Skördetid i bantat Ericsson – vänder det på riktigt nu?

Ericsson har sina bästa börsår bakom sig, men lockar fortfarande hundratusentals investerare. De kan glädja sig åt efterlängtade kurslyft två rapporter i rad. Samtidigt kvarstår utmaningarna: Jätten måste parera en ständigt förändrad marknad – och frågan är hur man ska slå sig in i AI och försvar.

Varje månad går Omni Ekonomis redaktörer på djupet i ett intressant bolag och tittar närmare på siffrorna, händelserna och affärerna bakom kursgraferna.

Med 150 år på nacken är Ericsson ett av Sveriges verkligt klassiska bolag. Redan 1876 startade Lars Magnus Ericsson upp en mekanisk verkstad och resten är telekomhistoria. Den första svenska telefonen snickrade bondsonen ihop av bland annat urinblåsan från gris, en metallplatta och strömförande tråd.

Ericsson red på vågen från tidens stora tekniska uppfinning och utnyttjade dessutom att telefonens fader Alexander Graham Bell aldrig patenterat sin innovation i Sverige. Detta gjorde det möjligt för Ericsson att slå sig in på marknaden och dessutom bli en stark konkurrent till Bells eget bolag i Sverige.

Redan vid förra sekelskiftet var Ericsson ett internationellt bolag och 1919 noterades A-aktien på börsen.

Nu för tiden är Ericsson uppdelat i tre primära affärsområden: Cloud Software and Services (CSS), Enterprise Wireless Solutions (EWS) och Networks. Grundbulten är att tillhandahålla infrastruktur, tjänster, hårdvara och mjukvara för telekommunikationsnätverk.

Networks är bolagets största område där själva ran-marknaden, det vill säga marknaden för mobila nätverk, ingår. Det följs av mjukvaruområdet CSS som under det senaste kvartalet uppvisade oväntad styrka.

Från kurstoppen under it-boomen kring millennieskiftet har aktien haft en sällsam utveckling på börsen. Trots det är den en av svenskarnas i särklass mest ägda aktier, delvis på grund av den stabila utdelningen. I det nyliga bokslutet slog telekomjätten också till med något helt nytt – ett återköpsprogram. Där föreslogs att aktier till ett värde av 15 miljarder kronor ska köpas tillbaka.

Networks står för lejonparten av Ericssons totala intäkter. Där ingår mobilnätsverksamheten som länge varit själva ryggraden i bolaget. I senaste bokslutet spås att ran-marknaden fortsatt kommer att utvecklas platt under 2026 – en trend som hållit i sig i flera år. Trots det uppvisades tillväxt i de två största affärsområdena Networks och CSS.

Bland de stora konkurrenterna har de kinesiska tagit stora kliv framåt de senaste åren, framförallt jätten Huawei och ZTE. Genom olika myndighetsingripanden från Peking och Bryssel har bolagens framfart på respektive marknad dock bromsats.

Ericsson själva har lyft fram eventuella begränsningar av kinesiska konkurrenter på telekommarknaden som en möjlighet till högre intäkter, i alla fall i Europa. Och trots att Kina är en av Ericssons fem största marknader är den väldigt liten jämfört med USA, som är den största.

Betydligt närmare, på andra sidan Östersjön, huserar Nokia. Så sent som i höstas investerade det amerikanska stjärnskottet Nvidia 1 miljard dollar i den finska konkurrenten, delvis för att ta ett större kliv in på ran-marknaden och delvis för att sammanstråla satsningar på AI i sektorn.

De senaste två kvartalen har Ericsson slagit estimaten och belönats rikligt på börsen för det.

Att marknaden för mobila nätverk spås fortsätta utvecklas platt är något som bolaget måste fortsätta parera. Men vd Börje Ekholm lyfter fram det som uppmuntrande att Ericsson trots det lyckades prestera en organisk tillväxt på 6 procent i det senaste kvartalet.

– Anledningen till det är att vi har investerat i en rad tillväxtmöjligheter under de senaste åren, sa han under den efterföljande rapportpresentationen.

På grund av förändringarna på marknaden, med stiltje bland mobilnätverken men vad som spås bli en växande marknad för företag och verksamhetskritiska nät, kommer Ericsson också att öka investeringarna inom försvarsområdet. En nyhet som presenterades i samband med bokslutet.

Börje Ekholm menar att försvarssatsningarna i framförallt Europa kommer att göra sektorn till en marknad med betydligt större potential för Ericsson. Men vilka projekt bolaget specifikt är inne på vill vd:n inte kommentera.

– Vi jobbar med en mängd olika projekt och de projekten kommer vi inte att prata om förrän de syns i siffrorna, sa han nyligen till DI.

Handelsbanken pekar på att mjukvaruområdet CSS under längre tid har uppvisat ”fundamental förbättring” med en stigande lönsamhetsnivå. Enligt banken hjälper dessa förbättringar till att väga upp den fortsatt dämpade ran-marknaden i Networks och minskar därmed risken i vinstutvecklingen framöver.

Just mjukvaran har under de senaste åren blivit viktigare för Ericsson och alltmer av bolagets miljardstora utvecklings- och forskningsbudget läggs där, ett tydligt skifte från den tidigare hårdvarustyrda verksamheten.

Vd:n ser nu en ny omdaning på telekommarknaden där det är implementeringen av bland annat AI som står i fokus.

Den låga marknadstillväxten pekas bland annat ut som orsak till den senaste personalneddragningen i januari. Trenden att skala ner tjänsterna är ihållande för telekombolaget, som sedan glansdagarna kring millennieskiftet blivit betydligt färre. Bara det senaste året har omkring 5 000 tjänster kapats globalt.

Beslutet att säga upp 1 600 i Sverige har mötts av kraftig kritik, främst från fackligt håll. Även Affärsvärldens Peter Benson, som varit en stark kritiker mot Ericsson länge, sågar beslutet.

”Tillkortakommanden på marknaden parerar man med att försöka spara sig till vinst”, skriver han.

Enligt Benson kan den taktiken fungera ett tag, men kan sluta med att bolaget tappar än fler marknadsandelar, bland annat till kinesiska jättekonkurrenten Huawei.

Reuters Jennifer Johnsson är inne på samma spår, men noterar att Ericsson ser ut att halka efter Nokia inom AI. Miljardavtalet med Nvidia gör att Nokia är väl positionerat för AI-drivna datacentersatsningar, ett område som Ericsson inte är verksamt inom.

”Medan Ericsson nyligen har gjort framsteg genom kostnadsbesparingar, är Nokias satsning på AI betydligt mer inspirerande”, skrev hon i höstas.

Att Ericsson trots återköpet och utdelningen fortfarande spås sitta på en rejäl kassa ser analytikerna som positivt, särskilt eftersom bolaget varit igenom ett antal kriser genom åren. Det syns också ett skifte hos styrelsen som nu verkar bädda för mer återföring till aktieägarna framöver. ”Någon form av skördeperiod” som Aktie-Ansvars förvaltare Lars-Erik Lundgren kallade det i EFN.

På samma sätt tros inte kassan längre behövas till stora, dyra förvärv eftersom Ericssons ledning nu anser att man har alla delar som behövs för att utföra sin strategi framåt. Särskilt köpet av amerikanska Vonage för ett par år sedan har kritiserats hårt av marknaden och bedömare eftersom det behövt skrivas ner med miljardbelopp flera gånger.

Enligt både vd:n Börje Ekholm och finanschefen Lars Sandström är förhoppningen att det nyligen presenterade återköpsprogrammet ska vara det första av många.

– Men sedan kommer storleken variera, beroende på hur utsikterna ser ut, slog Ekholm fast efter senaste bokslutet men flaggade också för betydelsen av att sitta på en kassa med tanke på det geopolitiska klimatet och hur snabbt det kan svänga i leveranskedjorna.

Det har länge spekulerats i att Ericsson ska börja köpa tillbaka aktier. Och när kostnadsbesparingarna fortsätter få effekt och lönsamheten stiger samtidigt som målen börjar bli inom räckhåll är det nu dags.