Den svenska kronförsvagningen leder till mindre bistånd utomlands, skriver SvD Näringsliv. Det blir mindre förnödenheter i form av tält, sprutor och filtar.

– Vi har alltid våra avtal och kontrakt i svenska kronor. När vi gör utbetalningar i en annan valuta, oftast i amerikanska dollar eller euro, tappar kronan i värde och det blir mindre pengar som betalas ut till bistånd än tidigare, säger Sidas redovisningschef Marie Nordlund till SvD Näringsliv.

På sju år har kronan tappat 50 procent mot dollarn och 30 procent mot euron.

Det är inte bara Riksbankens fel att kronan är så svag. Den pressade valutan har försvagats i flera år – bland annat på grund av att svenskarna byggt upp ett stort utlandssparande, skriver Handelsbanken i Makrosvepet.

Banken konstaterar att pensionssparandet ofta görs utomlands och att insättningarna i pensionssystemet alltid varit större än uttagen. Men snart kommer svenskarnas uttag vara större än insättningarna i pensionssparandet. Detta gör pensionssystemet blir nettosäljare av utländsk valuta.

”På längre sikt kommer demografin att avgöra och ge medvind för svenska kronan”, skriver Handelsbanken.

”Kronan faller inte bara på valutamarknaden, den faller också mellan stolarna”, skriver den tidigare regeringstjänsteman Christer Wretborn på SvD debatt. Han menar att situationen är ett samhällsproblem där både Riksbanken och regeringen skyller ifrån sig.

”Svenska folket har rimligtvis att rätt att begära att de politiker de valt ger en förklaring till den nuvarande situationen och hur de tänker hantera den”, avslutar Wretborn.

Utan den svaga kronan hade kvartalsrapporterna för flera svenska företag varit väsentligt sämre. Det säger SEB:s aktiestrateg Esbjörn Lundevall till Sveriges Radio.

Han pekar på att det är särskilt verkstadsindustrin som gynnats. Kronan har kompenserat för konjunkturavmattningen som gjort sig gällande under årets tredje kvartal.

För Atlas Copco bidrog valutaeffekter med 1,5 miljarder kronor till resultatet under de första nio månaderna och för Sandvik gav kronkursen en effekt på cirka en halv miljard i det tredje kvartalet.

De som gynnas mest är bolag som har produktionskostnader i svenska kronor men intäkter i ”hårdvaluta”, säger Lundevall till SR.

Handelsspänningarna mellan USA och Kina har ökat risken för avklippta band mellan de två dominerande ekonomierna. För att skapa sig ett skydd om detta händer så ska Peking i smyg ha börjat bygga upp en mer diversifierad ”skuggreserv”. Tanken är att bli mindre beroende av den amerikanska dollarn. Det uppger ANZ Research i en ny rapport.

– Takten i vilken Kina diversifierar i andra valutor kommer sannolikt att skynda på framöver, skriver ANZ som gör bedömningen att dollarn utgjorde 59 procent av Kinas utländska valutareserv i juni månad.

Den svenska kronan kommer att stärkas mot euron de kommande åren, spår SEB i sin färska konjunkturrapport.

I slutet av 2021 kommer euron kosta 10 kronor spår banken – det kan jämföras med de 10,70 kronor som valutan stod i på tisdagsmorgonen.
SEB har en betydligt mer positiv på kronans växelkurs mot euron än vad Swedbank har. Swedbank släppte sin konjunkturprognos förra veckan och tror att euron ska kosta 10,60 kronor 2021. Swedbank tror dock på en kronförstärkning mot dollarn.

I den senaste tidens utveckling hos ett antal utbombade tillgångsslag går det att avläsa en ljusnande syn på världsekonomin, skriver Wall Street Journal.

Det syns bland annat i lyftet för pundet och yuanen, i aktier på tillväxtmarknaders återhämtning och i uppgången för olje- och andra råvarupriser.

Bakgrunden är tecken på att de eviga oroshärdarna brexit och handelskriget kan få bättre slut än befarat, skriver tidningen.

– Det finns några tidiga indikationer på att det värsta kan ligga bakom oss och att världsekonomin har hittat fast mark, säger Fiera Capitals portföljförvaltare Candice Bangsund.

Att Anna Breman nu lämnar Swedbank för att börja jobba för Riksbanken är en av sakerna som talar för att världens äldsta centralbank ska kunna höja räntan i december, menar Nordea-ekonomerna Martin Enlund, Andreas Steno Larsen och Joachim Bernhardsen i ett nyhetsbrev på söndagen.

Trion skriver också att kronan försvagats mer än andra cykliska valutor och att det beror på Riksbanken.

De för olika resonemang kring vad en räntehöjning kan betyda för kronan.

”Men till slut så ogillar vi fortfarande kronan [...], Riksbanken kör fortfarande sin kronmördande maskin”, skriver ekonomerna.

De sätter en riktkurs för EUR/SEK på 10,91 – vilket är drygt 20 öre högre än senaste växelkurs.

Den svenska kronan har utvecklats ”mycket svagt” de senaste åren och i ett historiskt perspektiv är den lågt värderad, menar Swedbank i sin senaste konjunkturrapport för november.

De kommande åren spår banken att kronan kommer att stärkas tydligt mot dollarn – men att förändringarna mot euron kommer vara betydligt mindre.

I slutet av 2021 spår storbanken att dollarn ska stå i 9,22 kronor – det är nästan 50 öre lägre än när valutahandeln stängde för helgen.

De positiva handelssignalerna från USA och Kina verkar gynna den svenska kronan, skriver SEB:s valutaexpert Richard Falkenhäll i en gästkrönika.

Riksbankens planerade räntehöjning i december kan också bli startskottet på en kronförstärkning under nästa år, skriver Falkenhäll där han också analyserar grannlandet Norges valuta.