När Tele2 välte monopolet – till Kinneviks exit

Arvstvisten mellan Jan Stenbeck och hans systrar när pappa Hugo avled är för alltid inskriven i den svenska företagshistorien. Industrimagnaten hade gjort sitt yttersta för att undvika en familjefejd. Men det stoppade inte sonen som kom hemflygande från USA med en nyvunnen smak för telekom i bagaget.

På en extra bolagsstämma 1983 på biografen Draken i Stockholm bytte Jan Stenbeck ut reklamen för filmen ”Staying Alive” till ”Jan Stenbeck Staying Alive” och manövrerade med advokaternas hjälp ut sina systrar.

– Hade det här hade sänts i tv hade det varit en underhållande fars, recenserade Dagny Eliasson med sina 36 A-aktier och 12 B-aktier föreställningen för SvD.

Farsen skulle över de närmsta decennierna förvandlas till ett actiondrama som vände upp och ner på det svenska telekom- och tv-monopolet.

Maktbolaget Kinneviks portfölj bestod till större delen av svensk basindustri. Det var Jan Stenbeck mindre intresserad av och pengar från familjeklenoderna investerades i media och telekom med udden riktad mot de statliga monopolen.

Redan 1981, två år innan utmanövrerandet av syskonen, hade Kinnevik startat Comvik och därmed den första privata svenska teleoperatören. Den tidigare Tele2-chefen Lars Jarnheimer har sagt till SvD att de tittade på monopolen och bestämde sig för att göra tvärtom.

Staten och Televerket tyckte inte om tilltaget och hotade bland annat med att dra in Comviks tillstånd. Televerkets personaltidning varnade bland annat för att Televerkets vinst skulle hamna i Liechtenstein. Men efter ett antal rättstvister fick bolaget rätt i regeringsrätten.

Tele2 startades 1991 som internetleverantören Swipnet. Två år senare gav man sig på telemonopolet genom att erbjuda fast telefoni. Kunderna behövde fortfarande ett abonnemang från Televerket, men genom att slå prefixet 007 kopplades samtalen i stället via Tele2. Bolaget noterades på börsen 1996 och året efter slog verksamheten ihop med Comvik.

Det nya millenniet firades med en stor smäll när bolagen i Kinnevikssfären bjöd Stockholmarna på vad som kallats århundradets fyrverkeri.

På telekommarknaden hade det hänt mycket under seklets sista decennium. Monopolet hade monterats ner efter 110 år, Televerket hade blivit Telia och ett halvår efter Jan Stenbecks millenniumfest noterades Telia på Stockholmsbörsen.

För Kinneviks del var det bara Korsnäs kvar av de gamla bolagen i portföljen som nu i princip var helt inriktad på telekom och media.

Festen hade dock kunnat få ett snöpligt slut. Champagneglasen var knappt urdruckna när it-kraschen slog till och i SvD-dokumentären ”Dynastin” säger Stenbeck-direktören Pelle Törnberg att man startat för många bolag och att pengarna var på väg att ta slut. Strax efter Jan Stenbecks död ville bankerna ha tillbaka sina pengar.

Men Cristina Stenbeck som tog över som 24-åring lyckades reda ut situationen och millennieskiftets oroligheter var inget som avskräckte. 2013 såldes Korsnäs och Kinnevik började investera allt mer i e-handel, däribland Zalando. Nu var Tele2 den sista kvarvarande representanten från Jan Stenbecks bygge. 2021 såldes innehavet i Zalando och Tele2 blev även det sista kvarvarande noterade innehavet.

Sedan försäljningen av Zalando har det spekulerats om att Tele2 ska säljas. Samtidigt har den högutdelande operatören varit en trygg källa till kassaflöden för Kinnevik. Inte minst under de senaste två årens press på techbolag. I en analys från förra året frågar sig Affärsvärldens Daniel Zetterberg om man överhuvudtaget klarat 2022 utan Tele2 i portföljen?

Samtidigt har Tele2:s kursutveckling inte varit något spännande läsning. Sedan noteringen är aktien förvisso upp 450 procent, men Stockholmsbörsen har under samma period stigit över 700 procent.

Med försäljningen av Tele2 för 13 miljarder kronor har Kinnevik nu flyttat ut portföljen från börsen. På sätt och vis är investmentbolaget tillbaka till åren efter Jan Stenbecks show på Draken: en portfölj med onoterade bolag inom ny teknik.