”Ett hej och god grannsämja lönar sig”

Ensamhet är inte bara ett socialt problem utan också en ekonomisk fråga. När gemenskapen brister ökar risken för konflikter, minskat engagemang och mindre attraktiva boendemiljöer. Det lilla hejandet i vardagen kan därför visa sig vara en oväntat lönsam investering, skriver Claudia Wörmann i en gästkrönika för Omni Ekonomi.

Nästan var fjärde person besväras av ensamhet och isolering, enligt Folkhälsomyndighetens befolkningsundersökning från 2022. Störst är känslan av ofrivillig ensamhet bland barn, unga vuxna och de allra äldsta i befolkningen. Frågan har till och med blivit politik. Regeringen påbörjade arbetet med nationella insatser 2023 för att förändra utvecklingen. Ämnet är välstuderat och slutsatserna kommer fram till att social gemenskap tillhör både de grundläggande behoven och bidrar till ökat välbefinnande. Det börjar ofta i det lilla. Hur du interagerar med dina grannar och bekanta är minst lika viktigt som politiska satsningar och forskningsprojekt. I tider av ökad osäkerhet som nu med geopolitisk oro och kriminella nätverk som inte är helt synliga, ökar behovet av interaktion, det är jag alldeles övertygad om.

Kanske skrattar du igenkännande åt Fredrik Lindströms historia om hur han gladeligen sa hej till någon i motionsspåret, en gång. Men så träffas man en andra gång, ve och fasa. Han ställde sig frågan: Ska vi säga hej en andra gång och på samma sätt eller säga hej igen, titta bort eller springa in i skogen som en panikåtgärd? Den här historien är en bra illustration av hur svårt vi kan ha för social interaktion. Vi behöver nog lite mer guidning, lite mer puff i rätt riktning i form av naturliga mötesplatser, träffytor till exempel än vad människor behöver i andra länder lite längre söderut.

Många har (historiskt och nu) fortfarande långt till närmaste granne och det ihop med vårt klimat, långa perioder inomhus, kan ha bidragit till den låt oss säga vår lite mer fyrkantiga sociala talang. För många personer hamnar det sociala helt i mobilen. Möjligen på bekostnad av det riktiga sociala livet som sker utanför skärmarna, retuschen och den polerade ytan. Världen där ett hej och en titt i ögonen (kan förändra någons dag till det bättre) kan te sig främmande. I andra mer tätbefolkade länder kan du hinna träffa 200 personer innan du hunnit äta din frukost. På sina håll i Sverige kan det gå dagar innan du träffat lika många. Den sociala viljan och förmågan är också individuell. Jag har inga problem att ta kontakt och prata med grannar och andra, dock inte utan urskiljning. En del vill helt enkelt inte prata eller ens hälsa vilket man får respektera. Men tänk vad mer rikt livet blir när man vågar vara lite social! Det där samtalet, det spontana utbytet med någon jag inte känner väl, delas ju av två. Även personen mitt emot mig får också något att tänka på, och förhoppningsvis glädjas åt. Det är inte alls så svårt, bara man kommer över den där tröskeln. 

Bor man i samma trapphus, förening eller på samma gata som andra människor törs jag påstå att gemenskap och sammanhållning faktiskt också bidrar på flera sätt än till ökad trivsel. Om man tar en bostadsrättsförening som exempel leder god grannsämja till färre konflikter och ökad förståelse för varandra. Det är en bra grund att stå på för att öka engagemanget i föreningen. 

På den lokala marknaden sprids ryktet om god grannsämja väldigt fort, och kan till och med leda till högre priser (det är svårt att föra i bevis och baseras på min egen uppfattning). Och det motsatta gäller i bostadsområdet där grannarna är osams; det kan missgynna dem som vill sälja. För föreningar och samfälligheter kan det vara bra att kartlägga utemiljön. Mötesplatser underlättar den sociala interaktionen mellan privatpersoner. Det kan handla om ett utemöblemang, en grill eller en bänk. Gemensamma aktiviteter utöver städdagar och stämmor kan också bidra till bättre sammanhållning. Testa er fram och hitta goda ambassadörer för respektive aktiviteter. 

Enligt den amerikanska psykologen John T Cacioppo kan man ta till metoden EASE om man vill bli mer social:

E:et står för extend yourself. Ta ut svängarna lite, hälsa, prata och ta kontakt.
A:et står för action plan. Fundera ut ett sammanhang där du kan träffa likasinnade. Varför inte på årsstämman?
S:et står för selection. Välj ut några du vill prata mer med. Som du vill utveckla kontakten med och fokusera på dem.
E:et står för expect the best. Utgå från att människor vill dig väl.

Prova försiktigt med att hälsa på din granne, ta till EASE – metoden och utforska ditt nya sociala liv.