Experter om bopriserna: Ny smittovåg kan slå åt båda håll
Coronaviruset väntas prägla bomarknaden även nästa år, och effekterna kan slå åt båda hållen. Huvudscenariot är att priserna fortsätter stiga, men i måttligare takt, säger experter till Omni Ekonomi.
– Just nu ser arbetsmarknaden stark ut, men hur nästa våg i pandemin slår – inte minst globalt – kan såklart få konsekvenser, säger Martin Grander, bostadsforskare vid Malmö universitet.
Den ökade smittspridningen och fortsatt hemarbete gör att många återigen får anledning att se över sitt boende.
– Det kommer nog leda till en stor efterfrågan på småhus och större bostäder, och där är utbudet begränsat, säger Grander.
Citymarks analyschef Tor Borg har svårt att se att priserna skulle falla ”utan någon tydlig utlösande faktor som ränteuppgångar eller börsfall”.
– Troligen får vi se oförändrade eller svagt stigande priser, säger han.
En dämpad prisuppgång på runt 5 procent är prognosen för 2022. Den bedömningen gör både Helena Bornevall, seniorekonom på Handelsbanken, och Länsförsäkringars privatekonom Emma Persson.
– Det finns fortsatt en obalans mellan utbud och efterfrågan och inkomsterna kommer fortsätta att öka, Emma Persson.
”Det är en ganska måttfull ökning vi ser i november. Men ser vi till årsutvecklingen så är det en coronaeffekt som varit drivande, det vill säga att hushåll med goda ekonomiska förutsättningar sökt sig till större boende, hus med egen tomt eller fritidshus. Just nu tror jag det är lite avvaktande, inte minst med osäkerheten kring pandemin.”
”Det var en svag ökning av bostadspriserna i november, med 0,3 procent, men eftersom de normalt minskar något denna månad blev trenden (tillväxten justerad för normal säsongsvariation) ganska stark. Och något starkare än jag hade förväntat mig. Även om försäljningsaktiviteten lugnat sig tycks det finnas en fortsatt stor efterfrågan på bostäder och ett lågt utbud av objekt till salu.”
”Prisutvecklingen har dämpats under sommaren och hösten, framför allt på småhusmarknaden. En stark utveckling på arbetsmarknaden i kombination med fortsatt låga räntor och stigande börskurser har sannolikt varit drivande.”
”Vi kan nu summera hela två mycket goda år på bostadsmarknaden. Något som en del bedömde som en tillfällig uppgång visade sig bli mer ihållande. Det är inte heller enbart ett svenskt fenomen, i många utvecklade ekonomier syns liknande uppgångar. Räntorna var låga redan i inledningen av krisen och det blev ganska snabbt uppenbart att den skulle förbli låg. Dessutom visade det sig att de grupper som i störst utsträckning kan efterfråga bostäder i Sverige, vilket generellt inte var de grupper som drabbades av krisen, fick ett behov av större ytor och hade råd och möjlighet att efterfråga det. Det finns också en stark demografisk drivkraft med ökande befolkning och stigande inkomster.”
”De mycket låga räntorna och löften om låga räntor under lång tid framåt är nog, tillsammans med god ekonomisk utveckling för många, de viktigaste faktorerna.”
”Jag har svårt att se att det skulle vända neråt. Den ökade smittspridningen och en eventuell återgång till hemmajobb ger återigen hushållen anledningar att se över sitt boende. Det kommer nog leda till en stor efterfrågan på småhus och större bostäder, och där är utbudet begränsat.”
”Vår bedömning är att den svagt positiva trend vi har sett det senaste halvåret fortsätter in i nästa år och att bostadspriserna ökar med nära 5 procent.”
”Det är visserligen lättare att identifiera nedåtrisker än uppåtmöjligheter men samtidigt är det svårt att se att priserna skulle falla utan någon tydlig utlösande faktor som ränteuppgångar eller börsfall. Troligen får vi se oförändrade eller svagt stigande priser.”
”Jag tror vi kommer se uppgångar på mer än 5 procent, det vill säga en något mer normal prisuppgång. Det finns fortsatt en obalans mellan utbud och efterfrågan och inkomsterna kommer fortsätta att öka. Rent privatekonomiskt har också bostäder visat sig vara en relativt trygg investering, vilket gör att attraktiviteten för bostadsinvesteringar ökar.”
”Den allt högre inflationen gör det nog svårt för Riksbanken att fortsätta att lova nollräntor i flera år framåt. Signaler om snart stigande räntor borde pressa priserna något. Bostadsbyggandet är också ganska högt även om hyresrätter utgör en allt större andel. Politiska signaler om lättade amorteringskrav kan dock bromsa nedgången.”
”Naturligtvis är pandemin avgörande, och det kan slå åt båda hållen på bostadsmarknaden, beroende på hur hushållens ekonomi påverkas av den. Just nu ser arbetsmarknaden stark ut, men hur nästa våg i pandemin slår – inte minst globalt – kan såklart få konsekvenser. En annan faktor är inflationsökningen som möjligtvis kan slå på hushållens köpkraft om reallönerna minskar.”
”Dels handlar det om hur många som vill eller behöver köpa och sälja i närtid, kommer till exempel fler lägga ut sin villa till försäljning än vi har sett under pandemin? Dels handlar det förstås om ränteläget. Vi har sett att hushållens ränteförväntningar stigit lite på sistone och vi tror boräntorna kan öka något framöver men vi förväntar oss fortsatt låga räntor de kommande åren. Längre fram dämpar även den höga byggtakten priserna, även om byggandet framför allt är tiltat mot hyresrätter.”
”Kortsiktigt påverkar förändringar i räntenivåer och börskurser mest. På längre sikt spelar ekonomin, sysselsättningen, inkomstutvecklingen, demografin och bostadsbyggandet en större roll.”
”Framförallt utbud och efterfrågan, vilket inte är något man ändrar i en handvändning. Att ekonomin fortsätter att må bra och att vi slipper mer omfattande smittspridning och restriktioner är förstås också viktigt. Skulle vi få se att arbetslösheten stiger i grupper som hittills fått behålla jobbet, skulle det kunna få en negativ påverkan på bostadspriserna. Men där kan vi nog också ha en tilltro till att finanspolitiken kommer att fortsätta stötta arbetsmarknaden om det skulle behövas.”
”Som vanligt är det räntor, ekonomisk utveckling, bostadsbyggandet och olika regeländringar som är viktigast.”
Valueguards Hox-index i korthet
Riket:
- Bostadsrätter: +0,4 procent
- Villor: +0,3 procent
Stockholm:
- Bostadsrätter: +0,8 procent
- Villor: +0,8 procent
Göteborg:
- Bostadsrätter: +0,7 procent
- Villor: −0,4 procent
Malmö:
- Bostadsrätter: +2,4 procent
- Villor: +0,5 procent
(Förändringarna är på månadsbasis, mellan oktober och november)