Ekonom sågar ”onödig” åtgärd: Kommer trycka upp elpriserna
Regeringens förslag om tusenlappar i stöd till elprisdrabbade hushåll riskerar att få oönskade effekter. Det säger Daniel Spiro, docent i nationalekonomi vid Uppsala Universitet, till Omni Ekonomi som kallar det ”onödigt” och ”mycket dåligt av flera skäl”.
Dagens höga priser beror i stor utsträckning på brist på utbudssidan, då det för närvarande inte finns tillräckligt med elkapacitet i Norden och Europa, påpekar han.
– Att i det läget öka efterfrågan genom att betala en stor del av folks elräkningar är väldigt problematiskt. Det kommer trycka elpriserna än mer uppåt och skapa än mer brist, säger han.
Louise Ödlund, professor i energisystem vid Linköpings universitet, stämmer in i kritiken:
– Det liggande förslaget cementerar ett elberoende som vi inte har råd att har kvar, säger hon.
Peter Bennich, senior rådgivare inom energieffektivisering vid Energimyndigheten, konstaterar att det enbart skulle hjälpa på kort sikt.
– På lite längre sikt är det viktigt att hushållen ser över den egna elanvändningen för att försöka minska den, samt ser över vilka elavtal man har.
SBAB-ekonomen Claudia Wörmann välkomnar i sin tur initiativet och kallar det ”en bra tillfällig åtgärd”.
”Det är förstås till hjälp för i synnerhet redan ekonomiskt utsatta hushåll, men egentligen bara på kort sikt. På lite längre sikt är det viktigt att hushållen ser över den egna elanvändningen för att försöka minska den, samt ser över vilka elavtal man har. Kommunerna har energi- och klimatrådgivare som kan hjälpa till här, särskilt vad gäller olika energieffektiviseringsåtgärder och beteendeförändringar som kan minska den egna användningen.”
”Med brasklapp för att den exakta utformningen fortfarande är oklar, så anser jag att detta är ett mycket dåligt förslag av flera skäl. För dom flesta hushållen är det snittpriset på el över, säg 1-2 år, som är det viktiga. Dom flesta klarar en tillfällig utgiftsökning om priset är lågt övrig tid. Förslaget är därför i stort onödigt. Den fattigare delen av befolkningen som inte klarar en tillfällig utgiftsökning bor oftast i lägenhet, och där blir en tillfällig pristopp på el inte särskilt kännbar. Förslaget blir då ett extremt dyrt sätt att hjälpa den delen av befolkningen som bor i större hus men som inte har sparade medel att klara en tillfälligt hög räkning. Men för det är förslaget inte ens ändamålsenligt, eftersom pengarna troligtvis kommer flera månader efter att räkningen behöver betalas.”
”Det är en bra tillfällig åtgärd. Tänk att du bor i ett äldre hus med höga elkostnader. Och du måste ta bilen för att ta dig till och från jobbet och har inga kollektiva färdmedel att välja på. Vissa kostnader som el och drivmedel är avgörande för att få livet att fungera och är inte så lätta att snåla in på.”
”Det styr helt fel. Istället för att satsa på ett stöd som hjälper oss hushåll att ställa om vår energianvändning mot mindre elberoende, som effektivisering och konvertering, får vi här ett stöd som riskerar att cementera och rättfärdiggöra en hög elanvändning.”
”Vinterns elpriser har varit exceptionellt höga så en kompensation av detta slag ska nog ses som ett undantag. Samtidigt finns ingen garanti att priserna inte blir höga igen, vilket innebär att det är angeläget att hushållen ser över den egna energianvändningen och de avtal man har, för att minska den egna sårbarheten. Minskat behov av värme och varmvatten samt energisnåla apparater kan minska energikostnaderna väsentligt, så ekonomiska incitament och andra styrmedel som uppmuntrar till det kan definitivt spela en roll här. Utöver de stöd som redan finns (rot-avdrag för renovering och isolering, till exempel) kan till exempel även stöd vid inköp av de mest effektiva energilösningarna övervägas. I Danmark har man tidigare prövat att ge ett bidrag vid inköp av de mest energieffektiva kylskåpen, med ett gott resultat.”
”Dagens höga priser beror i stor utsträckning på brist på utbudssidan – det finns för närvarande inte tillräckligt med elkapacitet i Norden och Europa. Att i det läget öka efterfrågan genom att betala en stor del av folks elräkningar är väldigt problematiskt. Det kommer trycka elpriserna än mer uppåt och skapa än mer brist. Eftersom förslaget mest verkar gynna ägare av större hus kommer ökade bristen slå hårdare mot den fattigare delen av befolkningen.
Även om elanvändningen är ganska rigid i ett hushåll så finns ändå saker som hushåll kan göra för att minska sin elförbrukning, såsom att stänga vissa rum, sänka innetemperaturen lite, spara på varmvatten etc. Den drivkraften blir svagare med förslaget. På sikt kommer förslaget leda till förväntningar på att staten täcker upp om priserna blir höga igen. Det minskar viktiga incitament att tilläggsisolera och på andra sätt minska elbehovet.”
”Minskad elförbrukning är ett sätt men framför allt tror jag det handlar om att bygga ut produktionen och effektivisera det vi har.”
”Vi är beroende av god och stabil tillgång av el i Sverige. Alla prognoser pekar på ökad elanvändning, och vi har dessutom en fordonsflotta som är mitt upp i en kraftfull elektrifiering. För att klara detta behöver vi frigöra all el som kan frigöras. Att då ge oss ett stöd som riskerar att leda till fastlåsning av den höga elanvändning vi redan har, istället för tvärtom, är en tankevurpa.”
”I grunden är det viktigaste att förstå och kartlägga den egna energianvändningen och de avtal man har, som nämnts tidigare. Det kommer variera beroende på hur man bor – i lägenhet eller villa – men det finns alltid något man kan göra: byta till effektiva hushållsapparater och led-belysning; renovera och tilläggsisolera; byta värmesystem; ändra sina vanor; samt se över sina energiavtal.”
”I Sverige finns massa direkta och indirekta försäkringssystem - för arbetslöshet finns A-kassa, olyckor och sjukdom försäkras genom nästan-gratis sjukvård, ett barn från fattigt hushåll är försäkrat genom gratis skola med mera. Det handlar om att se till att individer inte faller mellan stolarna i livsavgörande situationer. Jag tycker inte vi som stat ska försäkra folk för ökade utgifter i den här storleksordningen. Det är ett sluttande plan. Priset är dessutom den viktigaste signal samhället har för att använda mindre av sån det är brist på – det ska man inte leka med.
De extra inkomsterna genom elskatt och ägande i energibolag ger mycket utrymme. Vill man hjälpa folk som hamnar i verklig ekonomisk knipa så kan man göra det på ett otal andra sätt: genom tillfälligt sänkta skatter på arbete, eller att ge varje hushåll en klumpsumma (oavsett deras elanvändning), genom utbyggnad av elnät och produktion med mera. Alla dessa sätt vore bättre än att subventionera priset såsom förslaget innebär.”
”Man kan skissa på att underlätta omställningen för hushåll med kostsam elförsörjning till en annan bättre variant. Ju lättare människor har att ta till sig information om hur att hålla ned elkostnaderna desto lättare är det också att förändra vanor. Många upplever det som svårt att hitta information om både hur att hålla nere kostnaderna och vad den faktiska elräkningen blir. Det är onödigt krångligt och svårt. Mer lättillgänglig information behövs!”
”Ja, självklart. Vi behöver ett tydligt stöd som hjälper oss hushåll att frigöra el, det vill säga minska vårt elbehov. Till exempel stöd som leder oss bort från direktverkande el i våra fastigheter, som ger ökad lönsamhet i effektiviseringsåtgärder och effektstyrning. Det vill säga åtgärder som leder till minskad elanvändning och som frigör el som vi behöver till våra industrier och vår fordonsflotta - och som minskar våra hushålls elnota. Det liggande förslaget cementerar ett elberoende som vi inte har råd att har kvar.”