Många hushåll som inte har drabbats av arbetslöshet under coronapandemin har upptäckt en, måhända något oväntad, positiv effekt: mer pengar i plånboken till följd av färre uteluncher, mindre hämtkaffe och inställda after work-drinkar med kollegorna. Enligt SBAB:s beräkningar kan bara de skippade uteluncherna innebära sparade hundra- eller tusenlappar beroende på utgångsläget, skriver TT.

Dessutom kanske man gör färre klädinköp, eftersom klädkoden möjligen inte är så strikt i hemmakontoret. SBAB:s ekonom Claudia Wörmann rekommenderar hushållen att se över vilka nya vanor man kan ta med sig till livet efter pandemin.

– Man kan försöka förvalta den här ofrivilliga pausen på ett bra sätt. Kanske man kan komma ut på andra sidor med förändrade vanor, säger hon.

”Mycket välkommet och helt nödvändigt att det äntligen händer något i denna fråga”. Så säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till Omni Ekonomi om att statligt stöd till förstagångsköpare nu ska utredas på uppdrag av regeringen.

Han reser dock frågetecken kring varför bolånetaket behålls ograverat samtidigt som staten ska ge ett startlån till unga.

– Bolånetaket har ju i sig bidragit till att öka kraven på kontantinsats för förstagångsköpare. Det blir därför lite som att gå över ån för att hämta vatten.

Boverkets analytiker Tor Borg tycker också att man i första hand borde ändra regleringen av bostadsmarknaden, och först i andra hand titta på statliga lån eller bidrag.

Liza Nyberg, vd på Svensk Fastighetsförmedling, fyller i:

– Jag vill se ett förslag som inte stannar vid ett statligt startlån utan även möjliggör för privata långivare att ge inträdeslån till en lägre kontantinsats.

Förbättrade villkor för förstagångsköpare kan ge en viss priseffekt på mindre bostäder, enligt flera av experternas bedömning.

Villapriserna har stigit starkt i år – och det beror delvis på en ”massiv underproduktion”, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till DN.

– Det har varit en otrolig liten produktion av villor i förhållande till efterfrågan under många år, säger Boije och konstaterar att detta i sin tur pressat upp priserna.

Han tror att en förklaring kan vara att kommuner inte varit så intresserade av att tillhandahålla mark där det kan byggas villor. Kommunerna har i stället prioriterat av bostadsrätter, menar chefsekonomen.

Det byggs för få villor i Sverige i förhållande till efterfrågan. Värst är läget i Stockholm, visar SBAB Booli Housing Market Index (HMI).

– Även i flera kommuner runt Göteborg och Malmö samt runt Halmstad är underproduktionen av villor stor. Boven i dramat är förmodligen kommunernas marktilldelning. Andelen småhus i den totala bostadsproduktionen har minskat kraftigt under lång tid, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.

Samtidigt har utbudet av nya hyresrätter ökat i förhållande till efterfrågan där indexet nu ligger över bostadsrätter.

Att omställningsstödet förlängs med tre månader kan på marginalen rädda några jobb, säger Nordea-ekonomen Susanne Spector. Men bolagen som får stödet har förmodligen redan sagt upp en del personal, säger hon vidare.

– Nu handlar det snarast om att några företag överlever och kan behålla den personal som är kvar, säger Spector till Omni Ekonomi.

Det var under måndagsmorgonen som det blev känt att företag nu kan söka stödet även för augusti, september och oktober. Omställningsstödet riktar sig till företag som tappat minst 50 procent av sin omsättning under de tre månaderna jämfört med samma period 2019.

– Att omställningsstödet förlängs för perioden augusti till oktober kan vara viktigt för enskilda företag men i det stora hela får förlängningen förmodligen inte någon större effekt, säger Swedbanks ekonom Pernilla Johansson.

Nyheten om det förlängda omställningsstödet ”är förstås viktigt för att vi inte ska få en ytterligare markant ökning i arbetslösheten”, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije.

– Vi kommer gissningsvis få se fler åtgärder från regeringen framöver, säger han.