Riksbanken kommer att behålla sin reporänta oförändrad på −0,25 procent under 2020. Det tror en majoritet av de 30 analytiker som Reuters tillfrågat.

– Vi tror att de kommer att signalera att de ska höja i februari-april, inte i december-februari, säger Swedbanks prognoschef Anders Wallsröm till nyhetsbyrån.

Alla analytiker utesluter en stramare politik i december, medan två siar om en sänkning. Fem analytiker tror att Ingves höjer under det första kvartalet 2020.

Ekonomin försvagas mer än vad Riksbanken räknat med – men centralbanken kommer ändå stå fast vid en räntehöjning vid slutet av året eller i början av nästa år, spår Handelsbankens ekonom Johan Löf i ett marknadsbrev på måndagen.

Handelsbanken räknar med att Riksbanken ”håller sig relativt lugn” och bara sänker sannolikheten för en höjning något, även om både BNP-tillväxten och arbetsmarknaden ger signaler om att ekonomin kyls av snabbare än vad Riksbanken förutspådde i september, skriver Lööf.

Även Nordea-trion Martin Enlund, Joachim Bernhardsen och Andreas Steno Larsen har skrivit ett marknadsbrev inför torsdagens räntebesked. De tar fasta på att SCB hittat problem kring sin mätning av arbetslösheten.

”Bristen på solid statistik gör att Riksbanken lättare kan argumentera för vad den vill under oktobermötet”, skriver trion.

Swedbanks makroekonomer håller inte med. De skriver att Riksbanken troligtvis retirerar från att höja räntan vid årsskiftet och i stället skjuter fram räntehöjningen något kvartal.

Negativ ränta på sparkonton kommer snart bli verklighet för svenska hushåll. Varningen kommer från Peder Beck-Friis på den amerikanska kapitalförvaltaren Pimco.

– Ju längre tid räntorna är negativa desto mer ökar pressen på att bankerna för vidare det till spararna, säger han till TT.

Beck-Friis räknar med att Riksbanken kommer att slopa sin planerade räntehöjning vid årsskiftet. Han tror i stället att det blir en räntesänkning i mitten av nästa år.

Utrymmet för Riksbanken att sänka beräknar han till cirka 0,50 procentenheter, alltså ned till rekordlåga minus 0,75 procent.

Nordeas chefekonom Annika Winsth anser att det är läge för svenska hushåll att binda delar av bolånet just nu. Det säger hon till SvD Näringsliv med anledning av den globala avmattningen.

– Man kan se det som en typ av garanti som passar de hushåll som blir pressade när marginalerna är små.

Samtidigt ser Winsth ingen räntehöjning från Riksbanken i sikte, trots de felaktiga SCB-siffrorna om arbetslösheten. Andra centralbanker har låga räntor och det blir svårt för Riksbanken att avvika från det, säger hon.

SCB:s överskattning av arbetslöshetssiffran gör att det nu blir lättare för Riksbanken att hålla fast vid sin räntebana. Det säger Swedbanks seniorekonom Knut Hallberg till SvD Näringsliv.

– Det är hatten av för Riksbanken, som har stått emot trycket när alla talat om den sämre arbetsmarknaden, säger Hallberg och påpekar att centralbanken redan i september lyfte fram att de inte trodde att SCB:s statistik visade rätt.

Enligt Hallberg hade det varit svårt för Riksbanken att höja räntan vid en kraftig inbromsning på arbetsmarknaden.

– Men om den nu är mild så kan man ju höja räntan.

Den svenska arbetslösheten är troligtvis lägre än vad statistiken från Statistiska centralbyrån (SCB) har gjort gällande de senaste månaderna.

Handelsbankens seniorekonom Johan Löf skriver på Twitter att det är precis vad banken har flaggat för under hösten. ”Kraschen som inte fanns”, konstaterar han och tillägger att det inte är någon kris på den svenska arbetsmarknaden.

Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson skriver å sin sida på Twitter att det trots missen ser mycket värre ut på arbetsmarknaden än vad Riksbanken prognostiserat. ”Det här utesluter en räntehöjning, samtidigt som en räntesänkning kan ske”, skriver han.

Inflationssiffrorna för september prickade Riksbankens prognos och kan sammanfattas som ”en bra nyhet i det generella höstmörkret”. Det säger vice riksbankschef Per Jansson i DI:s podd "Makrorådet", rapporterar Direkt.

Jansson påpekar också att den svenska inflationen rört sig uppåt på ett ”mer bestämt sätt än i andra länder”. Samtidigt betonar han att Riksbanken måste vara vaksam på den senaste tidens nedgång i de långa inflationsförväntningarna.

Vice riksbankschef Per Jansson slår ifrån sig kritiken om att centralbankens agerande lett till en försvagad krona som riskerar att skapa obalanser i ekonomin, skriver DI.

Jansson hänvisar till de nuvarande prognoserna för svensk ekonomi.

– Ser vi något där som tyder på att allvarliga obalanser skulle växa fram på grund av en svag krona? Det är svårt att svara ja på den frågan.

På frågan om det är dags för politikerna att avlösa centralbankerna genom mer aktiv finanspolitik svarar Jansson att Riksbanken ”har en del ammunition kvar”, även om handlingsutrymmet inte är obegränsat.

Sverige går mot en lågkonjunktur men regeringen visar ännu inga tecken på att förbereda stimulanser – trots att det skulle vara en billig försäkring för svensk ekonomi. Risk är att stöden kommer för sent för att undvika neddragningar och kunna upprätthålla välfärden.

Det skriver Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman i en gästkrönika.

Finansutskottet i riksdagen vill att regeringen ska utreda hur en detaljerad statistik över hushållens tillgångar och skulder kan byggas upp, skriver TT. Om en majoritet i riksdagen ställer sig bakom förslaget kan ett tillkännagivande riktas till regeringen.

Riksbanken har tidigare efterlyst den här typen av statistik eftersom det gör att de kan bedriva ett krisförebyggande arbete och motverka finansiell instabilitet.

Frågan är dock komplicerad eftersom den data som behövs utgörs av känslig oh skyddad personinformation. Sverigedemokraterna har av den anledningen reserverat sig mot beslutet.