Uber har meddelat att man sålt den indiska delen av sin matleveransverksamhet Uber Eats till den lokala konkurrenten Zomato. Försäljningen är en del i ett större arbete med att göra hela Ubers verskamhet lönsam till nästa år, skriver Techcrunch.
Uber kommer enligt uppgörelsen att äga 9,99 procent av Zomato. Samtliga Uber Eats-kunder kommer att slussas över till Zomato.
Kinas centralbank kommer att ta till ytterligare åtgärder för att stimulera ekonomin – bland annat genom pressa ner räntorna för att hjälpa företag som drabbats ekonomiskt av coronaviruset, uppger en talesperson för Financial News enligt flera medier.
Centralbanken kommer dessutom att pumpa in mer pengar i systemet.
Talespersonen Liu Guoqiang säger till Financial News att Kinas penningpolitiska utrymme fortfarande är relativt stor och att det finns verktyg att ta till.
– Vi är självsäkra och kan kompensera för virusets påverkan, säger han.
Virusutbrottet kommer att kosta flygbolagen totalt 29,3 miljarder dollar, motsvarande 287,5 miljarder kronor, i förlorade intäkter för helåret 2020. Det skriver Financial Times och hänvisar till siffror från branschorganisationen International Air Transport Association (IATA).
Den största smällen tar sydostasiatiska flygbolag som står för 27,8 miljarder kronor i minskade intäkter.
I år kan vara första gången sedan 2009 som flygresandet i världen kan minska, skriver Dagens Industri.
Autolivs samtliga 15 fabriker i Kina är igång och produktionen matchar efterfrågan. Det säger bilsäkerhetsjättens vd Mikael Bratt till Direkt efter att Reuters rapporterat att personbilsförsäljningen i Kina rasade med 92 procent under första halvan av februari.
Till Dagens Industri säger Bratt att den kinesiska biltillverkningen är under återhämtning efter coronavirusutbrottet.
– Det går åt rätt håll, även om situationen är allvarlig, säger Bratt till DI.
Sveriges BNP fortsätter att växa och nästa veckas statistik för det fjärde kvartalet kommer att visa på en BNP-tillväxt på 0,8 procent jämfört med samma period 2018, spår SEB:s makroekonom Elisabet Kopelman i ett marknadsbrev.
Analytikerna som ingår i Infronts sammanställning spår också en ökning på 0,8 procent jämfört med föregående år. Jämfört med tredje kvartalet 2019 väntas BNP ha stigit med 0,2 procent, skriver Direkt. Om analytikerna får rätt blir BNP-siffran i linje med Riksbankens BNP-prognos.
Handelsbanken har en mer negativ syn än så och spår en minskning på 0,1 procent jämfört med tredje kvartalet. Banken tror att ökningen jämfört med fjärde kvartalet 2018 blir 0,5 procent, skriver Handelsbankens Anders Bergvall i ett veckobrev.
Statistiken släpps nu på fredag.
Det extremlåga elprisets inverkan på inflationen var ett hett samtalsämne vid det senaste penningpolitiska mötet. Det framgår av Riksbankens protokoll som släpptes på fredagen.
– Den större överraskningen i inflationen rör energipriserna och främst elpriserna, sa vice Riksbankschef Martin Flodén på mötet enligt protokollet.
Energipriserna väntas hålla nere KPIF-inflationen ”ganska påtagligt” de kommande månaderna, sa han vidare.
Andra ledamöter betraktar de nedpressade energipriserna som tillfälliga. Det som dock kan bli problematiskt är om fallande energipriser påverkar inflationsförväntningarna, enligt flera ledamöters bedömning.
Riksbanken måste sänka sitt inflationsmål. Det skriver nationalekonomen Klas Eklund i en debattartikel i Dagens Industri efter de svaga inflationssiffrorna.
Han menar att ”inflationen är död och räntorna är döende” i en tid med de lägsta styrräntorna i världshistorien. Eklund lyfter fram gig-ekonomi och digitalisering som faktorer som spelat in – krafter som är ”globala och kraftiga”.
”Om det är något de senaste årens utveckling visar så är det att tvåprocentsmålet är överspelat, och att en politik som strikt riktar in sig på att nå två procent för med sig obehagliga bieffekter”, skriver Eklund.
Statliga LKAB har köpt in hundratusentals ton kol från Carbo One under fyra års tid. Det ryska bolaget har kopplingar till oligarken Iskander Makhmudov de senaste åren, avslöjar SvD Näringsliv på lördagen.
Finansinspektionen varnade för Makhmudov och Carbo One under 2017. Förra året hamnade det ryska bolaget också i fokus när Uppdrag Granskning stod för flera avslöjanden om penningtvätt i Swedbank.
Trots det fortsatte LKAB att köpa kol från Carbo One fram till för ett par månader sedan.
LKAB:s kommunikationsdirektör Bo Krogvig säger det beror på att man inte ”fångar upp allting i sin omvärldsbevakning”.
LKAB gjorde fel som köpte kol av Iskander Makhmudov-bolaget Carbo One och har nu slutat att göra affärer med det ryska bolaget, säger den svenska gruvjättens kommunikationsdirektör till SvD Näringsliv.
Nu gör LKAB i stället affärer med KRU – ett bolag som grundats av ägaren Makhmudov.
När SvD frågar varför LKAB gör affärer med en penningtvättsanklagad person, svarar Krogvig:
– Det finns få alternativa leverantörer och pris är inte den avgörande faktorn för oss. KRU är inte under sanktioner, säger han.
Den belgiska konsultbyrån Deminor har med 155 institutionella investerare i ryggen stämt Danske Banks sparkade vd Thomas Borgen på 2,7 miljarder danska kronor, motsvarande 3,8 miljarder svenska kronor. Det skriver flera internationella medier.
– Thomas Borgen var chef och var informerad om vad som pågick i Tallin. Han var ansvarig för verksamheten och därför borde han agerat, säger Edouard Fremault, partner i Deminor Recovery Services, till Børsen.
Norska Oljefonden bekräftar för Dagens Näringsliv att de är en av de institutionella investerarna som stämmer Borgen.
Börserna är märkligt starka just nu – men det beror på att centralbankerna ”stått på barrikaderna och pressar ner räntorna”, säger investeraren Jonas Olavi i podden Börssnack med Hansén och Olavi.
Nu påminner börserna om 1999 – tiden innan it-bubblan sprack, anser den tidigare allokeringschefen.
– Det frikopplades från fundamenta och börsen bara marscherade på i eufori. Det höll på till mars 2000 innan börsen började falla, säger Olavi i podden.
Lannebo Fonder-förvaltaren Peter Lagerlöf är också inne på att det just nu känns som en repris på börseuforin 1999.
– Det som påminner om -99 är att en aktie går upp några procent varje dag (...) Helt plötsligt har den dubblats på en månad, utan att det hänt nåt egentligen, säger han i Placerapodden och påpekar att ett mindre bolag som Powercell varit mest omsatt på Stockholmsbörsen vissa dagar.
Det låga ränteläget är en stor anledning till att världens börser fortsätter uppåt efter förra årets tjurrusning, säger analytiker till DN. Och uppgången är inte över, spår Söderberg & Partners sparekonom Joakim Bornold.
– Vi kommer såklart ha nedgångar även i framtiden, men det finns förutsättningar för att börsen ska vara fortsatt stark de närmaste 3-5 åren åtminstone, säger han till tidningen.
Nordnets sparekonom Frida Bratt menar att coronaviruset kan utgöra ett kortsiktigt problem, eftersom vi redan befinner oss på höga nivåer. Men på lång sikt bör det se ljust ut för börsen, säger hon.
Ica och Axfood har blivit dyra men det finns andra ”tråkaktier” som kan locka för den som tycker att mycket på börsen är ”dyrt och läskigt”, säger Spiltans förvaltare Erik Brändström till DI.
Brändström pekar på bilsäkerhetsföretaget Autoliv som ett defensivt val han tycker är spännande. Ett annat är tjänsteföretaget Coor.
Mattias Sundling, strateg på Danske Bank, ser defensiv potential i läkemedelssektorn. Till DI tipsar han om danska Genmab och Novo Nordisk samt strålterapibolaget Elekta.
Många föräldrar har inte ekonomiska medel att skjuta till när barnen ska köpa en bostad, skriver SBAB:s boendeekonom Claudia Wörmann i en gästkrönika.
Men de som inte kan bidra till barnens kontantinsatsen ska inte känna någon skuld, anser hon.
”Skippa det, det ordnar sig alltid ändå”, skriver Wörmann.
Ett tag tycktes statlig inblandning vara helt ute, men nu förändras återigen relationen mellan staten och näringslivet. Det skriver Söderberg & Partners sparekonom Joakim Bornold i en gästkrönika för Omni Ekonomi – och tar striden kring kinesiska Huawei som ett av flera exempel.
Fossila bränslen är förenat med politisk risk och risk för högre skatter. Samtidigt sjunker kostnaderna för nya anläggningar för förnybar energi. Och trenden med minskad användning av fossila bränslen syns även på börsen, skriver fondförvaltaren Linnea Zanetti i en gästkrönika för Omni Ekonomi.
Det är alarmerande att svenska folket sparar allt mindre på sina bankkonton – men det är viktigt att komma ihåg att fondsparandet ökat, säger Ikano Banks ekonom Sharon Lavie till SvD.
Under fjärde kvartalet 2019 sparade svenskarna 3 miljarder kronor på sparkonton. Det är betydligt lägre än de 25 miljarder kronor per kvartal som varit det genomsnittliga sparandet det senaste årtiondet.
– Det kan bero på att räntan är låg eller att människor har en större tilltro till börsen och tror att pengarna ska ha bättre förutsättningar där, säger Sharon Lavie.
Hushållens finansiella sparande under det fjärde kvartalet var det lägsta på över fyra år och uppgick till minus 14 miljarder kronor, skriver SCB i sin färska sparbarometer.
Även om fonder nettoköptes var insättningarna på bankkonton låga samtidigt som skulderna ökade. Nysparande på 50 miljarder kronor och en skuldökning på 64 miljarder gav nettot på minus 14 miljarder.
”Hushållens nettoköp av nya bostadsrätter uppgick under fjärde kvartalet 2019 till 21 miljarder, vilket är den högsta noteringen för ett enskilt kvartal någonsin”, skriver SCB.
Anställda hos Sandvik och Hexagon i Kina har insjuknat i coronaviruset, rapporterar SvD Näringsliv.
Hos Sandvik är det en person som blivit sjuk. Den anställda är inte svensk och mår bra. Personen borde snart kunna friskförklaras, uppger verkstadsjättens presschef Maratin Blomgren.
Två av Hexagons 2 700 anställda har smittats av viruset men nu friskförklarats.
”Vi följer noga informationen och direktiven från de lokala myndigheterna”, skriver presstalespersonen Felix von Stedingk i ett mejl till SvD.
Under fredagskvällen meddelade Italien att landet har fått sitt första dödsfall orsakat av det nya coronaviruset, rapporterar AFP. Den döde är en 78-årig man.
Tidigare under dagen meddelande landet att skolor, barer och andra allmänna platser i tio norditalienska städer har stängts av för att förhindra att viruset sprids. Över 50 000 människor i området har ombetts att stanna hemma och evenemang som fotbollsmatcher, gudstjänster och karnevaler har ställts in.
Patienten som först insjuknade i landet åt nyligen middag med en person som hade varit i Kina men som testats negativt. Myndigheterna undersöker nu om personen som varit i Kina ändå kan vara smittbärare.
Italiens premiärminister Giuseppe Conte säger att regeringen upprätthåller ”en extremt hög försiktighetsnivå”.
Näringsminister Ibrahim Baylan (S) kallar en rad svenska företag, däribland Volvo och Scania, till möte för att bedöma vilka effekter coronaviruset kan få på svensk ekonomi, skriver TT.
De svenska företag som bjuds in har särskild exponering mot Kina, skriver nyhetsbyrån. Mötet kommer i spåren av att flera bolag, bland annat Scania och Volvo Cars, varnat för att viruset kan orsaka produktionsstopp.
Näringsministern säger att syftet med mötet är att göra en bedömning av vilka åtgärder som kan krävas.
– Även om det inte är särskilt dramatiskt just nu så är det ändå viktigt för regeringen att ha en nära dialog med företagen och få deras bedömning inför våren och sommaren, säger Baylan till TT.
Både fackförbund och arbetsgivare i Sverige skakas av EU-kommissionens förslag om minimilöner i Europa, enligt Ekonomiekot Extra.
Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo säger att förslaget ”skulle vara ett stort ingrepp i vår modell”, då möjligheten att förhandla om lägstalöner är en viktig sak för de svenska parterna. Hon frågar sig varför det ska petas i en väl fungerande modell
Även Torbjörn Johansson, LO:s avtalssekreterare, kallar förslaget för ett ”direkt ingrepp i den modell vi har i dag”. Han är rädd för att de svenska lönerna pressas neråt när arbetsgivaren inte vill betala mer än ”vad överstaten säger”.
Den oro som svenska fackförbund och arbetsgivare känner inför EU-kommissionens förslag om lägstalöner måste tas på allvar. Det säger Katarina Areskoug-Mascarenhas, chef för EU-kommissionens representation i Sverige, i senaste Ekonomiekot Extra.
Hon betonar dock att inget beslut ännu är taget i frågan och säger också att väl fungerande modeller, likt den svenska, ska främjas.
– Det enda som hänt är att Ursula von der Leyen sagt att vi måste ha skäliga löner i Europa, säger Areskoug-Mascarenhas i Ekonomiekot Extra.
Pensionerna ser ut att bli en het stridsfråga i årets avtalsrörelse. LO kräver att arbetsgivarna sätter av premier till tjänstepensionen redan första dagen på jobbet, i stället för vid 25 års ålder som gäller i dag, för deras 14 förbund, skriver TT. Det skulle kunna ge cirka 2 500 kronor mer i pension, enligt LO:s uträkning.
Arbetsgivarna varnar för att det kan leda till jobbslakt och slå särskilt hårt mot branscher som anställer många unga och nyanlända.
– Det blir naturligtvis inte enkelt att få igenom det här i avtalsrörelsen. Men vi är beredda att gå väldigt långt, säger LO-basen Karl-Petter Thorwaldsson till TT.
Bernie Sanders har fått information från amerikanska myndigheter om att Ryssland försöker hjälpa hans presidentkampanj i syfte att störa det amerikanska valet, rapporterare Washington Post med hänvisning till källor.
Det är oklart på vilket sätt landet har försökt påverka. Sanders säger i ett uttalande att han inte bryr sig om vem Putin vill se som president, men att Ryssland ska ”hålla sig borta från amerikanska valet”.
CNN skriver också att ledamöterna i representanthuset vid ett möte den 13 februari informerades om att Ryssland försöker påverka valet till Donald Trumps fördel.
Miljardärerna Michael Bloomberg och Tom Steyer har, likt Bernie Sanders, välfyllda kampanjkistor, men för Joe Biden, Pete Buttigieg, Amy Klobuchar och Elizabeth Warren börjar pengarna sina, rapporterar Politico.
Bernie Sanders var den icke-miljardär som hade mest pengar i början av februari, nästan 17 miljoner dollar. Biden kom tvåa med drygt 7 miljoner medan Warren hade minst pengar med 2,3 miljoner dollar kvar.
”Vi ställs nu också emot en miljardär som slänger enorma mängder pengar på tv, i stället för att bedriva kampanjarbete”, skrev Buttigieg i ett mejl till sina anhängare i veckan.
Det är dålig tajming att ha ont om pengar just nu. Den tredje mars är det dags för supertisdagen, när nästan en tredjedel av de valbara delegaterna står på spel.
Miljardären Michael Bloomberg väljer att angripa Donald Trump på ett annorlunda sätt i sitt försök att bli Demokraternas presidentkandidat, skriver Fox Business.
På stora reklamtavlor i Phoenix och Las Vegas, där Trump inom kort ska kampanja, visas just nu nedsättande budskap om presidenten – allt betalt av Bloomberg.
”Donald Trump fuskar i golf” och ”Donald Trump äter brända stekar” är ett par av budskapen.
– Amerikanska folket förtjänar att veta att Trump fuskar i golf och blev ruinerad genom att driva ett kasino, säger Bloombergs talesperson Galia Slayen.
