Inflationsförväntningarna bland penningmarknadens aktörer ligger i huvudsak still men skruvas upp något på fem års sikt. Det framgår av Kantar Prosperas enkät.

I decemberenkäten förväntade sig penningmarknadens aktörer en inflation på 1,7 procent på ett års sikt, 1,7 procent på två års sikt och 1,8 procent på fem års sikt. Dessa förväntningar ligger kvar i januari, förutom för den sista siffran.

På fem års sikt spår aktörerna nu en inflation på 1,9 procent i stället för 1,8 procent för en månad sedan.

Handelsbanken spår att Sveriges BNP väntas öka 0,9 procent i år, 1,5 procent nästa år. Det framgår av bankens konjunkturrapport på onsdagsmorgonen.

Framåtblickande indikatorer i Sverige tyder än så länge inte på någon vändning enligt banken. Givet den svaga tillväxten fortsätter arbetslösheten att stiga, spår SHB.

Den svenska arbetslösheten har stigit mer än i något annat EU-land sedan 2016. Utvecklingen är bekymmersam tycker Andreas Wallström, tillförordnad chefekonom på Swedbank.

– Antalet sysselsatta ökar fortfarande i god takt men ekonomin klarar tyvärr inte att absorbera det stora inflödet i arbetskraften. Om ingenting görs väntas arbetslösheten fortsätta att stiga, säger han i ett pressmeddelande när Swedbank släpper sin konjunkturrapport.

De senaste månaderna har präglats av en försiktig optimism på de finansiella marknaderna. Men riskerna och obalanserna i världsekonomin finns kvar, skriver Swedbank i sin konjunkturrapport på tisdagen.

För Sveriges del påverkas konjunkturutsikterna av en mer dämpad exportutveckling. Jämfört med i november har Swedbank dock en mer positiv syn på konjunkturutvecklingen och tror nu att den svenska tillväxten kommer att bli 1,4 procent. Det kan jämföras med novemberprognosen på 1,2 procent eller SEB:s färska prognos på 1,1 procent. För 2021 tror Swedbank på en tillväxt på 1,8 procent.

Världsekonomin ser ut att ha stått emot fjolårets industrisvacka, skriver SEB i sin färska konjunkturrapport. Tendenser till återhämtning för den internationella industrin talar också för att nedgången i den svenska industrin blir kortvarig. Redan andra kvartalet väntas exporten börja växa igen, skriver SEB.

Ändå justeras tillväxtprognosen för 2020 ner från 1,2 procent till 1,1 procent men ligger kvar på 1,7 procent för 2021.

SEB räknar med nollränta i minst två år till. ”Ökad acceptans för att överskrida inflationsmålet tyder på att det kommer att krävas mycket stora överraskningar på uppsidan för inflationen för att räntan ska höjas”, skriver SEB och tillägger att ”huvudscenariot är en långvarig paus för reporäntan vid nollan”.

Butikshandlarnas framtidstro försämrades i januari. Framtidsindikatorn, som väger samman förväntningar kring försäljning, antal anställda och lönsamhet, sjönk till 89,1 i januari jämfört med 93,6 i december.

Det framgår av Svensk Handels Handelsbarometer.

Även e-handlarnas framtidstro försämrades. Framtidsindikatorn sjönk till 106,5 i januari från 107,5 i december.

– Jämfört med januari förra året är det framför allt på lönsamhetssidan som e-handlarna har lägre framtidsförväntningar än tidigare, säger Karin Johansson, vd för Svensk Handel.

Regeringen letar efter en syndabock. Det säger SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist till TT efter dagens nyhet att regeringen spår att Riksbanken kommer att sänka räntan igen.

Bergqvist säger att ”det är i ögonfallande att de säger att räntan ska ner på minus”. Finansdepartementet skulle kunna peka på Riksbanken om ekonomin försämras, menar chefsekonomen vidare.

– Det här kan vara någon att skylla på om konjunkturen skulle vika mer, säger Bergqvist.

Regeringens nedskrivning av sina prognoser för den svenska ekonomin gör att de nu blivit mer realistiska och i linje med andra bedömare, säger flera chefsekonomer som TT talat med.

Danske Banks Michael Grahn frågar sig däremot varför regeringen fortsätter att hålla så hårt i överskottsmålet.

– Regeringen kör på i sina gamla ullstrumpor, säger Grahn till nyhetsbyrån.

Grahn anser att regeringen är onödigt orolig och ängslig då den offentliga sektorns skuldsättning nu är nere på 34,9 procent av BNP, och målet är 35 procent.

– Det är svårt att förstå logiken, när det skulle kunna gå att skapa pengar till kommunerna, säger han.

Regeringen spår att Riksbankens nyinförda nollränta blir kortvarig. Magdalena Anderssons (S) finansdepartement räknar i sin nya prognos med att reporäntan sänks igen under andra halvåret.

Det gör SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist fundersam och han frågar sig hur Finansdepartementet tänker och om de tänker skylla på Riksbanken om konjunkturen viker.

”Om konjunkturen blir svagare än väntat - blir det Riksbanken som får bära hundhuvudet om man avstår från att gå tillbaka till negativa räntor? Känns inte bra alls”, skriver Bergqvist på Twitter.

Riksbanken har i sin räntebana utlovat nollränta fram till slutet av 2022. Finansdepartementet spår i stället att Riksbanken sänker reporäntan och håller den på minus fram till slutet av 2022.

Finansministern menar att det hela är ett ”tekniskt antagande”.’

– Det är en effekt av vår prognosmetod, säger Andersson enligt Direkt.

Regeringen skruvar ner sin tillväxtprognos för de närmaste två åren. Det meddelar finansminister Magdalena Andersson (S) på en presskonferens där hon presenterar nya ekonomiska prognoser.

Andersson säger att nedrevideringen framför allt beror på svaga indikatorer från omvärlden vilket resulterat i svagare inköpschefsindex i Sverige och en mer dämpad exportorderingång.

Regeringen räknar med att Sveriges BNP ökar 1,1 procent 2020 och 1,6 procent 2021. I höstbudgeten var prognosen en tillväxt på 1,4 procent i år och 1,8 procent 2021.

Den förväntade arbetslösheten skruvas upp till 7,0 procent de närmaste två åren, mot den tidigare prognosen om 6,4 procent för både 2020 och 2021.