Winsth: Industrins öde sätter märket för svenska ekonomin

Coronakrisen har gått hårt åt närapå alla sektorer i den svenska ekonomin, men det största sänket är ändå industrin. Det skriver Nordeas chefsekonom Annika Winsth i en gästkrönika för Omni Ekonomi.

Många industriföretag har använt sig av statens permitteringslösning, men vad händer sedan? ”Hösten blir avgörande för många bolag och därmed för hur illa det blir på arbetsmarknaden”, konstaterar hon.

Västra Götalands län har nu gått om Stockholms län i andel av sysselsättningen som är permitterad eller varslad. De två länen tätt följt av Jönköpings län har drabbats mycket hårt av krisen.

Det tycks därmed som vi är tillbaka där krisförloppet började. Industrin är det riktigt stora sänket för ekonomin trots blodbad inom delar av tjänstenäringen de senaste månaderna.

När Kina, som var först in i krisen, stängde ned sin ekonomi fick det följdeffekter på globala värdekedjor och därmed i produktionsledet inom industrin. Mycket snart stod det emellertid klart att det var tjänstenäringen och inte minst flyget och besöksnäringen som fick akuta problem då vår rörelsefrihet begränsades. Dessa branscher har mer eller mindre fått mattan undandragen och trots flera stödåtgärder har många företag mycket svårt att klara sig.

Nästa sektor som fick akuta problem var detaljhandel. En bransch som redan innan pandemin brottandes med stora strukturella utmaningar som till exempel e-handel. När besöksnäring och detaljhandel får problem påverkar det fastighetsbranschen då bolagen får svårt att klara sina åtaganden såsom hyror.

Men trots detta stålbad är det nu industrin som sätter störst märke i ekonomin och på arbetsmarknaden. En mer utdragen kris är mycket illavarslande. Industrin klarar sig oftast längre än ovannämnda delar av tjänstenäringar då man har större balansräkningar och kassor samt till viss del kan producera för lager. Men inte hur länge som helst.

Hittills har industrin nyttjat permitteringar, men vi ser att vissa av dessa övergår i varsel. Nästa steg är arbetslöshet, vilket vore mycket illa då humankapitalet generellt förstörs snabbare inom industrin än inom till exempel besöksnäring och handel. Hösten blir avgörande för många bolag och därmed för hur illa det blir på arbetsmarknaden.

Bakgrund | Annika Winsth
• Chefekonom Nordea.
• Har varit storbankens chefekonom sedan 2008 och deltar aktivt i den ekonomisk-politiska debatten.
• Skriver brett om makrofrågor varannan torsdag.

Fotnot: Skribenten representerar ett företag som är aktör med egna intressen på marknaden.