Nu ska ekonomisk vetenskap prisas – här är hetaste namnen

Den New York-födde Princeton-professorn Gene Grossman och den israeliske Harvard-professorn Elhanan Helpman forskar båda kring internationell handel och har skrivit flera böcker och avhandlingar ihop. Deras specialitet är kopplingen mellan handel, innovation och ekonomisk tillväxt.

Duon ligger i skrivande stund högt i omröstningen på den svenska forsknings- och debattsajten Ekonomistas, där bland annat Robert Östling, professor vid Handelshögskolan i Stockholm, är engagerad.

– Även om jag inte tror priskommittén tänker så mycket på rådande tidsanda, skulle det kunna fungera som en välkommen påminnelse om handels positiva roll i världsekonomin under ett år som präglats av Donald Trumps extrema tullpolitik för att minska handeln, säger Östling till Omni Ekonomi.

Svenske Torsten Persson, professor vid Stockholms universitet och London School of Economics, forskar kring politisk ekonomi. Framför allt ligger hans fokus på politiskt urval och utveckling, eller ”tvåvägsrelationerna mellan institutioner, kultur och prestation”. Han har även forskat kring covid-19-pandemin och dess konsekvenser.

Även Persson ligger högt i Ekonomistas omröstning. Potentiellt skulle han i så fall kunna få priset tillsammans med italienske Guido Tabellini, rektor vid Bocconi-universitetet i Milano och tidigare konsult till Världsbanken och Italiens regering, enligt Robert Östling.

Amerikanska Susan Athey är ekonomiteknologiprofessor på Stanford, med bakgrund som professor på både Harvard och MIT. Hennes inriktning är AI och maskininlärning i ekonomiska modeller – någonting som skulle passa väl in i tiden, konstaterar SEB:s seniorekonom Robert Bergqvist.

– Världen befinner sig i en enorm transformation, driven av megatrender som ger upphov till ganska dramatiska systemskiften. Vi ekonomer söker med ljus och lykta kring forskning som kan hjälpa oss att förstå vart världen är på väg och vad som är det nya normala, säger han till Omni Ekonomi.

Athey beskrivs som en av världens första ”techekonomer” och har bland annat arbetat som konsulterande chefsekonom på Microsoft. Hon har även tilldelats John Bates Clark-medaljen, en utmärkelse som American Economic Association ger ekonomer under 40 år, som har bidragit mest till ”nytänkande och kunskap”.

Handelsprofessorn Micael Dahlén har tidigare visat sig ha fingret i luften i spekulationerna inför ekonomipriset. Hans huvudkandidat i år är den amerikanske ekonomen, uppfinnaren och författaren Erik Brynjolfsson, verksam inom informationsekonomi. Det var ett tag sedan fältet fick uppmärksamhet i ekonomiprissammanhang och Brynjolfsson ”kan ligga bra till i år”, säger Dahlén till Omni Ekonomi.

Brynjolfsson är professor vid Stanford och chef över universitetets Digital Economy Lab. Han forskar framför allt kring it-relaterad produktivitet, AI-ekonomi och digital ekonomi.

– AI och automatisering är väldigt aktuella och stora frågor. Brynjolfsson har varit banbrytande i att förutsäga det vi ser nu och i att förklara vad effekterna kan bli, säger Micael Dahlén.

Den amerikanska marknadsföringsprofessorn Kathleen Vohs från Minnesota-universitetet är också en favorit för Micael Dahlén. Hennes forskning försöker förstå hur marknaden fungerar och hur olika organisatoriska utfall kan bli verklighet, genom att titta på hur människor tänker, känner och agerar.

Bland hennes specialområden finns ämnen som självbehärskning, beslutsfattandets dolda kostnader, pengapsykologi och skillnaden mellan ett meningsfullt och ett lyckligt liv.

Framför allt forskningen kring pengapsykologi är intressant, enligt Micael Dahlén. Han beskriver det som ett banbrytande arbete med ”rätt kreativa metoder”. Bland annat har hon konstaterat att beteendet förändras hos barn som får leka med och sortera riktiga pengar.

• Ariel Pakes (Kanada/USA). Harvardprofessor med inriktning på ekonometri och industriell organisation.

• Partha Dasgupta (Indien/Storbritannien). Cambridgeprofessor, forskar om miljöekonomi, ekonometri och fattigdom.

• Michael Woodford (USA). Makroekonom vid Columbia-universitetet, forskar bland annat om makroekonomiska modeller kring trögrörlighet i priser, konkurrens och penningpolitisk effektivitet.

• Olivier Blanchard (Frankrike/USA). Professor vid MIT och IMF:s chefsekonom, vars namn ofta dykt upp i ekonomiprisspekulationer de senaste åren. Känd som en ledande figur inom ”nykeynesiansk ekonomi”.

• Claudia Sahm (USA). Chefsekonom vid New Century Advisors. Står bakom den så kallade Sahm-regeln, en varningsindikator för recession.

• Thomas Piketty (Frankrike). Känd för sitt arbete inom fördelningsekonomi och ekonomisk ojämlikhet. Figurerar också ofta i ekonomiprisspekulationer.

• Robert Barro (USA). Professor vid Harvard och Stanford, som anses vara en av grundarna till neoklassisk makroekonomisk teori. Har bland annat forskat om statsobligationers koppling till skattenivåer och sysselsättningens påverkan på marknaden.

• John Taylor (USA). Makroekonom med bakgrund på USA:s finansdepartement och numera professor på Stanford-universitetet. Har bland annat skrivit böcker om internationell finans och hur statliga insatser påverkar finanskriser.