Så blir nya plånboksåret – fyra ljuspunkter men tuff start

Inflation under målet, stadiga räntesänkningar, ökad lön och sänkta skatter. Sammantaget utgör det en stabil grund för ett starkare privatekonomiskt år 2025. Men den som hade hoppats på ljusning direkt efter tolvslaget på nyår har nog ropat hej för tidigt, enligt ekonomerna.

600 till 3 000 kronor mer i månaden. Så mycket mer spår Swedbank att de svenska hushållen kommer få i plånboken per månad i år jämfört med 2024. Men hur stor effekten blir beror på var du bor, hur du bor och vilken sysselsättning du har.

Tuffast beräknas det bli för boende i hyresrätt, där hyrorna väntas fortsätta uppåt i snabbare takt, arbetslösa och studenter.

Som vinnare pekas i stället hushåll med höga inkomster och stora bolån ut. Detta beror på att man gynnas av fler skattesänkningar och får större plånbokseffekt när bolåneräntorna sjunker.

Enligt Länsförsäkringars beräkningar kommer en genomsnittlig barnfamilj med två vuxna och två barn att få runt 4 600 kronor mer i månaden.

Men effekten av räntor, sänkta skatter och höjda löner kommer inte som ett brev på posten i januari. För många kan inledningen på 2025 fortsätta vara tuff innan vändningen på allvar kommer igång.

När regeringen la fram sin höstbudget presenterades reformer för 60 miljarder kronor varav hälften riktades för att sänka hushållens skatter. När ett nytt jobbskatteavdrag införs innebär det i princip att alla som tjänar över 16 000 kronor i månaden kommer att betala mindre i skatt. Dessutom sänks skatten för pensionärer och gränsen för statlig inkomstskatt höjs.

Från och med årsskiftet har de första 150 000 kronorna på både investeringssparkonton och kapitalförsäkringar blivit skattefria. En nivå som kommer att höjas till det dubbla redan nästa år.

Dessutom har skatten på bensin och diesel kapats vid årsskiftet och mer är att vänta framåt sommaren då reduktionsplikten höjs.

500 nya avtal som berör över 3 miljoner anställda ska spikas i årets ovanligt stora ”superavtalsrörelse”. När löneförhandlingarna i vår inleds mellan fackförbunden och arbetsgivarna är det – som vanligt – mycket som står på spel.

I november presenterade industrifacken sitt krav på 4,2 procents ökat löneutrymme och senast i slutet på mars ska det så kallade märket, det vill säga riktsiffran för hela arbetsmarknaden sättas.

Att märket skulle landa på 4,2 procent anses osannolikt. Om förhandlingarna följer snittet torde det i stället sättas till runt 3,2 procent, enligt Arbetsvärldens beräkningar.

Enligt Swedbanks beräkningar rör det sig om ungefär 1 200 kronor mer i månaden om man räknar bort inflationen för de 30 vanligaste yrkesgrupperna. Räknas inflationen med handlar det i stället om en dryg tusenlapp mer i plånboken inräknat de stigande lönerna och sänkta skatterna.

Under fjolåret sänkte Riksbanken räntan vid fem tillfällen varav en dubbelsänkning. Det senaste räntebeskedet i december bjöd också på en sänkning och centralbanken flaggade för ytterligare en sänkning första halvåret 2025 ”om konjunkturs- och inflationsutsikterna står sig”.

I protokollet från mötet, som släpptes i början av året, är tongångarna än mer duvaktiga. Åtminstone tre ledamöter verkar vara öppna för att sänka räntan igen redan nu i januari. Men flera andra bedömare anser att räntan måste ner betydligt mer för att sätta sprutt på konjunkturen.

Konjunkturinstitutet KI anser att styrräntan ska ner till 1,5 procent – en hel procentenhet till från nuvarande nivåer.

Den preliminära decemberinflationen indikerade i veckan att KPIF ligger stadigt kvar under Riksbankens mål. Flera experter och ekonomer uppger för Omni Ekonomi att det borde innebära att ytterligare en sänkning i januari är ”ganska given”.

Efter att ha toppat i december 2022 på över 10 procent har den svenska inflationstakten vikt av nedåt. I juni landade den för första gången sedan sommaren 2021 under Riksbankens tvåprocentsmål och där har den stadigt legat kvar sedan dess, med små rörelser uppåt och nedåt.

Konjunkturinstitutet spår att inflationstakten för 2025 landar på 1,7 procent i snitt och därmed verkar faktiskt inflationskampen vara vunnen – i alla fall för stunden. Nu gäller det i stället att få hushållen att lätta på lädret och våga spendera igen, något som kan visa sig bli en utmaning. Många spås vilja öka på sitt sparande och bygga upp buffertar som tömts de senaste åren.

Länsförsäkringars privatekonom Stefan Westerberg råder att bygga upp de ”ekonomiska skyddsvallarna” igen när inkomsterna drygas ut.

Även Swedbanks dito Arturo Arques spår att svenskarna kommer hålla hårt i plånboken framöver. Det säger han i en kommentar till rapporten över hushållens ekonomi 2025.

– Många hushåll har levt med för små marginaler, sammanfattar han.

Läs mer: