Sverige har med all sannolikhet ett ”extremt” fall i produktion och aktivitet i både den svenska och den globala ekonomin. Men datan släpar efter, så hela bilden har vi ännu inte. Det säger Konjunkturinstitutets generaldirektör Urban Hansson Brusewitz i Ekots lördagsintervju i P1.

Mycket talar dock för att coronakrisen kan bli djupare än finanskrisen för tio år sedan, men den behöver inte nödvändigtvis bli längre om man bara får bukt med smittspridningen inom en rimlig tid, menar han.

– Vi räknar med […] att vi kan se ljuset i tunneln i tredje kvartalet och att vi kommer att se en viss återhämtning av ekonomin och pessimismen kommer att lätta. Det är vårt antagande, men vi vet inte om det kommer att bli så, säger han.

KI räknar med att regeringen kommer att presentera ytterligare stödåtgärder för framför allt företagen. Strategin som regeringen hittills har arbetat efter är ”på det hela taget rätt”, menar han.

– Men jag skulle tro att den här krisen är så pass djup att det behövs mer, i första hand kanske lite mer av det som redan görs, säger han och tar en förstärkning av korttidspermitteringarna som exempel.

Inköpschefsindex för den privata tjänstesektorn sjönk till 46,9 i mars jämfört med 56,7 i februari, enligt Swedbank/Silfs färska mätning. Indexet är därmed på den lägsta nivån sedan 2012 och nedgången är den största i indexets 15-åriga historia.

Marsindexet kom däremot in högre än de 35,5 som analytikerna i Infronts prognosenkät väntat sig.

Februariindexet på 56,7 var den högsta sedan hösten 2018, samtidigt flaggade man då för en ökad osäkerhet kring coronaviruset.

”Kraftiga PMI-fall både inom tillverkningsindustrin och tjänstesektorn visar att coronavirusets effekter på svenskt näringsliv har slagit igenom på bred front”, heter det i dagens pressmeddelande.

Spar inte på krutet. Det finns inget att hålla igen på. Satsa allt som går.

Det är den exakta uppmaningen från LO:s chefsekonom Ola Pettersson till politikerna.

I en färsk prognos räknar LO med att coronakrisen leder till ett BNP-fall på hela 15 procent och efterföljande hög arbetslöshet.

Och trots de åtgärder som hittills genomförts finns det gott om utrymme för fler finanspolitiska stimulanser, fastslår LO-ekonomen Åsa-Pia Järliden Bergström och pekar på att den svenska statsskulden har krympt kraftigt de senaste åren.

LO tar upp de nya miljarderna till kommuner och landsting som exempel. Totalt har de nu tillförts 22,5 miljarder kronor i extra stöd sedan höstbudgeten lades. Men för att upprätta nuvarande välfärd krävs 30 miljarder extra varje år, enligt LO. Och för nästa år är extrastödet hittills bara 5 miljarder kronor, enligt fackförbundets ekonomer.

Den svenska BNP-produktionen faller nu med uppemot 15 procent, spår LO i en färsk prognos.

– Det är ett oerhört kraftigt fall, större än vad regeringen eller Konjunkturinstitutet har räknat med, säger LO-ekonomen Håkan Hellstrand vid seminariet.

Nedgången och återhämtningen i prognosen kan lite slarvigt beskrivas som en ”Nike-swoosh”.

Först ett djupt BNP-fall, och sedan en relativt skarp återhämtning från tredje kvartalet och framåt. Sedan återgår tillväxten till den tidigare trenden men på en lägre nivå – fortfarande vid slutet av 2021 har BNP:n inte återhämtat sig till tidigare nivåer, enligt prognosen.

Inräknat alla nya arbetslösa, permitterade och övriga som inte jobbar längre räknar LO med att runt en halv miljon svenska jobb försvinner. Den öppna arbetslösheten kommer att toppa på 10 till 15 procent, spår LO.

Konjunkturinstitutets prognoschef Ylva Hedén Westerdahl jämför coronakrisen med finanskrisen 2008: Företag kommer att gå i konkurs, många kommer att bli arbetslösa. Det sa hon i SVT:s Aktuellt på onsdagskvällen.

– Nu går det fort, det är en kraftig inbromsning, vi ser att vi går in i en synnerligen djup lågkonjunktur nu, sa hon.

Hedén Westerdahl tillade att hon hoppas att regeringen ska gå in med ”starka åtgärder” så att arbetslösheten inte stiger för fort.

I KI:s prognos som presenterades i morse faller BNP med 6 procent i det andra kvartalet. På programledarens fråga svarade Ylva Hedén Westerdahl att läget kan bli ännu värre.

Stigande matpriser och svagare svensk krona dämpar fallet i inflationen. Det säger Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson till Direkt.

Matpriserna ser ut att öka med åtminstone runt 3 procent i år, menar han.

– Då det står för 14 procent av KPI lyfter det inflationen med åtminstone omkring fyra tiondelar, säger Isaksson.

Coronapandemin ställer till det för SCB – som inte vet riktigt hur de nu ska räkna på inflationen i april, skriver Direkt. Orsaken är att vissa varor som paketresor, bio, teater och sportevenemang inte säljs längre.

Enligt Peter Nilsson, chef för enheten för prisstatistik på SCB, hade inte pandemins effekter börjat slå igenom när marssiffrorna samlades in.

– Sedan dess har försäljningen av många tjänster minskat kraftigt och är i vissa fall obefintlig, säger han till Direkt.

SCB har i dag haft ett extramöte för att diskutera situationen och räknar med att presentera en lösning nästa vecka.

Sverige borde följa efter Hongkong, USA och Japan och se över möjligheten att dela ut pengar hushåll så att ekonomin kommer igång igen efter coronakrisen, säger Andreas Wallström, tillförordnad chefsekonom på Swedbank till DN. Han anser att så kallade ”helikopterpengar” till alla svenskar i arbetsför ålder skulle kunna ge en skjuts till ekonomin när coronarestriktioner lättas.

– Vi har så oerhört starka statsfinanser i Sverige. Vi skulle kunna gå ut med stora och breda stimulanser. Vi startar med sex månader, säger han till DN.

Wallström anser att en bra nivå är 10 000 kronor i månaden. I Hongkong har man delat ut motsvarande ungefär minst 13 000 kronor till alla över 18 år, och i USA pratar man om en nivå på motsvarande 12 000 kronor, men som ett engångsbelopp.

I Japan finns också ett förslag om helikopterpengar.

Helikopterpengar är en obeprövad nödlösning för att få fart på en avstannad ekonomi, som i praktiken går ut på att staten sätter över en viss summa på alla medborgares konton.

Hongkong meddelade under onsdagen att alla medborgare över 18 år får motsvarande 12 500 kronor i handen. Helikopterpengarna är här, skriver Financial Times Claire Jones.

Hon hittar ett historiskt exempel. 1999 delade Japan ut kuponger med villkoret att de skulle användas inom ett halvår. Utfallet avskräcker inte, menar Jones och hänvisar till en forskningsartikel i Journal of Public Economics.

”Kommer det att fungera nu? Vi har ingen aning”, skriver hon och fortsätter:

”Det kanske hänger på hur policyn utformas och om Hongkongbor tror att mer problem ligger framför dem (vilket kan få dem att spara pengarna i stället)”.

Konjunkturinstitutet bedömer att den svenska inflationen kommer bli 0,5 procent år 2020, mätt som både KPIF och KPI.

Det är samma nivå som regeringen bedömde i den prognos som finansminister Magdalena Andersson (S) presenterade i går. Däremot är KI:s prognos för BNP på helåret något mer optimistisk än regeringens. KI bedömer en BNP-siffra på minus 3,2 procent på helåret, medan regeringen bedömer minus 4 procent.

KI är också mer optimistiskt kring arbetslösheten. Regeringen bedömer att den blir 9 procent i år och nästa år, medan KI bedömer 8,7 i år och 8,9 år 2021.