När de svenska elpriserna är ovanligt lika får Norrland det kärvt och en rejäl kassako för svenska staten täpps igen. Finska elkunder kan däremot jubla när en ny ledning ger svensk el som motsvarar två kärnkraftsreaktorer.
När snön och regnet kommer tillbaka lär prisskillnaderna göra det också. Längre bort i framtiden kan däremot jämnare elpriser inom landet bli det nya normala, spår elmarknadsanalytikern Christian Holtz.
I början av februari har elpriset varit nästan exakt detsamma i Sveriges fyra elprisområden. Det här väldigt ovanliga fenomenet har varit vanligt även tidigare under 2026.
Normalt är elen nästan alltid dyrare i Sveriges två södra elprisområden – som omfattar Götaland, nästan hela Svealand och ungefär halva Gästrikland. Under 2020-talets energikris har priset dessutom inte sällan varit många gånger dyrare, och då ofta under vintertid.
Det har gått ganska fort, säger elmarknadsanalytikern Christian Holtz och nämner tre skäl:
Kraftledningen Aurora Line sattes i drift i november förra året och går landvägen mellan nordligaste Sverige och Finland. Ledningen har ökat överföringskapaciteten mellan länderna med 40 procent.
– Finland är ett högprisområde jämfört med norra Sverige och deras prisbild kommer att påverka norra Sverige i större utsträckning. Norra Sverige får då högre elpriser, allt annat lika, och därmed minskar prisskillnaderna inom Sverige, säger Christian Holtz till Omni.
En kontroll av flödena visar att Aurora Line har gått på nästan full kapacitet i princip dygnet runt sedan årsskiftet och elen har då gått åt ett enda håll: österut.
Skulle detta bli det nya normala har Sverige på ett bräde gett bort någonstans mellan en och två kärnkraftreaktorer. Aurora Line fick grönt ljus av regeringen i oktober 2023 och byggdes sedan rekordsnabbt.
Från svenskt håll framhålls att ledningen gör elnätet mer robust och båda länderna tåligare. I Finland har i stället tillgången på billig svensk el och lägre egna elpriser pekats ut som den stora vinsten.
Enligt beräkningar från elnätsbolaget Fingrid kan finska elkunder på sikt spara motsvarande 12 miljarder kronor per år i lägre räkningar.
Det har varit kallt i Norrland och det driver på elanvändningen. Dessutom finns mycket vindkraft i norr och under de kalla och klara dagarna har det varit ganska vindstilla, konstaterar Holtz.
Den kanske viktigaste anledningen är däremot att norra Sverige just nu har en väldigt ”svag hydrologisk balans”. Kalla högtryck håller undan tunga moln och sedan början av januari har det varit torrt i norra Sverige.
Inte bara dammar och vattendrag räknas till vattenkraftens magasin utan även snön på marken som ska smälta i vårfloden.
När prognoserna för magasinen blir sämre produceras mindre el redan i dag.
– Och därmed trycks priset i norra Sverige ner mindre, säger Holtz.
När el skickas från ett svenskt prisområde till ett annat med högre priser går hela mellanskillnaden till statliga Svenska Kraftnät i flaskhalsavgifter.
Avgifterna har blivit en enorm kassako för myndigheten och trots att de i delar har använts till allehanda elstöd har Svenska Kraftnät mer pengar än de hinner göra av med.
Pengarna är öronmärkta för att stärka elnätet men i november rapporterade Affärsvärlden att det då låg 80 oanvända miljarder kronor på ett konto hos Riksgälden.
2020: 8,2 miljarder kronor
2021: 21,5 miljarder kronor
2022: 69,1 miljarder kronor
2023: 19,3 miljarder kronor
2024: 20,1 miljarder kronor
2025: 24 miljarder kronor fram till december enligt TT.
De här intäkterna försvinner helt när priserna är utjämnade. En annan förlorare är alla privatpersoner och företag i Norrland som nu får högre elräkningar.
Vinnare blir i stället finska elkunder som får importera billigare el från norra Sverige.
De höga priserna gynnar även elproducenterna i norr. Men då går pengarna till stora delar från en statlig kassa till en annan eftersom statliga Vattenfall äger det mesta av produktionen.
Christian Holtz tror inte att det blir så här nästa vinter och han tillägger att även marknaden spår att den här perioden med samma priser inom hela landet blir kortvarig.
– Jag tror att vi kommer att se prisområdesskillnader igen så fort den hydrologiska balansen är normaliserad, även om de kommer minska något på grund av Aurora Line, säger Holtz.
Elkablar går också till bland annat Tyskland, Danmark och Polen och även där har det varit riktigt kallt.
Men i till exempel Tyskland spelar inte elen samma roll i uppvärmningen av byggnader. Kylan påverkar ändå indirekt då naturgas oftast används i stället och när priset på gas drivs upp blir också elen som produceras i gaskraftverk dyrare.
Faktum är att Tyskland och Danmark har klart lägre elpriser än oss nu på tisdagen och södra Sverige importerar i stället el från våra grannar.
Strikt sett behöver vi den inte då Sverige producerar mer el än vi förbrukar även under de här svåra dagarna. I stället ”fortsätter” elen vidare för att försörja Finland.
Resultatet blir att södra Sverige har höga men inte extrema elpriser. Men det beror också på hur man ser på saken – enligt Christian Holtz har vi fått andra referenspunkter än tidigare.
– Nu har vi jättehöga elpriser ur ett historiskt perspektiv, men inte alls så höga under energikrisen 2022, säger han.
Något som hänt sedan då är att elanvändningen har minskat och att många har blivit bättre på att vara flexibla i sin elanvändning.
– Man ser att den svenska elanvändningen har minskat något de senaste åren, säger Holtz.
Varje sekund behöver elnätet ha exakt balans mellan användning och produktion. Elledningarna från vattenkraften i norr ner till söder behöver därför ha en ordentlig ledig kapacitet för att blixtsnabbt kunna stötta i produktionsdalar och användningstoppar.
Nu kopplas alltfler stöttande stora batterier på i elsystemet, rapporterar SvD. Allt fler privatpersoner väljer också elbilar och värmepumpar som laddas och styrs flexibelt utifrån elprissignaler. De tjänar en slant men gör också en större nytta.
– Det är lite som att sortera soporna där hemma. Man bidrar ändå till ett bättre system, säger Christian Holtz.
Med en jämnare elanvändning i söder behövs kanske mindre av den nuvarande lediga kapaciteten i elledningarna.
– Och då blir det lättare att få ner all vattenkraftproduktionen från norr ner till söder och jämna ut priserna på det sättet, säger Christian Holtz.
I en mer fjärran framtid kan sedan elpriserna jämnas ut ytterligare. Det talas fortfarande om industrisatsningen och elektrifieringen i norr, även om den har fått sig en törn. Samtidigt är en stor del av Sveriges nya elproduktion planerad att byggas i södra Sverige.
Om elanvändningen ökar i norr samtidigt som södra Sverige får en högre produktion kommer det att bidra till att jämna ut obalanserna ytterligare, säger Holtz.