Reporäntan kan gå under nollstrecket. Det sa vice riksbankschef Cecilia Skingsley på onsdagen, rapporterar TT.

Hon säger att Riksbankens åtgärder syftar till att pressa ned räntorna och man lyckats ”ganska så bra” hittills. Men hon poängterar att framtiden är svår att sia om – och delar marknadens uppfattning om att reporäntan återigen kan sänkas under noll.

– Det går inte att utlova vare sig det ena eller andra om vilken komposition av penningpolitiken som är bäst om sex eller tolv månader, säger hon till TT.

Riksbanken är tydlig med att den vill hålla nere räntorna. Det i kombination med svaga ekonomiska läget talar för att boräntorna inte kryper uppåt särskilt mycket, framförallt inte på längre löptider. Det skriver Nordeas chefsekonom Annika Winsth i bankens senaste boränteprognos.

Tremånadersräntan väntas ligga kvar kring 2,30 procent fram till december 2021, vilket är så länge prognosen sträcker sig. Räntan på bolån med löptider på två och fem år spås bli något högre under perioden.

”Räntan på tre månaders löptid är redan idag högre än på lite längre löptider och den skillnaden kan komma att ökat något framöver om bankerna väljer att kompensera för stigande finansieringskostnader”, skriver Winsth.

Aprils arbetslöshet var den högsta på sex år men uppgången var ändå ”mer modest” än vad bland annat Riksbanken spått, skriver SEB:s makroanalytiker Olle Holmgren och Marcus Widén.

Säsongsjusterat var arbetslösheten 7,9 procent i april enligt SCB-undersökningen. Det kan jämföras med Riksbankens två scenarier där en aprilarbetslöshet på 9,4 eller 10,8 procent antogs, skriver analytikerna i en snabbanalys av SCB:s senaste siffror.

”Så här långt har arbetsmarknaden varit mindre svag än befarat”, skriver de.

Coronakrisen slår hårt mot svenskt näringsliv. Det visar intervjuer med 62 svenska storföretag som Riksbanken har genomfört i maj.

Krisande företag upplever att det är lätt att låna pengar om bolaget redan har pengar – men svårare om man dras med skulder och svag lönsamhet.

Den allmänna bilden bland företagen är att det kommer att ta tid innan läget normaliseras. Rese- och hotellnäringen är bland de hårdast drabbade branscherna, där man tror att det tar två år innan läget blir mer normalt igen.

En ljusglimt finns inom dagligvaruhandeln och e-handeln, som ser en ökad försäljningsvolym och omsättning.

Sveriges utgångsläge för att bekämpa coronakrisen är bättre än många andra länders. Det säger Londonbaserade Pimco-förvaltaren Peder Beck-Friis till Realtid.

Det finanspolitiska utrymmet är större då svenska statsskulden är på en klart lägre nivå än genomsnittet bland euroländer, påpekar han.

– Det är också hjälpsamt med en självständig centralbank, som de facto kan finansiera ekonomin med sedelpressen, säger han till sajten.

Blackrock står inför en rejäl utmaning när kapitaljätten på uppdrag av Riksbanken ska försöka få liv i den svenska marknaden för företagsobligationer, skriver Bloomberg.

Flera företagsledare säger till nyhetsbyrån att marknaden är helt död då kostnaden för bolag som vill ge ut obligationer har blivit alldeles för hög. Bakgrunden är att riskpåslagen har ökat i spåren av coronaoron.

– Bara de som verkligen behöver ge ut obligationer vänder sig till marknaden nu, säger fastighetsmiljardären Sven-Olof Johansson.

Enligt Bloomberg har den svenska kreditmarknaden också blivit alltmer riskfylld, då en växande andel värdepapper har ”skräpstatus”.

Flera bedömare hoppas att Riksbankens obligationsköp ska bli en positiv injektion, men varnar för att vändningen inte kommer att ske över en dag.

Motvinden för den svenska kronan håller på att vända, delvis på grund av andra länders räntesänkningar. En comeback är därför att vänta och mot slutet av nästa år kan en dollar kosta nära 8 kronor.

Det skriver SEB:s valutastrateg Richard Falkenhäll i en gästkrönika.

En utdragen coronakris kan i värsta fall leda till en bankkris, varnade riksbankschef Stefan Ingves under onsdagen. Oron är framförallt kopplad till fastigheter, skriver SVT:s ekonomireporter Kristina Lagerström i en kommentar.

”Den riktigt stora risken när det gäller kreditförluster handlar om kommersiella fastigheter”, skriver hon och resonerar att förändrade beteenden när det kommer till kontor och shopping kan bli en dubbel dödsstöt för fastighetsbolagen.

SvD Näringslivs Johan Carlström skriver att bankerna kan försvåra för Riksbankens strävan efter att nå inflationsmålet på 2 procent.

”Stigande kreditförluster kan få ödesdigra konsekvenser för ekonomin om de leder till att bankerna blir snålare med att låna ut pengar”, skriver han.

Sveriges finansiella system fungerar som det ska för närvarande, trots pandemi och coronakris. Men om krisen skulle bli långdragen är risken överhängande för att skenande kreditförluster sätter bankerna i klistret. Den bedömningen gör Riksbanken i sin senaste stabilitetsrapport, som publicerades på onsdagen.

För TT utvecklar Riksbankschefen Stefan Ingves resonemanget. Han menar att bankerna, med sin goda intjäningsförmåga, skulle kunna klara en kreditsmäll på 500 miljarder kronor – det som Riksbanken räknar på i sitt mest pessimistiska scenario.

På fråga om staten kan komma att behöva kliva in och rädda bankerna säger han:

– Inte vad jag kan se i dagsläget, men man ska aldrig utesluta något. Det som sker nu är en slags händelse som liknar en naturkatastrof och det är ytterst staten som kan bära risken.

Blir krisen utdragen ökar riskerna för den finansiella stabiliteten, skriver Riksbanken i sin stabilitetsrapport.

”Utan ytterligare ekonomisk-politiska åtgärder riskerar då kreditförlusterna i banksektorn att öka i en sådan utsträckning att bankerna kan få problem med att upprätthålla kreditförsörjningen”, skriver myndigheten.

En sektor som riskerar att bli hårt drabbade är bankerna på grund av ökade kreditförluster.

Riksbanken tar även upp att hushållens lån ökar men med lägre tillväxttakt och varnar för att fastighetssektorn kan få problem.

Riksbankschef håller just nu presskonferens om rapporten.