Googles vd Sundar Pichai anser att det är helt uppenbart att man kommer att behöva reglera AI, skriver han i Financial Times.

”Vi behöver var klarsynta kring vad som kan gå fel. Det finns verkliga orosmoment kring de eventuella negativa konsekvenserna av AI”, skriver han.

Han skriver att det finns många fördelar med teknikutveckling men att risken för negativa konsekvenser måste hanteras internationellt.

Hundratals poliskontor och flera olika säkerhetstjänster i USA och Kanada använder enligt New York Times en mycket kontroversiell app för ansiktsigenkänning som utvecklaren Clearview AI har tagit fram. Appen kan med hjälp av ett foto på en person hitta andra bilder på vederbörande som finns på nätet, och dessutom plocka fram länkarna till de platser där bilderna finns lagrade. Enligt Clearview så ska appen ge tillgång till över tre miljarder bilder från tjänster som till exempel Facebook och Youtube.

Flera bedömare menar att appen är mycket oroväckande ur integritetssynpunkt och att den kan få katastrofala följder. Clearview ska förutom att ha tillgång till bilderna dessutom ha möjlighet att se vilka sökningar som görs via appen.

”Tänk om en vilt främmande person kunde ta en bild på dig när du promenerar nedför gatan och sedan använda en app för att ta fram ditt namn, din adress och andra detaljer? En startup vid namn Clearview AI har möjliggjort den saken” skriver Cnet i en kommentar.

Varken Clearview eller FBI har svarat på några frågor om appen ännu.

Kontaktlister som med hjälp av augmented reality-teknologi förser verkligheten med grafiska lager och som dessutom kan hjälpa människor med synnedsättning att uppfatta världen en smula tydligare kan bli verklighet inom en inte alltför avlägsen framtid. Åtminstone om startupen Mojo Vision får som de vill. Det rapporterar The Verge.

Företaget har jobbat på sina ”smarta” kontaktlinser under fem års tid och beskriver dem själva som ”en superkraft för ögonen”. Linserna är försedda med små transparenta skärmar som med sina 14 000 pixlar per tum ska vara de pixeltätaste mikrodisplayerna i världen. Funktionerna styrs med ögonen genom att man håller blicken fast på ikoner som finns i skärmkanterna. På så vis kan man få upp diverse information på begäran. Men mjukvaran ska även kunna presentera information automatiskt med utgångspunkt från sammanhanget.

Flera stora techbolag har investerat i Mojo Vision, bland annat HP Tech Ventures, LG och Motorola Solutions. En produkt kan finnas på marknaden ”om några år”, hävdar Mojo Vision.

En ny IOS- och Android-app kallad Doublicat lär komma att bli föremål för en intensiv debatt om så kallad deepfake-teknologi. Det konstaterar flera experter efter att ha testat appen, som sätter den kontroversiella teknologin i händerna på alla som har en smartphone.

I ett deepfake-klipp kan man ersätta ett ansikte i ett klipp med en annan människas, något som innebär att personen ser ut att ha säga eller göra saker som vederbörande faktiskt aldrig sagt eller gjort. Och med Doublicat kan alltså vem som helst lägga in nya ansikten i GIF:ar.

Utvecklaren bakom appen lovar att fotot som man använder raderas efter användning och att man inte delar data med någon. Man är dessutom begränsad till de GIF-filer som appen tillhandahåller.

Wall Street är i förändring. Det vet Chris Purves, chef för finansbolaget UBS strategiska utvecklingslaboratorium i London. Han fokuserar på ”mänskliga överlevare” efter den tekniska invasionen och försöker övertyga dessa att anpassa sig till en verklighet som aldrig mer kommer att bli densamma.

Det är inte bara mjukvara i form av AI som springer förbi människorna. Wall Street kan också vinka adjö till dagens bonuskultur, säger Purves till Bloomberg.

Han ser en ökad byråkrati runt börsen som gör individens insatser mindre betydelsefulla.

– Vi vill anställa människor som i allt lägre grad drivs av deras egna bonusar och P&L och i större utsträckning ser det långsiktiga målet om hur marknaden kommer att se ut om 10 år, säger Purves.

– Idén att du är din egen lyckas smed har försvunnit. Det handlar om ett lagarbete i dag.

Leder djupinlärning oss mot en framtid där exempelvis reklam kan designas och anpassas i realtid efter enskilda konsumenters personliga preferenser? Det frågar sig MIT Sloan Review i ett reportage om tekniken och hur den kan påverka framtidens innovation.

Djupinlärning – i sig nära besläktat med artificiell intelligens och maskininlärning – bygger på analyser av stora databaser för att hitta mönster och dra slutsatser.

First North-bolaget Speqta är på väg att lansera en ny AI-produkt som ska göra det möjligt för e-handlare att bara betala för de Google-annonser som leder till köp, skriver Breakit.

– Det här är ett sätt som gör det möjligt för bolagen att få mer valuta för pengarna, säger Speqtas vd Fredrik Lindros.

Tekniken har bland annat testats hos butikskedjan Cervera och bygger på information från 3 000 nätbutiker.

Den sydkoreanska regeringen har beslutat att man ska installera övervakningskameror med tillhörande AI-baserad mjukvara i distriktet Seocho i landets huvudstad Seoul. Det rapporterar Zdnet.

De 3 000 kamerorna ska användas för att med automatik analysera och bedöma risken för att ett brott kommer att begås. Kamerorna kommer bland annat att titta på beteendemönstret hos människor på gatan. Plats, tid och beteende vävs sedan samman och ger en indikation på huruvida det föreligger en risk för att ett brott ska begås. Om systemet bedömer att risken är tillräckligt hög så kommer polisen i området att informeras om saken.

AI-mjukvaran är fortfarande under utveckling och beräknas kunna tas i drift först 2022. Då ska även fler stadsdelar och distrikt bli aktuella för teknologin.

Jane Walerud var den första att investera i techraketen Klarna för 15 år sedan och när hon sålde av den största delen av sitt innehav i fintechbolaget för tio år sedan fick hon in runt 80 miljoner kronor. Det skriver SvD Näringsliv.

Nu driver hon ett riskkapitalbolag tillsammans med maken Bengt och dottern Caroline, med fokus på att hitta bolag som sysslar med deep tech, clean tech och utvecklingen av artificiell intelligens.

– Just nu är det klimatet jag prioriterar för min portfölj, säger hon till tidningen.

Även om artificiella neuronnätverk har blivit bra på att känna igen mönster i bilder eller spela dataspel har de inte kommit längre än till addition och multiplikation när det gäller matematik. Men två forskare vid Facebook AI Research i Paris menar att de har utvecklat ett AI-nätverk som kan lösa ut komplicerade differentialekvationer, rapporterar MIT Technology Review.

Precis som många människor har nätverken svårt att förstå hur matematiken utrycks i ekvationer, till exempel att x³ blir x gånger x gånger x. Som en del av lösningen har forskarna lärt AI:n att dela upp de matematiska processerna i delträd, och sedan lösa dem i sekvens. Processen liknar enligt forskarna den som används vid översättningar och AI-nätverket hanterar enligt dem i princip matematik som ett mänskligt språk, skriver MIT Technology Review.