Halverad matmoms sänker inflationen – men räkna inte med lägre ränta

Vardagen är fortfarande för dyr och det ska bli billigare att vara svensk. Det är dags för hårt arbetande människor att få skatteåterbäring. Det var budskapet från regeringen på torsdagens pressträff där förslaget om tillfälligt halverad matmoms presenterades.

Och nog har det blivit dyrt att äta. Även om inflationen har bromsat in så är maten runt 25 procent dyrare i dag än för tre år sedan. Budgeten som nu ska läggas fram är att betrakta som en ”valbudget” och då gäller det att träffa plånböckerna med mynten som ska kastas.

Med tanke på att svenskarna lägger runt 14 procent av sin inkomst på livsmedel så torde det vara ett uppskattat förslag hos hushållen.

Lågkonjunkturen har blivit lång och utdragen och hushållen har satt tjocka gummiband runt plånböckerna. Pengar som blir över åker in på sparkonton och nettosparandet är på rekordnivåer.

Så att rikta finanspolitiken mot hushållens köpkraft är något de flesta anser är rätt. Men långt ifrån alla är övertygade om att matmomsen är det bästa sättet. Sedan förslaget sipprade ut i veckan har debattörer tävlat om att såga det.

Sänkningen kommer inte att slå igenom på priserna utan hamna i matjättarnas fickor, krångligt och onödigt dyrt, har varit några av invändningarna. Intressant nog var partierna från både höger och vänster också ointresserade av att sänka matmomsen så sent som i våras. Socialdemokraterna var tidigare emot sänkt matmoms men har nu svängt.

Från branschhåll är man givetvis positiv. Dagligvaruhandeln har känt av hushållens minskade köpkraft och haft en svag volymutveckling en längre tid.

Det är inte första gången som matmomsen sänks. I spåren av 1990-talskrisen halverades momsen på mat från 25 procent till 12 procent 1996. Den gången fick det effekt i målet. Matpriserna sjönk med i princip samma storlek som momssänkningen.

Sverige är inte först ut med att sänka momsen i spåren av inflationen mellan 2020 och 2023 provade drygt 20 länder att tillfälligt sänka. Forskare på Stockholms universitet har undersökt hur det påverkade priserna i Portugal. Hela sänkningen passerades vidare till hyllan och när lättnaden togs bort återvände priserna till nivån som rådde innan lättnaden infördes.

Så det är väl bra?

Nej, menade Riksrevisionen i en granskning 2018. Utredningen konstaterade att priserna förvisso sjönk, men att de inte var kostnadseffektiva. Slutsatsen var att det kostat skjortan och att pengarna hade fått större effekt med alternativa insatser.

En kritik var att sänkningen slår för brett och gynnar även de som inte behöver det mest. Motsvarande belopp i riktade stöd mot låginkomsttagare hade varit bättre. Enligt myndighetens beräkningar hade 27 miljarder kunnat sparas årligen med andra finanspolitiska stöd.

Lars Calmfors, professor emeritus på Stockholms universitet skriver under på Riksrevisionens slutsatser.

– Den är ineffektiv både som konjunktur- och fördelningspolitik eftersom den inte riktas särskilt till låginkomsttagare som har högst marginell konsumtionsbenägenhet, säger han till Omni Ekonomi.

Han menar även att det kommer att bli svårt att höja igen – oavsett vem som sitter vid makten när det blir dags 2027. Och det här med olika momssatser på olika varor är lite av ett rött skynke för nationalekonomer.

Sedan matpriserna började rusa har dagligvarujättarna kritiserats hårt. Konkurrensen är för dålig och pengarna hamnar i bolagens fickor, har det hetat.

Regeringen har vid upprepade tillfällen tagit matjättarna i öronen, men så mycket mer har inte hänt. Så oron är stor för att momssänkningen inte kommer att slå igenom i den omfattning som man hoppas den här gången.

Karin Brynell, vd på Svensk Dagligvaruhandel, är positiv till en sänkning och tror absolut att momssänkningen kommer att synas i butik.

– Sist gav det effekt och även i andra länder där man har sänkt syns en direkt effekt. Sedan ska man veta att det är marknaden som sätter priser och över tid så styrs priserna av andra saker också.

Att kedjorna skulle stoppa pengarna i egen ficka är inget hon tror på.

– Konsumenterna har blivit extra prismedvetna så konkurrensen är sådan att man verkligen vill erbjuda ett attraktivt pris.

För att mota Olle i grind kommer regeringen att inrätta en matpriskommission som ska hålla ett vakande öga på att bjässarna.

– Handelsjättarna får inte låta momssänkningen fastna i sina egna fickor, sa energi- och näringsminister på torsdagens pressträff.

Exakt vad det innebär eller hur det ska gå till i praktiken var lite svårt att uttyda. Några påföljder och sanktioner för att inte sänka priserna är knappast att vänta. En stat som straffar företag för prissättning går inte riktigt i linje med en fri marknad – givet att prissättningen inte bryter mot konkurrenslagar.

Ulf Kristerssons kommentar på kommissionens mandat var att ”de kommer att bli uppmärksammade på ett sätt som kommer att noteras”.

Om matpriserna sjunker påverkar det, allt annat lika, inflationen. Det finns inte så mycket studier på området, men Portugal-studien från Stockholms universitet visade att momssänkningen påverkade inflationen med 0,68 procent. I en kommentar till förslaget tror SEB på 0,8 procent. Det är siffror som i sådant fall skulle ta inflationen snubblande nära tvåprocentsmålet.

Men att Riksbanken skulle falla för det och sänka räntan är inte troligt, tror ekonomerna.

Lars Calmfors menar att stimulansen kommer för sent och riskerar att bli helt feltajmad om konjunkturen vänder upp under 2026–2027.

– Momssänkningens direkta effekt på prisnivån kan antas vara en engångseffekt som Riksbanken inte bör ta hänsyn till när den bedömer hur inflationen förhåller sig till inflationsmålet. Det gäller både när momsen sänks och om den senare höjs som planerat, säger han till Omni Ekonomi.

För räntan kan jättebudgeten och momssänkningen till och med få motsatt effekt.

– En risk är att de planerade stora finanspolitiska stimulanserna på 80 miljarder får Riksbanken att avstå från ytterligare räntesänkningar nu även om den finanspolitiska stimulanseffekten kommer senare, säger han till Omni Ekonomi.

Anledningen är att Riksbanken förmodligen vill undvika att först sänka för att sedan behöva höja igen när stimulanserna börjar bita.

Ingen dubbel lättnad för hushållskassorna med andra ord.