I den gamla hederliga svenska bostadsrättsföreningen, brf, köper du rätten att bo i en bostad – inte själva bostaden i sig. Det innebär att den boende blir en del av föreningen och alltså betalar en avgift som ska täcka gemensamma utgifter – däribland eventuella kostnader för lån.
Vad som ingår i avgiften skiljer sig från brf till brf men en kostnad som blivit högaktuell i och med de stigande räntorna är föreningens lån. När ränteutgifterna stiger för brf:en fördelas kostnaderna på de boende och avgiften kan behöva höjas. Hampus Dahlstedt, vd och grundare för analysverktyget Allabrf, varnade nyligen i SvD Näringsliv för att de mest räntekänsliga föreningarna kan behöva höja sina avgifter med drygt 60 procent om alla lån läggs om till nuvarande räntenivå. I värsta fall innebär det flera tusenlappar mer i utgifter per månad för enskilda hushåll.
Modellen med bostadsrättsföreningar är unik för Sverige och sticker ut jämfört med övriga världen. Att äga sin lägenhet är det vanligaste även i våra grannländer Norge, Finland och Danmark. En anledning till att bostadsrätter fortsätter att dominera marknaden är på grund av tradition, säger Svensk Fastighetsförmedlings vd Liza Nyberg i EFN-podden Kvadrat.
I en ägarlägenhet utgör lägenheten en egen fastighet i ett flerbostadshus, eller som fastighetsutvecklaren JM beskriver det: ”ett radhus på höjden”. Inköpspriset av sådana bostäder är inte sällan högre jämfört med en jämförbar bostadsrätt och köparen måste därför vara mer kapitalstark.
I stället för en förening bildas det ofta en samfällighet som sköter driften och de boende betalar i princip bara för sina egna kostnader kopplade till bostaden – och framförallt inga föreningslån eftersom det inte finns något gemensamt lån bland de boende. Det om något borde väl locka i tider av stigande räntor och utgifter, eller?