Privatekonom om hushållens skuldboom: ”Lätt att lägga ett högre bud än man tänkt sig”
Många högt belånade hushåll är känsliga för sjunkande bostadspriser och stigande räntor. Det säger experter till Omni Ekonomi efter nya siffror som visar på rekordhög nettoupplåning under andra kvartalet.
För att vara ett andra kvartal så är det ungefär 50 procent högre än snittet de senaste tio åren, påpekar SEB:s privatekonom Américo Fernández.
– Det är inte förvånande med tanke på de kraftigt höjda bostadspriserna, i kombination med låga räntor och en börs som gått bra, säger Nordeas privatekonom Ingela Gabrielsson.
När Riksbanken flaggar för fortsatt låg ränta under de kommande åren kan det vara lätt att i budgivning lägga ett högre bud än vad man hade tänkt sig, menar Anders Hansson, privatekonom på Sparbanken Skåne.
– Kostnaden för att låna lite extra dränerar inte plånboken just i dag. Men hushållens skuldsättning är helt klart något att hålla ögonen på, säger han.
Amortera och spara för att minska din ekonomiska risk, samt ta höjd för ökande kostnader, uppmanar experterna.
”Dels har vi redan sparat en hel del, bland annat under det första pandemiåret. Dels har bostadspriserna stigit kraftigt, som en följd av att många har sökt efter en större bostad, vilket inneburit att vi lånat mer till detta. Många har också lånat för att renovera och bygga ut sina befintliga bostäder.”
”Jag tror att det är en effekt av att samhället sakta återgår till någon form av normalläge, det vill säga konsumtionen börjar så smått ta fart samtidigt som vi märker av en fortsatt hög aktivitet på bostadsmarknaden.”
”Under pandemin höll vi generellt hårt i våra pengar, efter lättnaderna av restriktionerna tenderar vi att konsumera mera. Vi äter mer ute och reser mer, både inom Sverige men även utomlands. Att vi lånat mer kan vara relaterat till den ökande trenden att renovera hemma eller bygga ut. Fler bygger pool eller har satsat på att köpa sommarhus, husbil eller husvagn.”
”Svenskarna hade ett historiskt högt nysparande under första kvartalet. Det vi ser under andra kvartalet är, trots en nedgång, ett högt sparande ur ett historiskt perspektiv. Hushållens nyupplåning följer däremot en längre trend, en stark bostadsmarknad leder till att hushållen bygger upp allt större skulder.”
”Det är inte förvånande med tanke på de kraftigt höjda bostadspriserna, i kombination med låga räntor och en börs som gått bra. Risken finns i om räntorna stiger, och bostadspriserna faller och man är väldigt högt belånad. Det är viktigt att ha höjd i sin ekonomi för ökande kostnader inom olika områden.”
”Vi har i vår senaste konjunkturrapport pratat om de galopperande bostadspriserna (som dock stagnerat under sommaren) vilket gör det svårare för många att komma in på bostadsmarknaden, inte minst gäller det förstagångsköpare. När Riksbanken flaggar för fortsatt låg ränta under de kommande åren kan det vara lätt att i budgivning lägga ett högre bud än vad man tänkt sig, då kostnaden för att låna lite extra inte dränerar plånboken just i dag. Men hushållens skuldsättning är helt klart något att hålla ögonen på. Vi rekommenderar kunder att både amortera och spara för att minska sin ekonomiska risk.”
”På många håll runt om i Sverige är belåningsgraden hög, det här gör många känsliga för eventuellt sjunkande bostadspriser eller stigande räntor. Majoriteten av svenskarnas lån är kopplade till just bostadsköp, där vi sett stigande priser, något som i sin tur påverkar storleken på lånet. Vi ska också komma ihåg att många nyttjat amorteringsfriheten som erbjudits. Bostadspriserna har stabiliserats något den senaste tiden, men inget tyder på någon nedgång – snarare sidledes prisutveckling.”
”För att vara ett andra kvartal så är det ungefär 50 procent högre än snittet de senaste tio åren. Det är ett tydligt tecken att senaste årets kraftiga boprisuppgångar fått genomslag på hushållens skulduppbyggnad. I takt med att bostadsmarknaden går in i en lugnare fas bör vi även se en något mer dämpad nyupplåning hos hushållen.”
”Det handlar om hur mycket vi redan sedan tidigare har sparat i aktier och fonder och om vi känner att det är pengar som vi planerar att använda inom de närmaste åren. Då är det motiverat att ha sin buffert på ett bankkonto. I annat fall bör man se över balansen i sin portfölj så att det är rätt fördelat mellan långsiktigt sparande och det mer kortsiktiga.”
”Under pandemin har det funnits mindre aktiviteter att spendera pengarna på då det inte har varit möjligt att resa i samma utsträckning som tidigare. Dessa pengar har landat på bankkonto i stor utsträckning. Många har ett långsiktigt sparande i fonder men har inte ökat på detta sparande fast det funnits utrymme att göra det. Jag tycker att det är viktigt att regelbundet se över sitt sparande och ta chansen att öka på sitt långsiktiga sparande när det nu finns möjlighet. Avkastningen på bankkonto är i dag försumbar vilket gör att man går miste om framtida avkastning!”
”Det är alltid bra att se över sin riskprofil, det vill säga att se över sina innehav och se vilken riskklass man har. Känner man sig minsta osäker på marknadsläget eller ett specifikt bolag, är det allt klokt att ta ner risken. Du kan alltid kliva tillbaka om läget förändras. Vi hade en skakig vår på börsen där inflationsoro spökade, men det lugnade sig under sommaren och uppgången har varit stadig. Hur framtiden blir kan vi bara spekulera i, men det gäller att hålla sig uppdaterad så att man inte är sist på bollen dagen det vänder.”
”Snarare än rätt eller fel så handlar det om att många hushåll fick årets skatteåterbäring inbetald på bankkonto under det andra kvartalet vilket gör att hushållens bankkontosparande växer snabbare än aktie- och fondsparande.”