Joe Biden presenterade i måndags sitt första drag inom handelspolitiken: Amerikanska skattebetalares pengar ska gå till amerikanska varor, tillverkade av amerikanska arbetare och med amerikanska delar. Syftet är att gynna amerikanska bolag men i praktiken tycks åtgärden riskera få tveksamma effekter. En branschorganisation uppger att det kan bli svårt att hitta amerikanska delar och att kraven kommer leda till svårigheter att konkurrera utanför USA. I USA:s relation med sina handelspartner kommer åtgärderna inte få någon större effekt alls, skriver The Economist.

Det är lätt att skapa ett case både för fortsatt rusning och kraftig nedgång i Teslas aktie, skriver The Economist. I ett positivt scenario är Elon Musk och hans visioner Teslas största tillgång. I ett negativt scenario är han i stället ett av bolagets problem, bredvid bland annat den allt hårdare konkurrensen, skriver tidningen i sin analys.

Kina bygger fem gånger så många fastigheter som USA och Europa, men klarar ändå inte att möta efterfrågan i större städer. Myndigheter lottar ut chansen att få köpa ett hem och en rad regleringar har införts för att stoppa rörlighet och hindra exempelvis skenskilsmässor som syftar till att få köpa fler fastigheter. Och även om klyftan mellan priserna i attraktiva områden och priserna i mindre städer finns i många länder har den i Kina blivit så kraftig att man aldrig kan förstås landets ekonomiska utveckling utan att djupdyka i bostadsmarknaden, skriver The Economist.

Brittiska fastighetsinvesterare blickar ofta nostalgiskt tillbaka till det sena nittiotalet då inkomsterna steg kraftigt. Men ny forskning visar att utvecklingen för investerarna inte var riktigt så blomstrande som många vill påstå. I stället har avkastningen per år legat strax över 2 procent, när man räknar bort kostnaderna. Ofta har boomen i pris nämligen i stor utsträckning berott på att standarden har höjts, till en viss kostnad för investerare, skriver The Economist.

Industrin för chiptillverkning har boomat. Marknaden har vuxit fyrfaldigt de senaste fem åren och branschen är nu värd över 4 000 miljarder dollar. Men marknaden blir både mer och diversifierad och mer koncentrerad. Det skapar stora möjligheter – men också flera risker för en bransch som lätt hamnar i politisk korseld, skriver The Economist.