Det går inte att utesluta att löneökningarna till hösten landar på 0 procent, säger Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl till Sveriges Radio. Men det uttalandet ska tas med en ”viss nypa salt”, säger SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist.

Danske Banks chefsekonom Michael Grahn och Swedbanks seniorekonom Pernilla Johansson menar att uttalandet från Dahl är ett tecken på att förhandlingarna inför avtalsrörelsen har startat och att det vore osannolikt att löneförhöjningarna uteblir.

Om löneförhöjningarna ändå skulle landa på 0 procent går det inte att utesluta att Riksbanken tvingas återvända till minusränta, enligt Robert Bergqvist och Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson. Alla fyra är överens om att centralbanken misslyckas med att nå inflationsmålet om löneförhöjningarna uteblir.

Statens stödåtgärder för att mildra coronapandemins ekonomiska effekter på svensk ekonomi har skapat ett hål i den offentliga plånboken. Som Henrik von Sydow, omvärldsstrateg på Carnegie, säger till Omni Ekonomi:

– Expansiv finanspolitik och stora stödprogram är inte gratis.

Kommer staten behöva höja skatterna för att betala för miljardrullningarna?

Ja, säger Mats Persson, professor på Stockholms universitet, och pekar mot fastighetsskatten.

Nej, säger välfärdsforskaren Andreas Bergh och hänvisar till att Sverige har råd att lånefinansiera utgifterna med tanke på den låga skuldkvoten. Men lägger till att ”däremot kanske man väljer att göra det av politiska skäl”.

Enligt Lars Calmfors, professor i nationalekonomi, borde vi kunna betala tillbaka kostnaderna genom att stimulera tillväxten och han kommer med flera åtgärdsförslag.

Den förstärkning som den svenska kronan har upplevt hittills i år har till och med överraskat experterna. Mycket talar för att det finns ännu mer att hämta, skriver SEB:s valutastrateg Richard Falkenhäll i en gästkrönika för Omni Ekonomi.

”Det här positiva kronscenariot bygger dock på att Riksbanken också framöver avstår från tankar på att sänka den svenska styrräntan och att global riskaptit inte kollapsar”, skriver han.

Inflationsförväntningarna bland såväl hushåll som företag steg i juli, enligt KI:s färska konjunkturbarometer. Deras syn skiljer sig dock fundamentalt åt.

Hushållen spår 3,6 procents inflation på tolv månaders sikt, medan företagen räknar med 0,6 procent. Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson anser att företagens syn är en av de bästa inflationsindikatorerna.

”Förhoppningsvis kommer Riksbanken acceptera inflation som är under målet”, skriver han på Twitter.

Svenska kronan har stått stadigt i snålblåsten under coronakrisen, och stigit både mot euron och dollarn. Det tack vare att Sverige inte stängt ner lika hårt som andra länder och att den svenska räntenivån legat still.

I mars kostade dollarn 10,5 kronor och euron 11,40. Vid årsskiftet kan dollarn ligga på 8,35-8,40 kronor och euron på 10,00–10,15, säger två valutaexperter till Omni Ekonomi.

Samtidigt är prognosen ”mycket osäker”, och inte bara på grund av hur pandemin utvecklas.

– Prognosen utgår från att Riksbanken låter räntan ligga still, att brexit-förhandlingar avslutas med ett avtal, och att Donald Trump förlorar valet i USA, säger Anders Eklöf, valutastrateg på Swedbank.