”Jämför fondavgifter som med smör- och bensinpriser”

Många har koll på vad en liter bensin eller ett paket smör kostar. Men de stora summorna – hundratusentals kronor – finns att spara i fondavgifterna, skriver Avanzas sparanalytiker Moa Langemark i en gästkrönika.

De flesta har hyfsad koll på vad en liter mjölk borde kosta. Likaså priset för en liten donken-burgare, en Piggelin, ett paket Bregott eller kanske en liter bensin. Därför reagerar vi också kraftigt när priserna avviker från det normala. Det är bra att vi är prismedvetna, inte minst i dessa inflationsbistra tider. Men när det kommer till de riktigt stora kostnaderna kopplade till sparande är det få som bryr sig – trots att här kan finnas många hundratusentals kronor att hämta hem.

Men vad är egentligen ”dyrt” och ”billigt” när det kommer till sparande? Pensionsmyndighetens riktmärke för vad en billig global indexfond ska kosta är 0,2 procent. Om vi vill ha ett bredare sparande än bara globala indexfonder kan vi kanske öka på spannet upp till 0,4 procent. Men det är som sagt inte ovanligt att betala betydligt mer än så för sitt sparande.

Få känner dock till vad som är rimliga priser för ett sparande. Här är några exempel från verkligheten: Tilde, som inte har ett högavlönat jobb eller särskilt stort intresse för sparande, berättar för mig att hon fått hjälp av en släkting (som jobbar inom finans) med att sätta upp ett sparande både till sig själv och till sitt barn. När jag frågar om fondavgifterna har hon dock ingen aning om vad hon betalar. När vi tittar tillsammans visar det sig att flera av de fonder som hon blivit rekommenderad har en avgift på över två procent.

Annie har nyss bytt jobb, har en god inkomst och är hyfsat intresserad av sparande. I samband med jobbytet kontaktas hon av en rådgivare som vill ”hjälpa till” med placeringen av tjänstepensionen. Annie anar dock oråd och ber mig ta en titt på rekommendationen. Det visar sig att rådgivaren föreslagit ett sparande med både höga fondavgifter och helt onödiga skalavgifter.

Detta är bara två exempel bland många. Varje liten tiondels procentenhet i prisskillnad urholkar småspararnas investeringar, år efter år. Om du månadssparar 3 000 kronor i 20 år med en genomsnittlig årlig avkastning på 7 procent kommer en avgift på 1,4 procent att kosta dig hela 200 000 kronor mer än om ditt sparande kostat 0,4 procent.

Självklart är det många förvaltare där ute som hävdar att de minsann kan slå sitt jämförelseindex och att den högre avgiften därför är motiverad. Men det har vi ju ingen aning om ifall de kommer att lyckas med. Dessutom är det oerhört knepigt för en vanlig sparare att utvärdera en aktivt förvaltad fond. Det visar diskussionen kring dolda indexfonder. Eller att vissa förvaltare sätter i system att byta ut sitt jämförelseindex om de inte lyckas slå det – något som bland annat Omni uppmärksammade i förra veckan.

Att vi inte vet något om framtiden och att det faktiskt pågår en del fifflande bland många förvaltare är två tydliga skäl till att det är bättre att välja billigt framför dyrt i sitt sparande.

Bakgrund | Moa Langemark
• Sparanalytiker på Avanza
• Skriver om börs och sparande varannan torsdag.

Fotnot: Skribenten representerar ett företag som är aktör med egna intressen på marknaden.