Budgivningarna verkar helt ha försvunnit och prissänkningar blir allt vanligare. Nu när köparens marknaden råder skapar det möjligheter för den som vill uppgradera sitt boende, säger experter till Omni Ekonomi efter nya boprissiffror för november.
– Det kan vara ett bra tillfälle eftersom en köpare i så fall behöver låna mindre i förhållande till sin inkomst och på så sätt blir mindre räntekänslig, säger Maria Wallin Fredholm, ekonom på Swedbank.
Det lär dröja till senare i vår innan marknaden, som nu backat sju månader i rad, börjar stabiliseras, enligt Therese Persson, makroanalytiker på Danske Bank.
Mats Wilhelmsson, fastighetsprofessor på KTH, räknar med att priserna ska ned med ytterligare omkring 5 procent och en nedgång på 18-20 procent från toppen.
– Det beror lite på vad som händer med konjunkturen och inflationen och därmed räntan, säger han.
”Att villapriser går ned mer än bostadsrätter är väntat, rådande energiläge har ökat kostnaderna för att bo i en villa markant. Riksbanken höjde dessutom styrräntan med ytterligare 75 baspunkter i slutet av november. Det lär inte riktigt ha fångats upp i novembersiffrorna så för december får man nog räkna med att prisnedgången accelererat.”
”Det var förväntat. Villor påverkas mer direkt av de högre energipriserna varför det är förväntat att de har gått ned mer. Större osäkerhet. Men bostadsrätter kan komma att minska mer i framtiden. Framför allt nyare föreningar där det kan behövas avgiftshöjningar. Avgiften kapitaliseras negativt i priset.”
”Jag tolkar Mäklarstatistiks siffror och annan data, som till exempel budaktivitet och antalet transaktioner, som att de potentiella bostadsköparna avvaktar just nu. Det beror inte bara på att vi börjar närma oss slutet av året, utan jag tror de som inte behöver köpa en ny bostad i dag hellre väntar tills osäkerheten om såväl prisläget som till exempel kommande ränteläge har lagt sig.”
”Stigande bolåneräntor, fallande börskurser, lägre realinkomster (på grund av inflationen) och osäkerhet inför den kommande lågkonjunkturen pressar hushållens efterfrågan. Det tar allt längre tid med försäljningarna, budgivningarna verkar helt ha försvunnit och prissänkningar blir allt vanligare. Villamarknaden, särskilt i storstadsregionerna drabbas hårdast, dels på grund av att prisuppgången där var som kraftigast under pandemin men också på grund av att priset per villa är så mycket högre än i andra delar av landet.”
”Är man i behov av en större bostad är det givetvis fördelaktigt att göra det när bostadspriserna vänt ned.”
”Ja, kanske. Det är i alla fall köparens marknad. Nu är ju många köpare också säljare. Det är därför inte säkert men det kan vara så att det är de större bostäderna som minskar mer än de små och då kan det vara läge att byta upp sig.”
”Ja så skulle man kunna se det. I stort sett har priserna på allt boende gått ner och om man nu letar efter större just nu så kan det vara ett bra tillfälle eftersom en köpare i så fall behöver låna mindre i förhållande till sin inkomst (och på så sätt blir mindre räntekänslig). Men det viktigaste är ju att utgå från vilket behov man har i dag eller väntas ha och fatta beslutet efter det.”
”Det stora utbudet och det svaga köpintresset kan såklart skapa möjligheter att komma över något till ett bra pris. Men är man även säljare på marknaden så gäller ju det omvända också.”
”Vi har en prognos på att det kommer att handla om en nedgång om totalt 20 procent från pristoppen i mars, det lär dock dröja till senare i vår innan priserna börjar stabiliseras.”
”Jag skulle nog tro att priserna kommer att sjunka ytterligare i vår. Upp mot 18-20 procent jämfört med våren 2021 kan det nog bli totalt, så ytterligare kanske 5 procents minskning. Lite beroende vad som händer med konjunkturen och inflationen och därmed räntan.
Lågkonjunktur och ökad arbetslöshet i flera grupper kan naturligtvis också trigga ett antal försäljningar för hushåll som i dag ligger på marginalen. Osäkerheten kring energipriserna kommer dock att fortsätta vara stor. Bostäder med en Energiklass A-B kommer att få se en ökad efterfrågan (relativt) och de med lägre energiklassningen en lägre efterfrågan och troligtvis lägre priser som följd av det.”
”Vi räknar med att bostadspriserna i snitt för riket som helhet kommer att ha fallit sammantaget 20 procent från toppen i våras till botten under första halvåret 2023 (räknat i säsongrensade termer). Hittills har priserna fallit cirka 13 procent så det är en bit kvar.
Förutsatt att vi har rätt i vår prognos om Riksbanken, inflationen, arbetsmarknaden och svensk ekonomi i övrigt så räknar vi alltså med att det vänder under 2023. Vi räknar med att Riksbankens höjningscykel är slut efter inledningen av 2023 och då bör mycket av osäkerheten kring bolåneräntorna också avta.”
”Än så länge har inte nedgången ätit upp hela pandemirusningen ens, så det finns nog mer utrymme för prisfall. Exakt hur mycket beror på vad som händer med inflationen, arbetsmarknaden, energikrisen och framförallt räntenivåerna. Jag har svårt att se en vändning innan räntenivåerna stabilseras.”
”Givetvis ska man utgå från sin egen ekonomi och vilken förutsägbarhet man behöver. Personligen hade jag avvaktat med att binda räntan här och nu, men man får vara beredd på att den rörliga räntan kommer att stiga framöver.”
”Det är svårt att bedöma och det beror naturligtvis på hur hushållets ekonomi ser ut. Jag skulle inte rekommendera någon i dagsläget att vare sig binda eller fortsätta att ha rörligt.”
”Först och främst måste de göra sin egen kalkyl för att se hur mycket högre ränta just deras ekonomi klarar. Generellt brukar det på sikt löna sig att ha rörligt och i ett läge där bolåneräntorna väntas toppa ganska snart. Om man dessutom har marginaler i sin ekonomi som klarar ytterligare högre bolåneränta, så kan det ju vara mer rationellt att fortsätta med rörligt eftersom de bundna redan har stigit mycket. Men, har man små marginaler i dag kan det kanske kännas säkrast att binda för att på så sätt försäkra sig om att räntan åtminstone inte blir högre än så där.”
”Den som har goda marginaler och is i magen skulle kunna vänta och hoppas på att räntorna vänder ned nästa år. Men det är ju just en förhoppning eller chansning då. Det kan ju lika bra bli så att inflationen inte lägger sig och att räntorna stiger ännu mer än vad som förväntas i dagsläget. Det är inte så stor skillnad mellan bundna och rörliga räntor i dagsläget, bundet på 2-5 år ligger omkring 0,4-0,5 procentenheter högre än rörligt. Tror man den rörliga räntan kan stiga en procentenhet till så är det då läge att binda. Men varför inte sprida riskerna och binda en del och ha del rörligt?”
Riket:
Storstockholm:
Storgöteborg:
Stormalmö:
(Förändringarna är på månadsbasis, mellan oktober och november.)