Experter: Räkna inte med lön som följer inflationen
Inflationen skenade i maj till över 7 procent, vilket gör att konsumenternas köpkraft minskar. Men hur kommer inflationen att påverka kommande lönerörelse? Det frågade Omni Ekonomi experter i ämnet.
LO-ekonomen Torbjörn Hållö säger att arbetstagarna inte tjänar på att jaga löner efter inflationen månad för månad, utan fackets mål är att ha en reallöneökning över tid.
– Det (att jaga) tjänar vi inte på i längden. Men det är inte heller rimligt att företagen fortsätter ha höga vinster samtidigt som löntagarna får sänkta reallöner, säger han.
Alexandra Stråberg är chefsekonom på Länsförsäkringar. Hon säger att löntagarna kan räkna med en ökning på 3,5-4 procent för avtalsrundan 2023.
– Jag tror att den svenska lönemodellen kommer att stå sig bra. Visst kan enskilda förbund komma kräva mer med hänvisning till deras egna medlemmars speciella situation, och vi kan säkert se initiala krav inför förhandlingar på 5-6 procent.
”Som enskild anställd vill man såklart alltid ha reallöneökning, precis som att arbetsgivare vill bedriva sin verksamhet till en så låg kostnad som möjligt. Inflationen drabbar dock båda parter och även om företagen kan höja priser, så innebär till exempel ökade energipriser högre kostnader även för företag. Och går företaget dåligt så ökar risken för uppsägningar. Jag tror båda parter ska fokusera på att övervintra dagens elände och inte elda inflationsbrasan ytterligare.”
”Sverige har en lönebildningsmodell som har varit väldigt framgångsrik. Den ska vi värna. Vi ska inte jaga inflationen månad för månad. Men vi måste ha en utveckling som över tid ger reallöneutveckling till löntagarna.”
”I en individuell löneförhandling kan man såklart förhandla om högre lön med hänvisning till att man tillför ett lika högt realt värde som tidigare. Men det är en helt annan sak att facken ska driva frågan i centrala löneförhandlingar. Både facken och arbetsgivarna måste ta hänsyn till vad konsekvensen av inflationskompensation skulle få på inflationen kommande år. Den svenska lönemodellen bygger på ett gemensamt förtroende för Riksbankens förmåga att nå inflationsmålet, och där ingår inte inflationskompensation.”
”Vi ska inte jaga inflation i avtalsrörelsen. Det tjänar vi inte på i längden. Men det är inte heller rimligt att företagen fortsätter ha höga vinster samtidigt som löntagarna får sänkta reallöner. Företag och anställda behöver dela bördan. Det betyder till exempel att det får vara slut på bonusar och andra företagsexcesser.”
”När vi fackliga ekonomer räknar på löneutrymmet i Sverige så tittar vi på produktiviteten i Sverige. Men stämmer också av mot löneutvecklingen i Europa, inte minst Tyskland. Så löneökningar i Tyskland har betydelse, men det finns fler parametrar.”
”Jag tror att den svenska lönemodellen kommer att stå sig bra. Visst kan enskilda förbund komma kräva mer med hänvisning till deras egna medlemmars speciella situation, och vi kan säkert se initiala krav inför förhandlingar på 5-6 procent. Men vi tror inte att ”märket” kommer att landa på nivåer som gör det svårare för Riksbanken att stabilisera inflationen runt två procent. Vi räknar med löneavtalen landar på 3,5-4 procent för avtalsrundan 2023.”
”När vi fackliga ekonomer räknar på löneutrymmet i Sverige så tittar vi på produktiviteten i Sverige. Men stämmer också av mot löneutvecklingen i Europa, inte minst Tyskland. Så löneökningar i Tyskland har betydelse, men det finns fler parametrar.”