Stigande matpriser och svagare svensk krona dämpar fallet i inflationen. Det säger Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson till Direkt.

Matpriserna ser ut att öka med åtminstone runt 3 procent i år, menar han.

– Då det står för 14 procent av KPI lyfter det inflationen med åtminstone omkring fyra tiondelar, säger Isaksson.

Centralbankernas sedelpressar går för fullt och regeringar runt om i världen stimulerar ekonomin med enorma summor just nu på grund av coronavirusets utbrott. Detta medför i sin tur en risk för högre inflation och en ökad risk för finansbubblor längre fram, skriver TT. Men den risken måste vi ta i nuläget, säger flera ekonomer.

Ekonomins inbromsning har varit extrem och man måste vidta exeptionella åtgärder, säger Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson.

Både han och SEB:s räntestrateg Lina Fransson menar att finanspolitiken måste dra det stora lasset nu. Fransson menar att den svenska statsskulden kommer öka och att Riksgälden behöver ge ut mer obligationer, som Riksbanken kommer att få köpa.

– Man är ju väldigt nära det som kallas helikopterpengar nu, säger Fransson.

Sveriges BNP riskerar att rasa 5–10 procent i andra kvartalet samtidigt som arbetslösheten stiger till 10 procent. Det spår ekonomer på tre av storbankerna, skriver SvD Näringsliv.

Nordeas analyschef Torbjörn Isaksson tror att BNP-tappet i andra kvartalet blir det största i Sveriges historia. Han bedömer att ett fall på 10 procent inte kan uteslutas helt.

Handelsbankens analyschef Lena Fahlén är inne på samma linje:

– Det blir mycket värre än finanskrisen, säger hon.

”Den svenska ekonomin ser ut att tvärnita på ett aldrig tidigare skådat sätt”, skriver Nordeas makroanalytiker Torbjörn Isaksson och Susanne Spector i ett marknadsbrev. Läget på arbetsmarknaden är svagt och osäkerheten ”fundamental” när coronaviruset ”håller samhället i ett järngrepp”, menar de.

Ekonomerna varnar för ett BNP-ras i det andra kvartalet som är större än det 4-procentstapp vi såg under finanskrisen. ”Fallet i BNP kan bli så pass dramatiskt att det kan bli svårt att beräkna för SCB”, skriver Isaksson och Spector.

Ekonomerna ser tre olika scenarier: Ett där vi får kontroll över smittspridningen relativt snabbt, vilket gör att ekonomin börjar återhämta sig redan i det tredje kvartalet. Ett annat långsammare scenario där återhämtningen dröjer till 2021 och sker endast gradvis. Det tredje scenariot inbegriper en utdragen kamp mot coronaviruset med omfattande effekter på arbetsmarknaden och ekonomin, vilket också orsakar ett boprisfall, skriver de.

Efter FI:s sänkta kapitalkrav är blickarna riktade mot Riksbanken.

De kan när som helst komma med åtgärder för att försöka få bukt med coronavirusets effekter, skriver Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson i ett morgonbrev på fredagen.

”Nästa penningpolitiska möte är planerat till 27 april med tillkännagivande 28 april. Det är för sent”, skriver banken och menar att coronaviruset förändrat spelplanen för Riksbanken.

På förmiddagen meddelade Riksbanken efter ett extrainsatt möte att de lånar ut 500 miljarder kronor till företag via bankerna.

KPIF-inflationen i februari kommer att landa på 1,0 procent – bland annat på grund av låga energipriser, spår Handelsbankens makroekonom Anders Bergvall i ett veckobrev.

De kommande månaderna lär Sverige få se KPIF-siffror på klart lägre än 1 procent, skriver han vidare och lägger till att pressen på Riksbanken att sänka räntan lär stiga under året.

Inflationssiffrorna är den viktigaste makrodatan nästa vecka och SEB spår att Riksbanken kommer få fortsatt fel i sina prognoser, skriver ekonomerna Marcus Widén och Jussi Hiljanen i ett veckobrev. Även SEB spår en inflationssiffra på 1,0 procent.

KPIF-inflationen kommer fortfarande vara klart under Riksbankens prognoser och landa på 1,0 procent i februari, spår Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson i ett marknadsbrev.

Han skriver att det finns flera motvindar för Riksbanken nu – bland annat det varma vädret och de fallande energipriserna. Även Nordea ser fallande inflationssiffror framåt och spår en siffra på 0,5 procent senare i år.

Låga energipriser gör att KPIF-inflationen kommer bromsa ”in rejält”, spår Swedbank.

”I ett förvärrat coronascenario väntas efterfrågeeffekten vara större än utbudschocken, vilket skulle utgöra en nedsidesrisk för vår redan låga KPIF-bana 2020”, skriver bankens ekonomer.

Det blir allt mer troligt att Riksbanken tvingas vidta lättnadsåtgärder för att motverka negativa ekonomiska effekter av det nya coronaviruset, skriver Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson i ett kundbrev.

Den senaste tidens turbulens på finansmarknaderna ökar trycket på europeiska centralbanker generellt, skriver Isaksson. Enligt honom är det sannolikt att centralbanker globalt bestämmer sig för gemensamma åtgärder, som de gjorde under finanskrisen.

”I ett sådant scenario skulle Riksbanken definitiv vara med ombord”, skriver Isaksson.

SEB:s USA-ekonom Elisabet Kopelman skriver i ett marknadsbrev att trycket ökar på Riksbanken att sälla sig till andra centralbanker. I går sa ECB-chefen Christine Lagarde att banken är redo att vidta ”lämpliga och riktade åtgärder” för att motverka effekterna av coronavirusutbrottet.

Den oväntat svaga inflationssiffran för januari ökar pressen på Riksbanken. Så går resonemangen bland experter efter dagens SCB-statistik.

Handelsbankens seniorekonom Anders Bergvall utesluter inte att minusräntan gör comeback. I ett marknadsbrev skriver han att siffran ökar trycket på Riksbanken att byta fot och sänka räntan även om det inte är bankens huvudscenario.

”Tröskeln är VÄÄÄÄÄÄÄÄLDIGT hög för att återgå till minusränta vilket avspeglas i relativt måttlig reaktion (svaghet) i kronan”, skriver SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist på Twitter.

Swedbanks seniorekonom Cathrine Danin skriver i en tweet att statistiken inte är någon trevlig läsning för Riksbanken och noterar att prisutvecklingen för flera kategorier av varor är svag.

Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson noterar på Twitter att fallet i inflation på månadsbasis är det brantaste på åtminstone 40 år.

De fallande energipriserna gör att analytikerna räknar med att KPIF-inflationen i januari landar på 1,6 procent. Om de får rätt kommer inflationen bli högre än Riksbankens prognoser, skriver Direkt.

Även när det gäller KPI-inflationen är analytikerna marginellt mer positiva än Riksbanken – 1,7 procent jämfört med centralbankens prognos om 1,6 procent.

– Det stora nu i januari är fallande elpriser, som drar ned inflationen, säger Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson till Direkt.

Swedbanks makroekonomer konstaterade i ett veckobrev nyligen att ”januariinflationen blir ett viktigt första test för Riksbankens färska prognos”.

Inflationssiffrorna släpps 09.30 i dag.

Kärninflationen KPIF väntas ha sjunkit till 1,6 procent i januari från 1,7 procent i december. Det tror analytiker i Infronts prognosenkät inför SCB:s publicering av KPI-statistik för januari på onsdag, rapporterar Direkt.

Därmed skulle den komma in en bit över Riksbankens nyligen sänkta inflationsbana.

Bakgrunden är de lägre elpriserna till följd av mildvintern och exklusive energin spås KPIF-inflationen stiga till 1,8 i januari mot 1,7 i december.

– Elpriserna har dessutom fortsatt ned i början av februari så de kan mycket väl sänka KPIF även då, säger Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson till Direkt.