket talar för att Riksbanken kommer tvingas till nya nedjusteringar av sina inflationsprognoser, enligt Kääntä.