Kronan repar sig mot dollarn och euron – håller styrkan i sig?
(Shutterstock)
Efter ett par år av kräftgång har kronan bröstat upp sig mot både dollarn och euron de senaste veckorna. Eller har den verkligen det?
Omni Ekonomi har talat med två valutastrateger om kronans välmående, grundfundament – och vilka konsekvenser en tullglad president på andra sidan Atlanten kan få.
Vad händer med kronan?
Den svenska kronan – ”skitvalutan”, som finansmannen Christer Gardell så målande uttryckte saken i fjol – har stärkts mot både euron och dollarn de senaste veckorna. Faktum är att bland G10-ländernas valutor är kronan en av dem som har presterat bäst, konstaterar Handelsbankens valutastrateg Tommy von Brömsen.
I skrivande stund handlas en dollar för runt 10,74 kronor, medan en euro uppgår till drygt 11,20 kronor. I början av månaden gick en dollar för nästan 11,10 kronor, medan en euro kostade knappt 11,50.
Dollarns och eurons utveckling mot kronan sedan årsskiftet. (Skärmdump, Infront (19 februari). )
Det ska sägas: Kronan är fortfarande svag, men lite starkare än för ett par veckor sedan. Dollarn är fortfarande stark, men svagare än vid månadsskiftet. Euron ligger rätt pyrt till. Ganska måttliga förändringar än så länge alltså, men förändringar icke desto mindre.
I vanlig ordning är orsakerna en cocktail av faktorer. SEB:s ränte- och valutastrateg Amanda Sundström tror att en av de faktorerna är en helt vanlig korrigering. Experter av olika slag har under lång tid klassat kronan som kännbart undervärderad och det kanske marknaden har börjat notera nu, menar hon.
– Det handlar om spekulativa intressen. På samma sätt som de drev kronan svagare, driver de på en stärkning av kronan nu, säger hon till Omni Ekonomi.
Amanda Sundström, valuta- och räntestrateg SEB. (SEB/press)
Den svenska kronan är nu en av de mest attraktiva valutorna, sett till värdering och tillväxtutsikter, i sällskap med norska kronan och japanska yenen, enligt Handelsbanken.
Samtidigt har dollarn försvagats på bred front mot en rad valutor, konstaterar han.
– Man har skruvat ner sannolikheten för de allra värsta tullscenarierna. En del av den dollarstyrka vi såg under hösten och vintern har mattats av, när man har sett att tullarna kanske inte blir så allvarliga som man först trodde, säger han.
Men även om riskerna med tullarna har minskat är de inte helt borta: Det finns fortfarande en viss risk för att EU – och därmed Sverige – dras med i ett allvarligt handelskrig.
Kronans utveckling mot den amerikanska dollarn de senaste fem åren. (Skärmdump, Infront (19 februari). )
Så det är egentligen dollarn som försvagats?
Både ja och nej.
Dollarn har rusat de senaste månaderna och nu ser det ut som att marknaden börjat stanna upp och tänka efter lite, menar Amanda Sundström. Kanske känner investerare sig en aning överexponerade mot dollarn, att det är dags att luckra upp portföljen lite.
– Alla har sprungit på samma boll. Nu känner man kanske att man hamnade väldigt långt in i USA och vill diversifiera sig lite. Jämför man svenska kronor mot övriga valutor ser den svenska situationen bättre ut mot övriga Europa och Norge.
Samtidigt börjar dimman lätta kring den amerikanska politiken, påpekar Handelsbankens Tommy von Brömsen.
– Osäkerheten kring Trumps politik minskar i takt med att han spelar ut sina kort. I spåren av det försvagas dollarn.
Men han ser också Sverigespecifika faktorer som bidragit till kronförstärkningen.
Hur starka är de inhemska faktorerna?
Sverige har goda förutsättningar för att få igång en hyfsad tillväxt och ligger i det avseendet bättre till än jämförbara länder, menar Amanda Sundström. Statsfinanserna är goda, det finns teoretiskt sett utrymme till både fler räntesänkningar och ytterligare finanspolitiska åtgärder – så länge inflationen håller sig på acceptabel nivå.
Men det finns mycket som pekar på att Sverige är väl rustat för att komma igång med återhämtningen, säger hon. Det ekonomin väntar på nu är att konsumenterna ska börja öppna plånböckerna igen.
– Förtroendebarometrar och sentimentsindikatorer pekar på att konsumenterna planerar att börja konsumera mer igen, men det dröjer. Vi ser gröna skott här och där, men konsumtionen behöver visa tydligare tecken på återhämtning för att tillväxten verkligen ska komma igång.
Konsumenterna behöver komma loss för att den svenska återhämtningen på allvar ska komma igång, menar både SEB:s valutastrateg Amanda Sundström och Handelsbankens dito Tommy von Brömsen. Indikatorerna pekar på att så kommer att ske, men det verkar dröja. (Janerik Henriksson/TT / TT Nyhetsbyrån)
Marknaden har fokuserat mycket på globala faktorer som Trumps politik, men nu börjar inhemska faktorer spela en större roll för kronan, menar Tommy von Brömsen. Han pekar på att de svenska marknaderna fungerar bättre än på många andra ställen, inte minst tack vare Riksbankens kvantitativa åtstramningar.
– Det talar för att investerare bör hitta tillbaka till kronan och det är möjligt att vi börjar se en försmak av det.
Dessutom råder ett positivt risksentiment på marknaden, vilket gynnar de lite mer riskfyllda tillgångarna – som svenska och norska kronan, till exempel.
– Det är mycket som pekar på kronstyrka framåt och Sverige har mycket att tjäna på det, säger Tommy von Brömsen.
Kronans utveckling mot euron de senaste fem åren. (Skärmdump, Infront (19 februari).)
Och hur mycket påverkar de globala faktorerna?
Oerhört mycket, slår Amanda Sundström fast.
– Tyvärr betydligt mer än vad vi själva styr över här i Sverige. Det som händer i omvärlden är jätteviktigt, säger hon.
Det främsta hotet mot den svenska tillväxtprognosen är den amerikanske presidenten Donald Trumps varsel om tullar mot EU. Skulle tullar införas på exempelvis läkemedel eller bilar hade det slagit hårt mot svensk ekonomi, säger hon.
Sverige exporterar kanske inte så mycket till USA, men däremot till Tyskland. Om tullarna slår mot Tyskland och försvagar den tyska ekonomin ännu mer, riskerar den svenska exporten naggas i kanterna.
”Det är möjligt att man inte tar Trump på orden, utan man vill se faktiska utfall innan man agerar”
Samtidigt är den amerikanska styrräntan fortsatt på en högre nivå, vilket Tommy von Brömsen beskriver som en ”motvind som ligger kvar”.
– När inflationen väl kommer ner i USA och Federal Reserve sänker räntan kan det stärka kronan, säger han.
Ett annat orosmoln är den säkerhetspolitiska situationen i Europa och det eventuella fredsavtalet i Ukraina. Hur kommer villkoren se ut och hur ska det genomföras? Det är frågor som marknaden gärna vill ha klarhet i, konstaterar Tommy von Brömsen.
– Hittills har det faktiskt inte haft någon större inverkan. Det är möjligt att man inte tar Trump på orden, utan man vill se faktiska utfall innan man agerar.
Räddningstjänsten evakuerar en byggnad som förstörts av ett ryskt flyganfall mot den ukrainska staden Zaporizjzja. Ett eventuellt fredsavtal i Ukraina hade kunnat påverka kronans utveckling, menar Tommy von Brömsen. (Kateryna Klochko / AP)
Men rent krasst skulle den dystra säkerhetspolitiska situationen faktiskt kunna gynna svensk ekonomi, menar Amanda Sundström.
– Sverige med sin stora försvarsindustri är ett land som rent ekonomiskt skulle kunna gagnas av att Europa behöver rusta upp, hur krasst det än låter. Men om vi pratar om att förbereda Europa för krig är det en risk som är väldigt svår att hantera i ekonomiska prognoser, säger hon.
Krigsrisken behandlas fortfarande som en ”svansrisk” med låg sannolikhet att inträffa.
Dollarns utveckling mot euron de senaste fem åren. (Skärmdump, Infront (19 februari). )
Hur ser prognoserna ut för kronan i år?
På längre sikt ligger Handelsbankens prognoser på 10 kronor per euro och 8,50 kronor per dollar. Banken räknar med att kronan fortsätter på inslagen väg också under året, i takt med att den svenska konjunkturen återhämtar sig och osäkerheten skingras kring Trumps politik.
Förstärkningen av kronan har hittills haft att göra med förväntningar om högre tillväxt, enligt analysen.
– När vi börjar se faktiska data på samma tema kan det bidra till ännu mer förstärkning, säger Tommy von Brömsen.
Även SEB räknar med fortsatt kronförstärkning – i alla fall mot euron.
– Det handlar delvis om att euron går svagt. Vi tror inte att euron har så mycket styrka tyvärr, det är väldigt dystert, säger Amanda Sundström.
ECB-chefen Christine Lagarde lär få se euron halta den närmsta framtiden, enligt SEB:s prognoser. ”Vi tror inte att euron har så mycket styrka tyvärr”, säger bankens valutastrateg Amanda Sundström till Omni Ekonomi. (Michael Probst / AP)
Mot dollarn lär kronan dock ligga kvar på ungefär samma nivåer som i dag, men Amanda Sundström lyfter ett varningens finger för stor volatilitet.
De svenskar som vill ha ut mesta möjliga av reskassan under sommarsemestern bör styra kosan mot Norge, säger hon.
– Svenska och norska kronan har försvagats i tandem, men den norska kronan har försvagats mer mot den svenska på sistone.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen