Analytiker: Prischock kan ge obehagliga överraskningar
Rusande elpriser drabbar svensk industri, som hittills har lyckats skicka vidare notan till kunderna. Framåt ser det dock mer osäkert ut, säger Paretos verkstadsanalytiker Anders Roslund till Omni Ekonomi.
Han pekar på att vissa bolag har problem med större ordrar som tagits där full kostnadstäckning inte är inskriven i avtalen.
– Det finns därför en risk för en del obehaglig överraskningar under slutet av 2021 och under 2022, säger han.
Ökat kostnadstryck drabbar främst bolagen som inte höjt sina priser, antingen via långa kontrakt eller en svag förhandlingsposition, menar SEB:s aktiestrateg Stefan Cederberg.
– Indirekt så kan det höga elpriset drabba konsumentbolagen då hushållen får en allt svagare köpkraft samt högre osäkerhet vilket kan leda till ökat sparande, säger han.
Ett bolag i riskzonen är Gränges, enligt Origo-förvaltaren Christoffer Ahnemark. De har redan flaggat för tuffa tider och höga elpriser under årets sista kvartal, påpekar han.
”Högre elpriser är framför allt ett problem för processindustrier som till exempel stål, papper- och massa samt kemi. Det är ett mindre problem kortsiktigt för tillverkande industrier som köper det mesta materialet från underleverantörer. Det gemensamma problemet för hela industrin är dock att högre energipriser tillsammans med högre råvarupriser orsakar ett högre kostnadstryck som måste föras vidare till nästa kundled. I denna process är det helt avgörande hur konkurrenssituationen ser ut i olika branscher och vilken marknadsposition varje enskilt bolag har. Min bild är att den nuvarande starka efterfrågan innebär att merparten av bolagen utan större problem skickar vidare kostnadshöjningarna till nästa kundled. Vissa bolag har dock problem med större projektordrar som tagits under 2020 för leverans under 2021 och 2022 där full kostnadstäckning inte är inskrivet i avtalen. Det finns därför en risk för en del obehaglig överraskningar under slutet av 2021 och under 2022.”
”Effekten på noterade bolag kortsiktigt beror till stor del på om bolagen har terminssäkrat sina inköpspriser 2021 och delar av 2022. Självklart ökar kostnadstrycket generellt för alla bolag med produktion av varor i Sverige.”
”Skenande elpriser utgör en uppenbar risk för delar av basindustrin. Kostnadsinflation har redan varit ett växande tema under 2021. Riskbilden ser nu ut att förvärras med väsentligt högre kostnader för elektricitet.
På Origo har vi en strukturell undervikt mot kapital- och energiintensiv industri.”
”Processindustrin men det verkar som att stål- och papper- och massaindustrin hittills har fått igenom nödvändiga prishöjningar utan problem”
”Bolag som framförallt drabbas av ökad kostnadstryck är bolagen som inte höjt sina priser antingen via långa kontrakt eller en svag förhandlingsposition. Indirekt så kan det höga elpriset drabba konsumentbolagen då hushållen får en allt svagare köpkraft samt högre osäkerhet vilket kan leda till ökat sparande.”
”Stora elförbrukare är särskilt utsatta, exempelvis stålbolag och delar av skogsindustrin. Ett bolag i riskzonen är Gränges, som redan flaggat för tuffa tider och höga elpriser under årets sista kvartal.”
”Den starka efterfrågan och kraftiga prishöjningar driver aktiekurserna uppåt. Jag är i så fall mer oroad för fortsatta utbudsstörningar som hindrar framtida leveransökningar.”
”Stigande elpriser är ett globalt problem och bolagen agerar för att kompensera via höjda priser. Det påverkar inflationen vilket kan ha en effekt på alla aktier, framförallt högvärderade, om det innebär minskade penningpolitiska stimulanser.”
”Det varierar från fall till fall. Elprischocken riskerar att slå hårt mot villaägare och på så vis leta sig vidare till hushållens konsumtion. Vi bevakar spridningseffekter av elkrisen.”