Att värnskatten försvinner ökar antalet arbetade timmar i Sverige, och det gynnar företag som rekryterar från andra länder. Det skriver Liberalernas ekonomisk-politiske talesperson Mats Persson och partiets skattepolitiske talesperson Joar Forssell i en artikel på SvD Debatt.

De menar att näringslivet i dag har svårt att hitta rätt kompetens, bland annat på grund av höga skatter och krångliga regler. En avskaffad värnskatt är därför nödvändig, menar L-politikerna.

”Sverige är ett litet land i norra Europas utkanter. Ska vi vara konkurrenskraftiga måste vi erbjuda bättre villkor för jobb och företagande än andra länder”, skriver de.

Sverigedemokraterna ägnar sig åt skrämselpropaganda och vilseleder läsarna när man kritiserar regeringen, C och L för att aktivt höja bensinskatten. Det skriver Emil Källström (C) på Aftonbladets debattsida, som en replik på SD:s debattartikel på samma sida i går.

Källström menar att det enda som nu sker när skatten höjs med 15 öre per liter är en så kallad indexering, alltså en anpassning till övriga prisökningar i den svenska ekonomin.

”Det är för övrigt en mindre uppräkning än den höjning som skett i år med budgeten som M och KD fick igenom – den budget som SD röstade ja till. Den innebar att uppräkningen av bensinskatten blev 17 öre”, skriver C-politikern.

En höjning av bensin- och dieselpriset är det sista som svenska bilister behöver. Det skriver Sverigedemokraternas finanspolitiska talesperson Oscar Sjöstedt och miljöpolitiska talesperson Martin Kinnunen på Aftonbladet Debatt efter medieuppgifter om en höjning från årsskiftet.

”Det råder inga tvivel om att vissa extrema partier i regeringen jobbar hårt för att omöjliggöra bilismen i Sverige”, skriver duon.

Det är en splittringspolitik som slår mot landsbygden, tycker SD-politikerna, som menar att det inte är Sveriges bilister som är problemet när Kina samtidigt ”planerar att bygga 800 kolkraftverk de närmaste åren”.

Det blivande regionrådet i Stockholm Aida Hadzialic (S) går emot sin egen partiledning i frågan om skatteutjämningen mellan regioner, skriver SvD.

Region Stockholm ger i dagsläget 1,2 miljarder kronor till fattigare regioner, något som regeringen vill öka till 2,8 miljarder nästa år.

– Vi ska ha bra välfärd i hela landet, men modellen måste konstrueras så att pengarna tas ur statens skattkista och inte från Stockholmsregionen, säger hon till tidningen.

Den tidigare S-finansministern Erik Åsbrinks uttalanden om egenföretagare som ett nytt skattefrälse är ”populistiska” och ”djupt okunniga”. Det säger Företagarnas vd Günther Mårder till DI.

– Jag hoppade högt när jag läste ett sådant uttalande från en person som jag uppfattar har kunskaper om hur systemet ser ut, säger Mårder till tidningen.

I en intervju med DI säger Åsbrink bland annat att egenföretagare betalar 20 procent i skatt vilket enligt Mårder ”inte kunde vara mer fel”.

Fackförbundet LO föreslår en ny skattepolitik och ett statligt byggbolag bland de 115 punkterna i en ny jämlikhetsrapport.

Landsorganisationen anser att det inte är rimligt att Sverige med sina starka finanser ska bygga upp en ännu större buffert. Därför vill man också se ett nytt överskottsmål.

– Högerpolitiken har fått diktera villkoren alldeles för länge. Vanligt folk får betala priset. Det är galet, säger Therese Guovelin, LOs förste vice ordförande.

Ett annat jämlikhetsförslag är en bättre arbetslöshetsförsäkring där ersättningen höjs ordentligt och fler kan omfattas.

Tidigare socialdemokratiske finansministern Erik Åsbrink varnar för ett nytt skattefrälse i Sverige, egenföretagarna. Han jämför skillnaden i skatt på kapitalinkomster och löneinkomster, 20 kontra 60 procent, och säger att många yrkesgrupper i dag rundar hela systemet – riskkapitalister, revisorer, läkare, advokater och konsulter – för att skatta så lite som möjligt.

– Förr behövde den skattebefriade adeln åtminstone stå för en motprestation – soldater och ryttare. Det slipper dagens skattefrälse, säger han till Dagens Industri.

Enligt Åsbrink så finns behov av en omfattande skattereform för att stävja att klyftorna i samhället ökar ännu mer.

Åsikterna går isär om högre bensinskatt. För Skövdebon Marcus Christiansen är bränsle redan en av de största utgiftsposterna, vid sidan av bostad och pensionssparande.

– Det är alldeles för dyrt redan nu. Varför ska privatpersonerna betala för att rädda miljön när inte företagen gör det, säger han till SvD Näringsliv.

Av en helt annan åsikt är miljöforskaren Anna Björklund från Sollentuna. Hon kör elbil och tycker att det är bra att fossila bränslen fasas ut. Att det svider lite mer att ta bilen hoppas hon ska leda till att fler tar cykeln eller bussen när det är möjligt.

Regeringen ska enligt uppgift till SvD ha kommit överens med Centerpartiet och Liberalerna om den omdebatterade skatten på bränsle.

Överenskommelsen innebär att den automatiska indexeringen återinförs. Med det nya förslaget kommer nettopriset på bensin och diesel att bli 15 öre respektive 10,25 öre mer per liter inklusive momsen.

Kompromissen mellan de fyra partierna innebär att mer biodrivmedel blandas in i bränslet och det är i praktiken detta som leder till prishöjningen, skriver SvD.

Utjämningssystemet straffar god politik, skriver två företrädare för den marknadsliberala tankesmedjan Timbro i en debattartikel i Dagens Samhälle. Regeringens föreslagna förändringar är i stort sett rimliga, skriver Jacob Lundberg och Caspian Rehbinder, men systemet är problematiskt ur ett tillväxtsperspektiv.

Duon skriver att utjämningssystemet raderar 95 procent av skillnaderna mellan rika och fattiga kommuner, vilket innebär att kommuner med gott företagsklimat, god infrastruktur och låg kommunalskatt bara får behålla fem procent av de ökade skatteintäkterna.

”Det säger sig självt att detta minskar aptiten att bedriva en tillväxtfrämjande näringspolitik i kommunen”, skriver de.