Skatteverket har fått in över 600 ansökningar från företag om möjlighet till anstånd med skatten, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

Det var i samband med regeringens krispaket som presenterades i förra veckan som finansminister Magdalena Andersson (S) annonserade förslaget med betydligt generösare regler med att låta företag skjuta upp skatten.

Eva Bodén, verksamhetsutvecklare vid Skatteverket, tror att det kan bli dubbelt så många ansökningar som under hela finanskrisen.

– Vi ser en otrolig ökning utav ansökningar med anstånd att betala skatten. Och det trots att den tilltänkta lagen om tillfälligt anstånd inte gäller förrän sjunde april, säger hon till Ekot.

Riksrevisionens rapport visar att en tredjedel av rutarbetarna ofta kommer från länder i Europa. Det är en effekt som ingen tänkt på, säger Sveriges finansminister Magdalena Andersson till TT.

– Många har trott att det skulle vara ett bra sätt att få nyanlända kvinnor i arbete men det verkar ju inte alls ha haft den effekten, säger hon.

Andersson påpekar att de flesta är arbetskraftsinvandrare från Östeuropa. Trots kritiken tänker finansministern utöka rutavdraget tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna som en del av januariöverenskommelsen.

I en intervju med SvD Näringsliv utvecklar hon kritiken:

– Det här visar att när både ekonomer och politiker hävdar att skattesänkningar är självfinansierade då ska man dra öronen åt sig och verkligen studera siffrorna mycket, mycket noggrant.

Förra C-ledaren och näringsministern Maud Olofsson tycker att Riksrevisionen missar målet i den nya rapporten om rutavdraget. Till SVT Nyheter säger hon att hon inte ångrar reformen, och att huvudargumentet för den aldrig var att den skulle bekosta sig själv.

– Det fanns många bra argument för avdraget, säger hon.

Enligt Olofsson har avdraget lett till att fler kvinnor fått en bättre balans mellan karriär och hemarbete, och svarta jobb har blivit vita – något som hon menar att Riksrevisionen missat i sin rapport. Hon säger också att det bara är den ”yttersta vänsterkanten” som vill förändra rutavdraget.

Enligt Riksrevisionen innebär Rut-avdraget en kostnad för staten på flera miljarder per år.

Men arbetsgivarorganisationen Almega delar inte den bilden.

– Rut-avdraget är självfinansierat till 90 procent, säger Patrick Joy, chefsekonom på Almega, till Sveriges Radio Ekot.

Han hänvisar bland annat till skatteintäkter från arbetstagare i rutbranschen och att många tjänster som tidigare utförts svart blev vita i och med att reformen trädde i kraft 2007.

Det är den rikaste tiondelen i Sverige som gynnas av rutavdraget, enligt Riksrevisionens rapport. Ett hushåll som köper städning behöver bara betala halva arbetskostnaden – resten betalar av staten och skattebetalarna.

Nu konstaterar Riksrevisionen i en granskning att avdraget, som kostade staten 5,4 miljarder under 2019, inte är självfinansierat som den borgerliga regeringen hävdade.

När avdraget infördes var tanken att barnfamiljer skulle gynnas av det, men nu visar det sig att endast tre av tio av de som använder rut har barn hemma.

Rutavdraget påverkar statens finanser negativt, enligt en granskning från Riksrevisionen. Nu föreslår myndigheten att regeringen ska ändra utformningen på de nya reglerna, rapporterar SVT. Regeringen och samarbetspartierna har kommit överens om att tredubbla avdraget och inkludera fler tjänster.

– Det är en offentligfinansiell kostnad för staten och det här belastar andra skattebetalare som inte köper tjänsten, säger Anna Brink, som lett granskningen av rutavdraget, till SVT Nyheter.

När reformen infördes hävdade den borgerliga regeringen att den skulle betala sig själv.

Finansminister Magdalena Andersson (S) vågar inte lova att den skattereform som avtalades i januariavtalet hinner ros i hamn innan valet 2022. Det säger hon till Expressen, trots att SSU sagt att januariavtalet i princip är brutet om så inte sker.

Andersson säger att det troligtvis är ”den svåraste uppgiften” hon haft på sitt bord som minister, och att reformen bygger på motstridigheter mellan partierna. Liberalerna har sagt nej till att beskatta tillgångar och höga inkomster, men Andersson tror inte att sänkt skatt på jobb och företagande minskar några klyftor. Hon kallar det för ”tönterier”.

– För det har vi provat med 140 miljarder och det minskar inte klyftorna, utan ökar dem.

Det växer misstankar inom Socialdemokraterna om att man kanske inte hinner få till den skattereform som avtalades med Centern och Liberalerna i januariavtalet, skriver Expressen. En av dem som tvivlar på att reformen blir av är SSU:s ordförande Philip Botström, som menar att C och L sätter sig på tvären.

Han säger att reformen var en förutsättning för att avtalet skulle accepteras av SSU, och ser det som närmast brutet om reformen inte ros i hamn. Och för att reformen ska kunna utredas och lagstiftas under denna mandatperiod måste finansminister Magdalena Andersson (S) ha saken färdigförhandlad senast i höst, säger han.

– Min utgångspunkt är inte att avtalet ska brytas, men det finns ingen poäng med att hålla kvar vid ett 73-punktsprogram om inte samtliga parter behöver genomföra det som är avtalat.

Bolag ska beskattas i de länder där försäljningen sker, inte i de länder där de har sin hemvist. Det är förslaget som OECD kan komma att driva igenom – och det kan innebära minskade intäkter på i värsta fall 70 miljarder kronor per år för svenska staten. Det rapporterar DI.

Finansminister Magdalena Andersson (S) säger till tidningen att finansdepartementet just nu lägger stor möda på att få till ”den minst dåliga lösningen” för svensk del.

OECD:s önskan om en global bolagsskattereform riskerar att slå hårt mot Sveriges statsfinanser i form av intäktsbortfall på mellan 15 och 70 miljarder kronor, varnar flera expert som Dagens Industri talat med.

Bakgrunden är att OECD på uppdrag av G20 lagt fram ett förslag som innebär att skatteintäkter från bolag ska flyttas till länder där handeln sker. Krister Andersson som är ordförande för skattearbetet på BusinessEurope säger att det skulle innebära minskade intäkter för Sverige.

– Sverige har en liten hemmamarknad och överskott i handels- och bytesbalansen, säger han till tidningen.

Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi, beskriver förslaget som en ”tickande budgetbomb” för Magdalena Andersson.