Bubbellarm och dotcom-vibb – därför är AI-sektorn ett trassel av korsägande

Open AI har gjort sig till fanbärare för den megatransformation som AI ska föra med sig. Runt sig har Chat GPT-utvecklaren chipjätten Nvidia, konkurrenterna AMD och Broadcom, Google, Microsoft, molnbolaget Core Weave, Amazon och den japanska investeringsbjässen Softbank. Mellan dem alla löper olika trådar av avtal, transaktioner, investeringar, samarbeten och partnerskap. ”Cirkulär finansiering” eller ”vendor financing”, som det brukar kallas på finansspråk.

Det är mycket som händer, konstaterar Inge Heydorn. Han är fondförvaltare på brittiska Chelverton Asset Management och har bevakat halvledarbranschen på nära håll i 30 år.

– Marknaden förstår inte riktigt det här och hur det hänger ihop, säger han till Omni Ekonomi.

I grund och botten handlar det om tillgången till datakraft, förklarar Inge Heydorn. Det tar ett par år att starta upp ett nytt datacenter från grunden, så det vi ser just nu är två år gammal efterfrågan som omvandlas till transaktioner.

Stora techbolag har flera olika dataflöden. Mejlklienten har ett flöde, Excel ett annat, bilder och filmer sina egna. Vissa flöden är statiska och ganska lätthanterliga, andra är mer dynamiska och kräver mer.

För att optimera sin resultaträkning vill techbolaget i fråga hantera dessa flöden på bästa sätt, förklarar han. Man kanske sitter på mycket kapacitet för att klara de mer komplicerade flödena och outsourcar då de mer lågintensiva flödena till någon annan. Eller tvärtom.

Hur som helst kräver alla flöden kapacitet – och det är vad datacentren levererar. För att få tag i den kapaciteten tältar techjättarna på varandras bakgårdar och erbjuder varandra uppgörelser och deals.

– Sådant här har de här bolagen gjort i alla tider. Skillnaden är egentligen bara att beloppen är större.

En del bedömare har dock börjat känna sig obekväma med utvecklingen.

Bekymrade tyckare pekar på att strukturerna inom techsektorn allt mer liknar situationen som rådde strax före dotcom-bubblan brast i början av 2000-talet. AI-utvecklingen sker i en ekokammare, menar man, där en handfull bolag står för majoriteten av aktiviteten och leverantörer lånar ut hisnande belopp för att möjliggöra för kunderna – främst Open AI i det här fallet – att köpa deras produkter och tjänster.

”Jag anser att det här är den största och farligaste bubblan världen någonsin har skådat”, skrev den fristående analysfirman Macro Strategy Partnerships chef Julien Garran i en rapport i september, enligt CNN.

James Anderson, brittisk techinvesterare som var tidigt inne i Nvidia, Tesla och Amazon, känner också obehagliga vibbar från fordom. Framför allt skaver det faktum att Open AI värderas till 500 miljarder dollar – upp från 175 miljarder dollar på knappt ett år. Konkurrenten Anthropics värde har tredubblats till över 170 miljarder dollar bara det senaste halvåret.

– Orden ”vendor financing” klingar inte så bra för folk i min ålder. Det är inte riktigt vad telekomleverantörerna sysslade med 1999–2000, men det har vissa likheter, säger han till Financial Times.

En smäll av samma magnitud som dotcom-bubblan gav när den brast kommer det inte nödvändigtvis att bli, skriver Oxford Economics analytiker i en kommentar enligt NBC News:

”Men storleken på en del av techbolagens investeringar den senaste tiden visar redan nu att de tar enorma risker.”

Gil Luria, analytiker vid investmentbanken DA Davidson, konstaterar att Open AI kan gå back 10 miljarder dollar i år.

– Open AI är absolut inte i en position där man kan göra de här överenskommelserna, säger han till Financial Times och tillägger att många storbolag i Silicon Valley nu har satsat tungt på att Open AI ska flyga.

Det beror på vem man frågar, men Inge Heydorn är inte det minsta orolig. Där andra ser ett trasselsudd, ser han business as usual.

Visst, det finns vissa likheter med hur det såg ut runt millennieskiftet, menar han. Men det finns också stora skillnader. Den största är att kunderna/investerarna i dag har pengar på ett sätt man inte hade för 25 år sedan.

Vid dotcom-kraschen hade man inga kassaflöden och la alldeles för mycket pengar på att köpa 3G-licenser runtom i världen. Så även om Open AI och Anthropic i dagsläget inte tjänar några pengar, tjänar kunderna – Microsoft, Google, Amazon och andra – enorma belopp på andra intäktsströmmar.

Dessutom, påpekar han, finns det en tydlig efterfrågan på ett sätt som inte heller fanns vid dotcom-kraschen.

– Det vi ser nu är konsumtion av datakapacitet som byggdes för två år sedan och allt är slutsålt. Behovet av kapacitet bara exploderar, det kan vi se hur lätt som helst, säger han till Omni Ekonomi.

Och explosionen lär fortsätta dåna, menar han. Så frågan är egentligen alls huruvida det är rimligt att bolagen kastar enorma belopp efter varandra för att få tillgång till kapacitet. Snarare är det en fråga om vem som ska betala Open AI:s räkningar i slutänden, om affärsmodellen håller.

– Det är fortfarande ett frågetecken, om jag ska vara ärlig. Datan konsumerar vi som aldrig förr och datakraften vi efterfrågar är enorm. Men kommer slutkunden – vi – att betala för den? Oklart.

Det är inte så många bolag som löper den risken, säger Inge Heydorn. Möjligen att den taiwanesiska kontraktstillverkaren TSMC är ett undantag.

– Det skulle vara jättejobbigt om de gick omkull, eftersom produktionskapaciteten de har skulle ta fem–tio år att bygga upp.

Men en genomklappning för Nvidia – världens högst värderade noterade bolag, vars chip används i praktiskt taget varenda AI-pryl i dag – hade vi överlevt, säger han.

– Det skulle såklart vara jobbigt, men det finns andra bolag som ligger i startgroparna och som kan ta över. Det skulle bli ett hack i kurvan, men världen skulle inte stanna.

Så investeringscaset är fortfarande gott, enligt Inge Heydorns bedömning. Det techbolag som försöker sälja en produkt utan AI-implementering har ingen marknad, menar han. Bättre investeringar än halvledarbolag med exponering mot AI-utvecklingen är med andra ord svåra att hitta just nu.

– Det räcker egentligen med att titta på vad Donald Trump gör i USA. Varenda beslut han tar handlar om ekonomisk makt och AI. AI är det som spelar absolut mest roll i hela världen just nu.