Minst 81 321 människor i USA har bekräftats smittade av coronaviruset – och är nu det land med flest rapporterade fall i hela världen, enligt New York Times.
USA har därmed passerat Kina, där viruset först började spridas, i antalet bekräftade fall.
Viruset har också skördat minst 1 000 dödsoffer i USA.
Oljepriserna rasade i natt efter att Opec+ i helgen skjutit upp måndagens möte till torsdag, skriver CNBC. Enligt kanalen utlöste beskedet oro för att parterna inte ska lyckas enas om ett produktionstak efter den senaste tidens oljeras.
Dessutom kom rapporter om ett nytt bråk mellan Saudiarabien och Ryssland, vilket fick analytikern John Kilduff vid Again Capital att spå oljeprisras i måndagshandeln.
Under natten handlades brentoljan ner nära 9 procent till strax över 31 dollar fatet medan WTI:n tappade drygt 9 procent till under 26 dollar fatet.
Oljejätten Saudi Aramcos aktie steg runt 3 procent på börsen i Riyad på söndagen. För första gången på en månad handlades den över teckningskursen 32 riyal, vilket innebär att värderingen nu åter är uppe på motsvarande 1 700 miljarder dollar, skriver Bloomberg.
Aramco står för närvarande mitt i ett priskrig, på grund av en konflikt med Ryssland om minskade produktionsvolymer. Under priskrigets gång har Aramcos aktie rasat med omkring 27 procent.
Bloomberg kopplar söndagens uppgång till Aramcos löfte för tre veckor sedan att man fortfarande – trots rådande läge – har för avsikt att skifta ut minst 75 miljarder dollar till aktieägarna.
Oljepriserna ligger risigt till när handeln sätter igång igen på måndag, spår John Kilduff vid Again Capital enligt CNBC.
Oljekartellen Opec och dess samarbetsländer – tillsammans kallat Opec+ – sköt i går upp sitt extrainkallade krismöte, från måndag till torsdag. Enligt uppgift behöver medlemsländerna mer tid på sig för förberedande förhandlingar om ett nytt produktionstak.
I lördags växlade dessutom ordkriget mellan Saudiarabien och Ryssland upp ytterligare. Båda två är faktorer som lär väga tungt på oljepriserna på måndagen, menar John Kilduff.
– Det fanns mycket optimism inprisat i oljan på torsdagen och fredagen. Med det här nya bråket mellan Saudiarabien och Ryssland ser det inte ut som att det blir något av [Opecmötet], säger han till CNBC.
En snabb nedgång följd av en lika snabb återhämtning ser mindre sannolik ut för varje dag som går. Det skriver DI:s Felicia Åkerman i en analys efter fredagens amerikanska jobbdata som visar att arbetslösheten skjuter i höjden på ett aldrig tidigare skådat sätt.
Dessutom pekar framåtblickande index ner i källaren och det troligaste är att ekonomin förblir pressad under de kommande månaderna.
”Nu ligger allt fokus på att försöka få ett grepp om hur långvarig krisen blir”, skriver hon.
Realtids Johan Såthe frågar sig om de som vill öppna vår ekonomi igen – ”Kerstin Hessius-gänget” – verkligen har fattat att Sverige kanske är det mest öppna landet av alla?
”Människor kommer inte att börja agera ’normalt’ förrän de anser att det är säkert att göra det. Det är inget någon politiker kan bestämma, det är virusspridningen som avgör”, skriver han.
DN:s Dan Lucas listar i en krönika sina lärdomar av de senaste 30 årens finanskriser. En är att de alltid tycks synas först på börsen. En annan att de alltför ofta underskattas initialt. Och en tredje är att kriser alltsom oftast leder till en jakt på syndabockar.
Hans råd är att hålla ut och just avstå från att leta syndabockar. ”Det bästa med en kris är att den går över. Det kommer också den här göra”, skriver han.
Sverige har med all sannolikhet ett ”extremt” fall i produktion och aktivitet i både den svenska och den globala ekonomin. Men datan släpar efter, så hela bilden har vi ännu inte. Det säger Konjunkturinstitutets generaldirektör Urban Hansson Brusewitz i Ekots lördagsintervju i P1.
Mycket talar dock för att coronakrisen kan bli djupare än finanskrisen för tio år sedan, men den behöver inte nödvändigtvis bli längre om man bara får bukt med smittspridningen inom en rimlig tid, menar han.
– Vi räknar med […] att vi kan se ljuset i tunneln i tredje kvartalet och att vi kommer att se en viss återhämtning av ekonomin och pessimismen kommer att lätta. Det är vårt antagande, men vi vet inte om det kommer att bli så, säger han.
KI räknar med att regeringen kommer att presentera ytterligare stödåtgärder för framför allt företagen. Strategin som regeringen hittills har arbetat efter är ”på det hela taget rätt”, menar han.
– Men jag skulle tro att den här krisen är så pass djup att det behövs mer, i första hand kanske lite mer av det som redan görs, säger han och tar en förstärkning av korttidspermitteringarna som exempel.
Kraven för att delta i Riksgäldens företagsakut är för tuffa, menar banker och företag som DI pratat med.
Riksgälden garanterar 70 procent av lånen medan bankerna tar 30 procent av risken. För det betalar bankerna mellan 0,53 och 1,03 procent i avgift. Dessutom finns kraven att företagen inte får betala bonusar till ledande befattningshavare, de måste kunna visa att 20 procent av intäktstappet beror på pandemin, samt att lånen ska betalas tillbaka efter ett år.
– Intresset är stort men villkoren usla. Bankerna kommer inte att våga låna ut, säger en företagare till DI.
Regeringen och samarbetspartierna behöver göra mer för att rädda företagen, sa M:s ekonomiskpolitiska talesperson Elisabeth Svantesson i SVT:s Agenda på söndagskvällen.
– Hela branscher riskerar att försvinna, sa hon.
Exempelvis kan staten ta större andel av företagens kostnader, såsom halva hyran:
– Det gäller att göra rätt och göra det snabbt, fortsatte Svantesson.
Centerpartiets vikarierande partiledare Anders W Jonsson höll med om att regeringen och samarbetspartierna kan göra mera. Han upprepade också partiets ståndpunkt att M bör vara involverat i samtalen om krisåtgärder.
Regeringen är beredd att lyssna på ”alla förslag oavsett avsändare” i hanteringen av coronaviruset, skriver finansminister Magdalena Andersson (S) till TT. Detta efter att Centerpartiet under dagen sagt att man vill bjuda in Moderaterna till samtal.
Enligt Andersson har oppositionspartierna tagit stort ansvar under krisen, vilket gjort att regeringen kunnat agera snabbt.
”Vi vill även fortsättningsvis arbeta med bred förankring i riksdagen och fördjupar gärna samarbetet med oppositionen."
Storbritanniens premiärminister Boris Johnson har lagts in på sjukhus för tester – tio dagar efter att han konstaterats ha smittats av coronaviruset, rapporterar BBC.
Enligt en talesperson fortsätter premiärministern att uppvisa ”ihållande symptom från coronaviruset”, bland annat feber. Man framhåller samtidigt att Boris Johnson blivit inlagd som en försiktighetsåtgärd och väntas stanna över natten för ”rutinprover”.
När han mottogs på sjukhuset uppges Johnson också ha tackat det brittiska sjukvårdssystemet för insatserna under coronakrisen.
Keir Starmer blir ny partiledare för brittiska Labourpartiet efter Jeremy Corbyn. Han är partiets brexittalesperson och har varit storfavoriten.
Starmer valdes in i underhuset 2015 och har tidigare arbetat som advokat. Valet har stått mellan honom, Rebecca Long-Baily och Lisa Nandy.
I ett uttalande ber han om ursäkt för antisemitismen inom partiet och säger att han ska gå till botten med problemet för att få tillbaka förlorade medlemmar, skriver AFP.
En fjärdedel av utlåningen i de stora nischbankerna var riskfylld redan innan coronakrisen bröt ut, visar DI:s genomgång. Hos Collector, Resurs Bank, TF Bank och Marginalen finns lån för knappt 22 miljarder med förhöjd risk – medan bankernas eget kapital endast uppgår till 12,7 miljarder, enligt tidningens beräkningar.
Enligt SCB har blancolån till hushållen rusat med drygt 60 procent till 280 miljarder under det gångna decenniet.
Handelsbankens tidigare chefsekonom Jan Häggström kallar konsumtionslånen för ”Sveriges subprime” och varnar för att staten kan tvingas gå in och rädda banker för att undgå en ny finanskris.
Finansinspektionen tonar ner hotet om en kollaps likt under finanskrisen i nischbankerna, skriver DI.
Myndighetens chefsekonom Henrik Braconier påpekar att över 250 miljarder i konsumtionskrediter ”är ju mycket pengar” men inte i jämförelse med bolånen på 3 500 miljarder.
– Och det traditionella banksystemet är i dag betydligt bättre kapitaliserat än 2008, säger han till tidningen.
Samtidigt visar en rapport från FI att beloppen för de samlade betalningarna på lån utan säkerhet eller med andra säkerheter än bostad överstiger betalningarna på bolånen.
I coronakrisens spår är det många olika faktorer som på egen hand skulle ha potential att knuffa boräntorna både uppåt och neråt. I kombination är sannolikheten dock stor att räntorna på bolån ligger kvar på nuvarande nivåer även under den närmaste tiden. Det säger Johanna Kull och Christina Sahlberg, sparekonomer på Avanza respektive Compricer, till DI.
Därför är det fortsatt bäst för de allra flesta att låta bolånet ha en rörlig ränta, menar de.
