Tillväxten har tagit fart och återhämtningen har skett lite snabbare än väntat, säger Handelsbankens ekonom Helena Bornevall till Omni Ekonomi.

Hennes kommentar kommer efter att Konjunkturinstitutet släppt en färsk prognos där de skriver att det finns tydliga tecken på en ”kraftig rekyl uppåt” i tredje kvartalet efter BNP-raset i andra kvartalet.

Nu spår Bornevall att vi kommer vara förbi lågkonjunkturen senast i slutet av 2022.

– Jag tror det sker redan mot slutet av 2021, svarar professorn Annika Alexius på frågan om när lågkonjunkturen kan vara över.

– Om med lågkonjunktur menas att resursutnyttjandet är lägre än normalt är det nu 2023 eller 2024 som är det troligaste slutet, säger SEB:s prognoschef Håkan Frisén.

Ekonomernas prognoser kan jämföras med att KI tror att lågkonjunkturen är över 2023.

Danske Bank räknar med att Sveriges BNP faller runt 3 procent i år och stiger lika mycket nästa år, säger chefsekonomen Michael Grahn. Även SEB tror att BNP-tappet blir drygt 3 procent i år.

Konjunkturinstitutet spår en kraftig rekyl under hösten och skruvar upp sin BNP-prognos. Det framgår av ett pressmeddelande.

BNP väntas minska med 3,4 procent i år och öka med 3,6 procent nästa år. Vilket kan jämföras med prognosen i augusti som pekade på en nedgång med 4,8 procent i år och en uppgång med 3,4 procent nästa år.

”Det finns nu tydliga tecken på att det blir en kraftig rekyl uppåt det tredje kvartalet”, skriver myndigheten i ett pressmeddelande.

Trots BNP-rekylen dröjer återhämtningen på arbetsmarknaden. KI spår att arbetslösheten kommer att forsätta öka och nå uppåt 10 procent under årets sista kvartal.

Lågkonjunkturen kommer att pågå fram till 2023 och reporäntan höjs först 2024, bedömer KI.

Den svenska industrin är tillbaka, konstaterar både Placeras Pekka Kääntä och DI:s Felicia Åkerman efter tisdagens konjunkturbarometer för september. Tillverkningsindustrins indikator steg till 105,8 – vilket är klart över det historiska genomsnittet.

”Det får sägas vara riktigt imponerande sett till det svåra utgångsläget. Visserligen är det främst industriföretagens syn på framtidsutsikterna som stärkts ytterligare men även omdömena om orderstockens storlek har förbättrats”, skriver han.

Åkerman skriver vidare att det inte längre bara handlar om återhämtning från krisnivåer.

”Inom industrin syns dessutom starkare förväntningar än normalt efter att orderingången fortsatt att repa sig”, skriver hon.

Svensk ekonomi är åter på fötter igen – även om ”vandringen tillbaka till normalläge fortfarande är lång”. Det säger Handelsbankens seniorekonom Johan Löf efter att den färska KI-barometer stigit 6,9 enheter till 94,5 i september.

De färska makrosiffrorna visar att ”återhämtningen är i full gång” och att återhämtningen inte mattats av som många bedömare tidigare trott, säger Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar.

Det håller Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson med om. Han säger också att Riksbanken framåt kommer att ”justera sin bedömning av ekonomin till det bättre”. Detta ökar i sin tur ”paradoxalt nog risken för en räntesänkning”, säger han vidare.

– I takt med att ekonomin återhämtar sig normaliseras också det penningpolitiska perspektivet, det vill säga fokus ökar på den för låga inflationen och de fallande inflationsförväntningarna, säger Isaksson.

Det kommer ta ett antal år innan ekonomin är tillbaka i ett normalläge. Det sa Riksbankschef Stefan Ingves under ett webbinarium anordnat av västsvenska handelskammaren på tisdagsförmiddagen, enligt Direkt.

Ingves menar att det inte rör sig om en V-återhämtning.

– Det är lätt att föranledas och tro att ekonomin förs upp i raketfart för att tillväxttalen vi ser i närtid är höga, svarade han på en fråga.