Inflationen har vänt neråt i både USA och Tyskland. När prisökningar nu mattas av i omvärlden, bådar det då gott för den svenska inflationen?
Veckans KPI-siffror från Tyskland visar att inflationen sjönk för andra månaden i rad – till 8,6 procent i december, från 10 procent i november. Utfallet var överraskande lågt och innebär ensiffrig tysk KPI-ökning för första gången sedan i somras.
I USA har inflationen successivt svalnat sedan toppen på 8,5 procent i juli. Senaste siffran för december landade på 6,5 procent, vilket är den lägsta nivån på ett år. Den senaste nedgången förklaras framförallt med inbromsning för bränslepriser.
Prisuppgångar på allt som vi köper och importerar från utlandet bidrar till högre inflation i Sverige. Det gäller framförallt varor från länder som är från våra viktigaste handelspartner, däribland Tyskland och USA. Därmed finns en viss koppling mellan KPI-siffror länder emellan.
Kronans försvagning förstärker effekten genom att importvaror blir dyrare.
Ljusningen i Tyskland och USA kan ge en fingervisning om vart KPI-trenden i Sverige är på väg. Men det beror inte bara på att den importerade inflationen avtar utan främst på att Sverige påverkas av samma inflationstryck som USA och Tyskland.
En global faktor som påverkar är att störningar i leveranskedjor lättar. Sjunkande energipriser påverkar också och har den största påverkan på inflationen i dagsläget, enligt Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar.
– Inflationen i Sverige väntas minska kraftigt under året till följd av liknande faktorer som ligger bakom utvecklingen i USA och Tyskland, säger hon till Omni Ekonomi.