Hem

Höjt rot ger renoveringsiver – här lägger vi pengarna

Läckande tak ska tätas till vintern. (Hasse Holmberg / TT)

När inflationen och räntan sköt i höjden hamnade svenskarnas renoveringsiver i frysboxen. Men i maj höjdes rotavdraget och nu ekar hammarslagen igen. Pressade hantverkare har fått ett tillfälligt andrum, men räcker det? Och var lägger svenskarna sin renoveringsbudget?

Spiken i kistan

Våren 2022 var det svårt att få tag på hantverkare. Baksmällan från pandemin med inflationschock och rusande räntor hade ännu inte fått effekt på den svenska byggbranschen. Men under sommaren blev det stopp.

Inflation, räntor och elpriser gjorde stora hål i hushållskassorna. På fem månader mer än dubblerades antalet konkurser och i januari var antalet företag som tvingades ta ner skylten på rekordnivåer, enligt kreditupplysningsföretaget UC.

Byggsektorn kan förenklat delas in i tre delar: anläggning, nybyggnation och privatmarknaden. Även om privatmarknaden bromsade in så var det framförallt nybyggnationen som gick in i väggen. Här har det i princip varit stendött. Från 2021 till 2024 halverades antalet påbörjade projekt.

Byggherrar och projektörer har drabbats hårt, men det är de mindre specialisterna som snickare, elektriker och rörmokare som drabbats hårdast. De har åkt på en dubbelsmäll när både nybyggandet och hushållens renoveringar stannat upp. Här ökade konkurserna med 170 procent på tre år, enligt UC:s siffror.

Anläggningssidan har däremot kommit undan lindrigt med relativt små ökningar av konkurser.

11 000 kronor

Det genomsnittliga rotavdraget i juni motsvarar en faktura på 22 000 kronor

Välkommet stöd

För att stötta branschen, som står för drygt 10 procent av svensk BNP, införde så regeringen i maj det förhöjda rotavdraget på 50 procent. Höjningen möttes dock av kritik från flera håll.

I en intervju med SVT liknade fackförbundet Byggnads ordförande Kim Söderström det vid att ”mata en hungrig elefant med en jordnöt”, Kommunal menade att det bara gynnade höginkomsttagare och Socialdemokraterna att det inte skulle byggas ett enda nytt hus bara för att man höjer rotavdraget. Dyrt skulle det också bli, menade många.

Nu har i alla fall elefanten fått sin nöt och hur liten den än må vara så har den gett tydlig effekt på privatsidan.

Under maj och juni ökade antalet beviljade rotavdrag med 17 procent jämfört med året innan. Från april till maj hoppade rotavdragen upp med 40 procent. De renoveringsivriga svenskarna tycks ha stått redo i startgroparna.

För byggföretagen har avdraget inneburit en lättnad. Antalet konkurser har minskat från 189 stycken i maj till 93 i juli.

Nu prioriteras renoveringar av tak, fasad och fönster framför nya kök och badrum, uppger Beijer Byggmarknads vd. (Janerik Henriksson/TT)

Uppdämda renoveringsbehov

Under pandemin spenderades mycket tid hemma. Kök, badrum och pool stod högst på önskelistan. Man hade dessutom tid över och hemmafixandet frodades. Nu är bilden lite annorlunda.

– Det är främst underhållsprodukter som går nu – tak, fasadpaneler och fönster. Sedan är det mindre på kapitaltunga varor som kök och badrum, jag ska inte säga att det är stendött men det är ingen tillväxt där, säger Beijer Byggmarknads vd Geir Thomas Fossum till Omni Ekonomi.

Byggkedjan har majoriteten av sin försäljning till proffs och just nu är hans kunder glada och nöjda.

– Många av våra kunder har fulla orderböcker året ut. Där är det snarare ett bekymmer att hinna med innan årets slut om det nu inte skulle bli någon förlängning av det höjda rotavdraget.

Även om det är ”fin fart” på hemmafixarnas skruvdragare, så är det framförallt de mindre byggföretagen som går bra. De större som är tyngre viktade mot nybyggnation har det fortfarande tungt, menar Fossum.

Byggföretagens vd Catharina Elmsäter-Svärd. (Lars Pehrson/SvD/TT)

Är trenden bruten?

Det är tveksamt att det här räcker för en vändning och osäkerheten är stor. För det första finns en risk för att de här två månaderna är en sorts ”passa på”-effekt. Byggföretagens vd Catharina Elmsäter-Svärd tror att det kan vara lite så. Dessutom vet ju ingen om det blir någon förlängning efter nyår, och hon är fortfarande oroad för nybyggandet.

– Knappt hälften är relaterat till bostadsbyggande. Det är dessutom bostadssidan som är den personaltunga sidan av bygg, säger hon till Omni Ekonomi.

Men byggandet kan väl inte politikerna rå på med rotavdrag? Jo, menar hon.

I dag får man inte göra rotavdrag på nybyggda delar av fastigheten. En utbyggnad är okej att dra av, men inte fristående byggnationer som en friggebod eller attefallshus.

– Vill man verkligen ha fart på byggandet kan man ju fundera på om man inte ska få använda rotavdraget till nybyggnation. Då är det kanske fler som skulle bygga, menar hon.

Men i dagsläget är det tyst från regeringen om huruvida det kan bli tal om en förlängning eller inte, i kommande höstbudget. Det finns heller inga tecken på någon större politisk vilja att utöka rotavdraget till att även omfatta nybyggnation.

Läs mer:

Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen