Ekonomer: ECB-hint riskerar att tolkas som tecken på panik
I veckan väntas ECB signalera den första räntehöjningen på elva år. Men först ska stödköpen fasas ut helt, och nollräntan överges inte förrän vid nästa möte i juli, säger ekonomer till Omni Ekonomi.
– En räntehöjning i juli är klappad och klar. Storleken är dock mer osäker, säger SEB-ekonomen Marcus Widén.
På torsdagens presskonferens kan det komma nya signaler från ECB-chefen Christine Lagarde om höjningen blir med 25 eller 50 punkter.
Heidi Schauman, forskningschef på Danske Bank, menar att ett scenario med dubbelhöjning kan skapa oro på marknaden, och tolkas som ett ”tecken på panik”, beroende på hur det kommuniceras.
”Jag förväntar mig inga förändringar i styrräntan på detta möte, utan mötet kommer att ha fokus på att avsluta värdepappersköpen samt att signalera att räntehöjningscykeln kommer att inledas på julimötet.”
”Vi hoppas få en bättre bild över hur ECB planerar den kommande ränteökningcykeln, samt hur man ska motverka att spreadarna på statsboligationerna i somliga länder vidgas alltför dramatiskt när styrräntan höjs. Vår syn är att man från och med juli kommer börja höja med 25 baspunkter per möte fram till och med första mötet nästa år, alltså 1,25 procentenheter totalt.”
”Vi tror att ECB meddelar att de slutar med sina stödköp. Därtill öppnar man dörrarna på vid gavel för en räntehöjning vid nästa möte den 21 juli. Man kommer också presentera en helt ny makroprognos där man återigen reviderar ner tillväxten men framför allt gör en rejäl upprevidering av inflationsprognosen.”
”Det som för tillfället intresserar marknaderna mest är hur stor ränteökningen kommer att bli i juli – 25 eller 50 punkter. Vi lutar mot 25, men det finns allt fler som tror, och kanske hoppas, på att ECB skall vara radikalare.”
”Viktigt blir såklart de nya makroprognoserna, men också hur man uppdaterar sitt så kallad ’forward guidance’ framöver, huruvida man kommer luta sig mer eller mindre mot inflationstrycket och hur detta kan tänkas påverka räntebanan på lite längre sikt. Samtidigt har det spekulerats kring ett nytt obligationsköpsprogram för att motverka att vissa länders statsräntor stiger till oönskade nivåer.”
”En räntehöjning i juli är klappad och klar. Storleken är dock mer osäker. Lagarde kommer inte att utesluta en mer kraftfull åtgärd, en viktig signal i sig, då vi tror att inflationsöverraskningarna fortfarande kommer att vara på uppsidan så att ECB i juli kommer att höja inlåningsräntan med 50 räntepunkter.”
”Inflationstrycket fortsatte länge att vara mindre än i USA och fortsättningsvis kommer en mycket stor del av pristrycket från energi och råvaror. Inflationen har en annan struktur än i USA. ECB har också varit klar i sin guidance on vad de kallar ’sequencing’, det vill säga att saker görs i en viss ordning. Först ska stödköpen avslutas, sedan höjs räntan. ECB har blivit litet inlåst i denna guidance jämfört med Riksbanken som helt enkelt ändrade sin kommunikation baserat på den analys ge gjorde.”
”Anledningen till varför ECB rört sig långsammare än framförallt Fed är att man i USA sett ett starkt efterfrågetryck efter höga finanspolitiska stimulanser, som i sin tur drivit upp konsumtionen påtagligt. I euroområdet å andra sidan har efterfrågedrivna faktorer spelat mindre roll - eftersom de finanspolitiska stimulanserna också varit relativt svagare - i varför inflationen blivit så hög.
Därför har ECB också varit mindre angelägen att använda styrräntan för att dämpa inhemsk efterfrågan när denna redan varit relativt svagare än i USA. Euroområdet är också mer utsatt för de ekonomiska kostnaderna av Ukraina-kriget än USA, framförallt via beroendet av rysk energi. Denna osäkerhet kring utvecklingen har i sin tur också gjort att man föredragit att vänta, främst för att få en indikation på hur sannolik en recession är. Därutöver kvartstår osäkerheten kring hur statsobligationsmarknanden i euroområdet kommer reagera när man höjer räntan samtidigt som nettouppköpen av statsobligationer avslutas under sommaren, vilket också kan ha gjort att man sett värde i att avvakta.”
”ECB har en helt annat ekonomi att sköta. Inflationsdynamiken har, och är delvis fortfarande, något annorlunda än den i framför allt USA. Deras senaste beslut låg två veckor tidigare än Riksbanken och man hade då mindre inflationskunskap och en gammal prognos. Riksbankens stora omsvängning säger dock mer om hur mjukt februaribeslutet var än aprilmötet.
Euroområdet består också av 19 länder med olika förutsättningar. Tillväxtutsikterna är inte bara sämre, utan också mer osäkra. ECB behöver också beakta vilken utvecklingen räntespreadar tar vägen mellan ekonomier och har därmed fler parametrar att ta hänsyn till än exempelvis Fed eller Riksbanken.”
”Mycket handlar om hur dubbelhöjningar skulle kommuniceras. Om en dubbelhöjning är välkommunicerad behöver den inte påverka marknaderna märkbart, men ECB har haft utmaningar med sin guidance, och en dåligt signalerad höjning kan tolkas som en negativ nyhet och tecken på panik från centralbankens sida.”
”Vi tror det viktigaste är hur mycket man är villig att höja räntan totalt under de kommande månaderna. En 50 punkters höjning skulle visserligen kunna överraska marknaden, men det beror på huruvida detta innebär mindre räntehöjningar längre ut eller inte.
Ifall en kraftigare så kallad ’front-loading’ inte påverkar hur mycket ECB höjer räntan totalt under året är det inte uppenbart att det behöver få så stor effekt. Det här är för övrigt något som ECB-direktionen kommer vilja lägga ut texten kring på torsdag så att, vad man än väljer, så ska det inte komma med några chockartade effekter på marknaden.”
”Inte särskilt mycket. Redan nu prissätter marknaden nästan 35 räntepunkters höjning vid julimötet, så det ligger redan i korten att en större höjning är ganska troligt. Den tidigare hållningen ECB har haft att se ett värde i att gå fram gradvis är nog en orsak till varför marknaden inte prissätter större sannolikhet för en större höjning.”