Svenskarna som vill stoppa AI-beroendet av techjättarna

Att hantera känslig data i moln som ägs av amerikanska techbolag är problematiskt – och ibland en direkt risk. Särskilt för myndigheter och banker som lyder under europeiska datalagar.

Det är lite som att förvara sitt kassaskåp i någon annans hus, och där husägaren i slutändan bestämmer om du ska få komma in.

Och beroendet av amerikanska techjättar kan lätt bli ett farligt vapen i händerna på Donald Trump, det har Omni rapporterat om tidigare.

Behovet hade varit uppenbart länge. Ändå saknades ett svenskt alternativ.

Så entreprenörerna Christian Landgren och Andreas Lundmark bestämde sig för att bygga ett.

– Alla såg problemet och skrek efter en lösning, men ingen gjorde något. Så till slut kände vi oss skyldiga att göra det själva, säger Christian Landgren till Omni.

Resultatet blev Berget AI, en medveten kontrast till ”molnet” i skyn. Tanken: något stadigt, säkert och stabilt.

Med egna pengar och stöd från investerare i den närmaste kretsen beställde Landgren superchip från AMD. Prislappen låg på tre miljoner kronor.

– För stora aktörer är det småpengar, men för oss var det ett stort bet. Vi hade ingen aning om vår idé skulle flyga.

Det gjorde den.

Riksbanken blev första kund, efter att länge ha letat efter ett alternativ som klarade deras höga säkerhetskrav. Sedan starten har Berget AI vuxit snabbt. I dag har bolaget serverhallar i Kista och Älvsjö, omkring 400 kunder – och nya investerare som nyligen gått in med totalt 24 miljoner kronor.

För att det låser upp möjligheter att använda AI.

I dag finns många situationer där myndigheter och banker helt enkelt inte vågar använda AI fullt ut. Europeiska datalagar hindrar nämligen myndigheter och företag att skicka känsliga data över Atlanten. Det är inte alltid ett lagbrott, men den juridiska osäkerheten är så stor att många väljer att inte ta risken alls.

Men AI behöver data för att skapa värde. AI utan data är som en bilmotor på tomgång, man kommer inte långt.

Sjukvården är ett bra exempel. AI skulle lätt kunna användas för att göra tidskrävande dokumentation enklare.

Ett inspelat samtal mellan läkare och patient skulle kunna transkriberas och sammanfattas automatiskt med hjälp av AI. Tidsvinsterna skulle bli enorma.

Men att lägga den typen av känsliga information i ett utländskt moln går inte – lagar som skyddar personuppgifter sätter stopp.

Ett annat exempel: Offentlig upphandling. I dag läggs massor av tid på att läsa, jämföra och kontrollera anbud, ofta manuellt. Med AI skulle myndigheter snabbt kunna analysera stora mängder dokument, flagga risker och se till att alla regler följs.

Men också här sätter dataskyddet stopp. Anbud och avtal innehåller känslig information som inte kan skickas till utländska moln.

Här är det som ett svenskt moln gör skillnad: I Bergets fall körs öppna språkmodeller som GPT lokalt. De laddas ner, uppdateras och används på plats – utan att datan behöver korsa Atlanten. Ingen export av känslig information, ingen juridisk gråzon.

Då riskerar Sverige att långsamt glida nedåt i AI-kedjan.

– Tekniken är redan så kraftfull. Att inte ha egen styrfart i det här, utan vara helt beroende av andra länder, är farligt, säger Christian Landgren.

När känslig information inte kan bearbetas säkert på hemmaplan bromsas utvecklingen. Myndigheter, vården och företag kan inte använda AI-lösningar.

– Det är så man långsamt glider ur AI-toppen, säger Landgren. Inte för att man gör fel – utan för att man inte får göra allt det som är möjligt.

Resultatet? Innovationen sker någon annanstans.

– Om vi nöjer oss med att applådera när Microsoft eller andra gör miljardsatsningar här, utan att bygga något själva, då cementerar vi beroendet, säger han.

Ja. Risker finns om Berget AI lyckas.

Effektivare myndigheter och företag kan också resultera i massarbetslöshet i Sverige när AI blir tillräckligt bra för att ta över jobb som människor gör.

Christian Landgren är öppen med baksidorna. Men alternativet, menar han, är inte status quo. Jobbmarknaden kommer att förändras oavsett. Och om Sverige måste köpa amerikanska techjättars AI-tjänster, hamnar vinsterna utomlands.

Kan inhemska molnbolag, som Berget, ta hem vinsterna istället, ja, då hamnar skattepengar och jobben inom Sveriges gränser.

Genom att göra tvärtom.

De stora bolagen bygger enorma serverhallar i Texas – där det redan är stekhett – krävs enorma mängder el och färskt dricksvatten bara för att hålla servrarna svala.

– I praktiken är det en av de sämsta platserna på jorden, enligt Landgren.

I Norden ser det annorlunda ut. Här är klimatet kallt, elen fossilfri, relativt stabil – och överskottsvärmen från serverhallarna kan dessutom tas till vara och användas till fjärrvärme.

Poängen, menar Landgren, är att man inte måste bygga Elon Musk-stora mastodonter för att vara relevant. Mindre, smartare och mer lokalt anpassade lösningar kan vara både billigare, säkrare och mer hållbara.

– Vi ska äga infrastrukturen själva. Den ska vara säker, suverän och byggd för våra förutsättningar, inte för någon annans, säger han.

Det är så lilla Berget tänker konkurrera: inte genom att bli störst – utan genom att vara rätt för sina kunder i Sverige, resten av Europa och Norden.