Handelssamtal på hög nivå mellan USA och Kina kommer att återupptas igen på fredagen, rapporterade CNBC sent på torsdagskvällen, enligt Direkt.
Då ska USA:s finansminister Steven Mnuchin och handelsrepresentant Robert Lighthizer prata med Kinas vice premiärminister Liu He över telefon, enligt kanalen.
Den kinesiska inflationen fortsätter att accelerera och är nu uppe i den högsta takten på åtta år, skriver Market Watch. Livsmedelspriserna ökar i den högsta takten sedan finanskrisen.
Konsumentpriserna steg i november med 4,5 procnet på årsbasis, att jämföra med 3,8 procent i oktober. Det var också något mer än analytikerna hade förväntat sig, enligt Wall Street Journals enkät.
Det är framför allt de rusande livsmedelspriserna, med fläskpriserna i täten, som driver upp inflationen. Livsmedelspriserna ökade över 19 procent i november och fläskpriserna rusade över 110 procent på grund av svininfluensa-epidemin.
Kinas export föll för fjärde månaden i rad i november, samtidigt som handelskriget med USA går in i sin sjuttonde månad, skriver CNBC.
Exporten, mätt i dollar, sjönk med 1,1 procent jämfört med samma månad året före. Väntat var en ökning med 0,8 procent, enligt Direkt.
Däremot steg importen oväntat 0,3 procent i november, vilket är den första uppgången sedan april.
Frankrikes president Emmanuel Macron laddar för vad som kan bli en ödesdag för Frankrikes framtida pensionärer – och för Macrons presidentskap. Det skriver Bloomberg inför att franska fackförbund utlovar ännu en storstrejk på tisdagen.
I dag läggs detaljerna i den franska regeringens pensionsreform fram och syftet är en genomgripande förändring. En sådan har varit på gång sedan 1995 då premiärminister Alain Juppé till slut fick backa från sin reform efter storstrejker som lamslog landet i en månad.
Men den här gången vill regeringen inte ge sig.
– Om vi inte gör en genomgripande, seriös och progressiv reform i dag så kommer någon annan att behöva göra en verkligt brutal i morgon, sa premiärminister Edouard Philippe i en intervju i Journal du Dimanche i söndags.
Men fackförbunden vill inte heller ge sig.
– 1995, i början av protesterna, sa Juppé att han aldrig skulle dra tillbaka sin plan. Saker kan ändras snabbt och folk är arga, säger Philippe Martinez för facket CGT i samma tidning.
Den franska regeringen är fast besluten att genomföra den planerade pensionsreformen trots de omfattande protesterna i landet, rapporterar Reuters. Enligt inrikesminister Edouard Philippe är reformen helt nödvändig.
– Driver vi inte igenom en seriös och progressiv reform i dag kommer någon annan att göra det i framtiden, fast på ett brutalt sätt, säger Philippe.
Reformen kommer bland annat att avskaffa dagens många undantag och specialregler som bland annat gör det möjligt för vissa att gå i pension redan strax efter 50.
De asiatiska börserna handlas mestadels ner under tisdagsmorgonen och följer därmed i nedgångarna på Wall Street på måndagskvällen. I Kina tyngs investerarnas humör av färsk makrodata.
Vid 05.15 svensk tid visar ledande index följande:
• Nikkei: −0,1%
• Shanghai: −0,2%
• Shenzhen: −0,2%
• Hongkong: −0,1%
• Kospi: +0,2%
I Kina har det kommit officiella inflationssiffror för november: Inflationen blev 4,5 procent på årsbasis och livsmedelspriserna rusade med drygt 19 procent.
På handelsfronten har det kommit signaler från USA om att de utökade tullarna som ska träda i kraft den 15 december troligtvis inte blir av. Det är USA:s jordbruksminister Sonny Perdue som i går sa till Bloomberg att han inte tror att höjningen blir av, utan att vi i stället kan få se vissa lättnader, skriver CNBC.
Wall Streets svit på tre raka uppgångsdagar bröts på måndagskvällen när samtliga ledande index stängde på minus:
• S&P 500: -0,3 %
• Nasdaq: -0,4%
• Dow Jones: –0,4%
Efter tre dagars uppgångar var USA-indexen nära nya rekordnivåer i slutet av förra veckan. Angående den stora börsdrivaren, handelssamtalen mellan USA och Kina, tillkom inte mycket nytt under helgen.
Båda sidorna uppger sig vara nära ett avtal. Samtidigt kvarstår USA:s deadline och redan på söndag kan nya tullar på 156 miljarder dollar införas, skriver CNBC.
På bolagsfronten rusade cancerläkemedelsbolaget Arqule 104 procent efter ett uppköpsbud från jätten Merck.
Synthorx, som också utvecklar cancerbehandlingar, lyfte i sin tur 170 procent efter ett bud från franska Sanofi.
PG&E steg 14 procent efter att elbolaget nått en förlikning med de drabbade vid skogsbränderna i Kalifornien. Tidigare i år slog utredare fast att elbolagets utrustning orsakat flera bränder i delstaten.
Richard Bransons rymdbolag Virgin Galactic klättrade 16 procent efter att Morgan Stanley inlett bevakning av aktien med rekommendationen övervikt. Storbanken ser en uppsida på cirka 200 procent.
Cannabisbolaget Canopy Growth har rekryterat Constellation Brands finanschef David Klein till ny vd. Canopys aktie avancerade 14 procent på nyheten.
Jämfört med Wall Streets tydliga uppgångar på fredagen efter att den amerikanska jobbdatan slagit förväntningarna med råge, präglas handelsveckans öppning av en betydligt försiktigare hållning.
Vid stängning visade ledande asiatiska index som följer:
• Nikkei: +0,3%
• Shanghai: −0,1%
• Shenzhen: +/-0,0%
• Hongkong: +/-0,0%
• Kospi: +0,3%
I veckan väntar bland annat nyval i Storbritannien på torsdag och på söndag, den 15 december, utökas Trumps tullar mot Kina, förutsatt att parterna inte når en partiell överenskommelse innan dess.
Det kinesiska börshumöret dämpas även av makrodata som visar att Kinas export fortsätter att sjunka.
Demokraterna i justitieutskottet i USA:s representanthus väntas lägga fram två punkter där anklagelser formuleras mot landets president, rapporterar Washington Post. De kommer att handla om maktmissbruk och förhindrande av kongressens arbete.
Enligt CNN:s uppgifter kan ytterligare en punkt läggas till. Tanken är att hela representanthuset ska rösta om punkterna nästa vecka.
Beskedet kommer efter att riksrättsutredningens bevis lades fram för utskottet under en nio timmar lång presentation i går.
Demokraterna i USA:s representanthus anser att det finns klara bevis för att president Donald Trump bland annat begått mutbrott och missbrukat sin makt när han bett Ukrainas president om tjänster. Det sa Demokraternas ombud Daniel Goldman när han förde partiets talan i dagens långa förhör i justitieutskottet, skriver AFP.
Goldman sa att Trump ”ihärdigt och upprepat” försökt att tvinga ett annat land att hjälpa honom att fuska för att vinna ett val och att det utgör ett ”klart och tydligt hot” mot fria och rättvisa val och den nationella säkerheten.
Republikanernas Doug Collins avfärdade dock hela anklagelsen som en pr-kupp från Demokraterna inför nästa års val.
– Det är bara politik. Var är brotten? Varför är vi här? sa han.
Representanthusets justitieutskott håller i dag en lång session då demokrater och republikaner ska presentera sina bevis för och emot att president Donald Trump bör ställas inför riksrätt. Anklagelsen mot presidenten är att han pressat Ukraina att utreda hans politiska motståndare Joe Biden och hans son.
Under utfrågningen ska politiker och advokater för bägge sidor höras och utfrågningen är ett första steg i vad som kan bli en process för att rikta ett formellt riksrättsåtal mot Trump. Advokaterna ska bland annat bedöma det material som Demokraterna tagit fram i sin utredning. Utskottets ordförande, demokraten Jerry Nadler, har öppnat för att utskottet kan rösta om formella åtalspunkter innan veckan är slut.
Utfrågningen började klockan 15.00 svensk tid och väntades pågå stora delar av kvällen.
Efter korruptionsskandalen kräver nu flera storägare att tidigare Ericssonchefen Hans Vestbergs bonusar på totalt 89,6 miljoner ska granskas, rapporterar SvD Näringsliv. Om det har begåtts grava brott i bolaget är det ”rimligt att undersöka vilka möjligheter man har att kräva tillbaka bonusar”, säger Aktiespararnas vd Joacim Olsson.
Även storägarna AMF och Robur Fonder vill försöka kräva tillbaka bonusar från tidigare chefer.
Vestberg var koncernchef 2010–2016 då den misstänkta korruptionen i Asien, Mellanöstern och Afrika ska ha ägt rum. Ericsson har betalat drygt 10 miljarder kronor till amerikanska finansmyndigheter i en förlikning.
SvD har sökt Vestberg för kommentar.
Med USA-böterna i backspegeln kan Ericsson höja utdelningen igen och det rejält, skriver Exane BNP Paribas i en kommentar som citeras av Finwire. Den franska bankens analytiker anser att det finns utrymme för en höjning till 3 kronor per aktie från tidigare 1 krona.
Exane BNP Paribas ser fem skäl till varför Ericsson ska höja utdelningen. Bland annat sänder det ut en signal om att företaget lämnat den större omstruktureringen bakom sig och dessutom skulle det locka nya investerare till aktien i form av utdelningstillväxtinvesterare, menar de.
Efter förlikningen med justitiedepartementet i USA vänder Ericsson blicken mot enskilda anställda som mellan 2000 och 2017 varit aktiva i de mutor som nu genererat miljardböter. En möjlighet är att kräva tillbaka bonusar, säger vd Börja Ekholm i intervju med Dagens Industri.
– Vi har inte haft tid att fokusera på det här än. Det är nu nästa steg, säger han.
Ekholm är förbannad och berättar för SvD Näringsliv om känslorna när härvans omfattning blev uppenbar för honom.
– Jag blev fullständigt jävla rasande. Och jag skäms över vårt historiska beteende, säger han.
Wall Streets breda index S&P 500 har avkastat 244 procent inklusive återinvesterade utdelningar det senaste decenniet. Det motsvarar en genomsnittlig årlig avkastning om 13,2 procent, skriver Market Watch.
2010-talets överlägsna vinnaraktie är Netflix som har avkastat 3 767 procent, motsvarande 44 procent per år i snitt. E-handelsjätten Amazon intar plats tio på listan med en utveckling på 1 209 procent.
Stockholmsbörsens breda index har rusat 26,4 procent i år – men de med mest insyn i börsbolagen är fortfarande positiva. Insynspersonerna har legat på köpsidan de senaste veckorna, enligt ägardatatjänsten Holdings.
De två senaste veckorna har insynspersoner köpt aktier för 702 miljoner och sålt värdepapper för 275 miljoner.
Även de två respektive fyra senaste veckorna har köpen varit fler och till ett högre belopp, än vad insynspersonerna sålt för.
Över längre tid än så har dock insynspersonerna sålt aktier för betydligt mer än vad inköpen kostat.
Vita huset och Demokraterna är nära en preliminär uppgörelse om att ersätta det nordamerikanska handelsavtalet Nafta med USMCA, som Donald Trump tidigare förhandlat fram med Kanada och Mexiko. Det uppger källor för CNBC.
Enligt källorna skulle det nya handelsavtalet kunna läggas fram för omröstning i representanthuset den 18 december.
New York Times skrev tidigare på måndagen att Demokraterna hade säkrat stöd för det omarbetade avtalet hos framträdande ledare i fackföreningsrörelsen. Partiet har tidigare kritiserat USMCA för att gynna företag framför arbetare.
Demokraterna i representanthuset håller fortfarande på att gå igenom de föreslagna ändringarna i handelsavtalet USMCA. Det uppger en källa med insyn för Reuters sedan flera medier rapporterat att Demokraterna är nära att godkänna avtalet.
Enligt källan är ännu ingen uppgörelse i hamn.
Vid midnatt till tisdagen den 10 december kommer WTO:s högsta juridiska instans appellationsdomstolen att upplösas.
Det beror på att mandatet går ut för två av WTO:s tre appellationsdomare och att Trump har vägrat att utse nya domare.
Trots att USA oftast har vunnit i WTO-avgöranden anser Trump att handelsorganisationen missgynnar amerikanarna. Han är även kritisk till WTO-domarnas höga löner, skriver SvD:s Gunilla von Hall. De tjänar tre miljoner kronor årligen, trots att de också har andra jobb.
På tre år har Trump övergett åtta internationella organ, skriver von Hall. Bland dessa märks exempelvis Parisavtalet och Iranavtalet.
SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist tycker att läget ”visst är bekymmersamt” men anser trots allt att världen totalt sett går mot mer frihandel och mindre protektionism.
Två av världens största läkemedelsbolag presenterade nya affärer på måndagen med avsikt att vässa sina portföljer inom den konkurrensutsatta marknaden för cancerbehandlingar, skriver WSJ.
Amerikanska Merck lade ett bud på Arqule värt 2,7 miljarder dollar vilket motsvarar en premie på 107 procent mot fredagens stängningskurs.
Franska Sanofi betalar i sin tur en premie på 172 procent för att förvärva Synthorx för 2,5 miljarder dollar.
Enligt WSJ speglar affärerna en tilltagande jakt på nya produkter att sälja på ett av världens största och snabbast växande områden. Marknaden för cancerläkemedel är i dag värd omkring 123 miljarder dollar och omsättningen väntas nästan fördubblas fram till 2024.
Moberg Pharmas vd Anna Ljung tycker inte att ”det är rättvist” att aktien faller 50 procent på måndagsförmiddagen.
– Men alla hade hoppats på klara tydliga positiva data så klart, säger hon till DI.
Enligt Ljung är det konstigt att bara 4,5 procent av patienterna i studien av läkemedelskandidaten MOB-015 läktes fullständigt från sin fotsvamp samtidigt som 70 procent botades från sin fotsvamp. Hon menar att det finns ett starkt samband mellan botad fotsvamp och fullständig läkning och säger till DI att det är förvånande att det inte syns i studiedatan.
Moberg Pharmas resultat från den amerikanska Fas 3-studien av MOB-015 var klart sämre än väntat på en viktig punkt och det tidigare köprådet tas bort ”på stående fot”, skriver Börsplus i en kommentar på morgonens nyhet som fick aktien att falla 47,6 procent.
Moberg Pharma har själva angett fotsvampsmedlet Jublia som den tydligaste konkurrenten till läkemedelskandidaten MOB-015. Bara 4,5 procent av patienterna i studien uppnådde fullständig läkning efter ett års behandling att jämföra med de 15–18 procent som Jublia uppvisar.
Moberg Pharma skriver själva att de hade förväntat sig att fler patienter uppnådde fullständig läkning och att resultatet nu ska undersökas vidare.
Den misstänkta penningtvätten beror på att Swedbank ”inte haft tillräckligt bra intern styrning och kontroll”. Det säger vd:n Jens Henriksson i en intervju med SvD Näringsliv efter morgonens besked att han startar en intern utredning av kulturen i banken och möblerar om i ledningen.
På tidningens fråga om banken har haft regler men inte kontrollerat att de anställda följer dem svarar han:
– I styrningen ingår både regler och efterlevande av regler.
Henriksson kallar också sitt initiativ för ”en nystart för banken”.
Swedbank gör en genomgripande organisationsförändring efter penningtvättsskandalen. Antalet medlemmar i koncernledningen minskas från 17 till 14 och koncernriskchefen samt Baltikum-chefen får lämna.
Syftet är att skapa rakare och tydligare beslutsvägar och underlätta förverkligandet av bankens strategi, skriver banken i ett pressmeddelande.
Rekryteringen av en ny koncernriskchef och en ny chef för bankens verksamhet i Baltikum påbörjas omedelbart. Från och med i dag är Gunilla Domeij Hallros tillförordnad koncernriskchef och Jon Lidefelt tillförordnad chef för Baltisk bankrörelse.
Misstänkta penningtvättare har fått använda Swedbank, arbetsklimatet har haft för lite öppenhet och för många beslut har tagits utan debatt och transparens, skriver Swedbank-vd:n Jens Henriksson i ett långt inlägg på sin interna vd-blogg som DI tagit del av.
Henriksson menar att när han läser styrdokumenten så ser allt bra ut. Dessutom träffar han dedikerade medarbetare med ”bra moralisk kompass”.
”Men varför har Swedbank under de senaste 30 åren varit i flera existentiella kriser?” frågar sig Henriksson enligt DI.
Och det är därför bankens kultur ska utredas, fastslår vd:n.
