”Konsumenternas nyårslöften: Färre men värre prylar”

I år vill vi shoppa mindre och ska vi handla vill vi köpa bättre kvalitet, visar en färsk undersökning. Återstår att se om det håller även efter januari, skriver Prisjakts konsumentexpert Isabella Ahmadi.

Nyårslöftena för 2026 har avlagts. Mer träning, mindre stress och inget nikotin är knappast främmande mål – men vi på Prisjakt har undersökt vad svenskarna vill förändra kring sin shopping det kommande året. Ett mönster med pris, kvalitet och hållbarhet i fokus framgår.

Den tydligaste trenden är att hela 37 procent av konsumenterna vill minska på shoppingen generellt. I flera år har det funnits en kritik mot överkonsumtion. Vi har redan mycket prylar, är trötta på slit- och slängsamhället och skräpprodukter som inte håller måttet. Och ja – då är det motsägelsefullt att paketen från Temu och Shein fortsätter strömma in. Men konsumenterna säger ändå att riktningen nu ska gå mot mindre shopping.

Bättre kvalitet står i stället på inköpslistan. Det innebär en större investering vid köptillfället, men kommer med förhoppningen om längre hållbarhet. Måhända ett tänk i stil med “färre, men värre” produkter. Konsumenterna vill ha värde för pengarna och göra en bra deal. Ungefär en fjärdedel planerar att handla mer på kampanj och prisjämföra oftare.

Det vittnar om en utbredd prismedvetenhet. Hushållens konsumtion har börjat återhämta sig efter perioden med hög inflation och ökade räntor, men beteendeförändringen som krävdes i form av noggrannare budgetar och prisgranskning håller i sig. Och det med rätta: priserna i detaljhandeln är rörliga och skiljer sig allt som oftast mellan butiker, så det lönar sig att vara en medveten konsument.

Det går inte att prata om nyårslöften utan att nämna cirkulär konsumtion. Second hand-marknaden blomstrar med ett stort utbud och ny social status. Med det i bakhuvudet är det inte särskilt konstigt att var femte svensk tänker handla mer begagnat i år.

Dessa konsumenter drivs av både det låga priset och en vilja att handla mer miljömedvetet. Kvinnor och personer mellan 18–39 år utmärker sig genom att i högre grad vilja shoppa andra hand. Att vårda och reparera de produkter man redan har är ytterligare ett mål hyfsat många har.

Nu är det upp till bevis om dessa nyårslöften håller, eller om det blir som med gymkortet: Man satsar allt i januari och återvänder sedan till det gamla beteendet.

Fotnot: Insikterna i denna krönika kommer ur en riksrepresentativ undersökning bland svenskar mellan 18-79 år som Prisjakt låtit analysföretaget Opinion genomföra till rapporten Konsumentkompassen.

Läs mer om och av Isabella Ahmadi: