”Gen Z, X och millennials får ett arbetsliv utan slutdatum”

Förändringarna i pensionssystemet innebär att de yngre generationerna inte får någon tydlig slutpunkt i arbetslivet. Det kräver mer planering och mer aktiva val, skriver Säkras pensionsekonom Trifa Chireh.

Från och med 2026 har Sveriges pensionssystem ritats om i grunden. Den fasta pensionsåldern är borta och har ersatts av en riktålder som börjar på 67 år och successivt höjs mot 70. För generation X, millennials och generation Z innebär det ett arbetsliv utan tydlig slutpunkt. Den som väljer att kliva av tidigare betalar ett högt pris: lägre pension, högre skatt och mindre ekonomisk frihet.

Minns du när Fredrik Reinfeldt för drygt tio år sedan sa att vi måste arbeta längre upp i åldrarna? Det blev ramaskri. I dag har vi i praktiken fått just det – men nästan ingen pratar om det. När Frankrike höjde pensionsåldern fylldes gatorna av protester. I Sverige sker förändringen i det tysta, trots att konsekvenserna för individens ekonomi är lika stora.

Vi lever längre än någonsin. Medellivslängden är över 82 år och dessa år ska finansieras. Tidigare generationer hade en fast pensionsålder och relativt stabila pensioner. Dagens yngre får i stället ett längre arbetsliv, lägre förväntade pensioner och ett betydligt större eget ansvar. Höjd riktålder är nödvändig för systemets hållbarhet – men den flyttar också risken och ansvaret till individen.

Riktåldern styr inte bara när pensionen kan tas ut. A-kassa och sjukersättning följer nu riktåldern, liksom skattesystemet. Den som arbetar efter riktåldern belönas med lägre skatt på både arbete och pension. Den som kliver av tidigt möts av motsatsen. Fel beslut kan få konsekvenser resten av livet.

Och riktåldern är inte bara en siffra. En person med 40 000 kronor i månadslön som går i pension tre år före riktåldern förlorar omkring 4 000 kronor i månaden – livet ut. Två år tidigare innebär ett tapp på cirka 3 000 kronor. Dessutom gäller det förhöjda grundavdraget först från riktåldern, vilket gör att tidigt uttag beskattas hårdare. Över ett helt liv kan det handla om hundratusentals kronor.

Systemet premierar den som kan och vill arbeta längre – men privat sparande och tjänstepension blir avgörande för att skapa valfrihet. Tid är den största tillgången. Ett enkelt riktmärke är att lägga 10 procent av inkomsten på framtiden: 5 procent till långsiktigt pensionssparande och 5 procent till buffert och drömmar under livet. Vid ett sparande på 5 procent av lönen, med 6 procents avkastning under 35 år, kan det handla om över 1,5 miljoner kronor – pengar som ger handlingsutrymme, trygghet och frihet.

Lika viktigt är att ha koll på tjänstepensionen – hur den är förvaltad, vilka avgifter som dras och hos vilka bolag pengarna är placerade. Det är ofta där de största summorna finns, och små skillnader kan få stor effekt över ett helt arbetsliv. Att regelbundet se över tjänstepensionen är därför en central del av den ekonomiska friheten.

Frihet handlar inte om att arbeta tills man stupar. Det handlar om att undvika de tuffaste besluten med ryggen mot väggen. Därför är planering viktigare än någonsin. Börja med att logga in på minpension.se: gör en prognos för riktåldern och jämför med scenario om du går två eller tre år tidigare. Sätt upp sparmål, följ upp och justera när livet förändras. Träffa gärna en rådgivare som kan hjälpa dig – eller delta i Pensionsmyndighetens informationsmöten, både digitala och fysiska, för vägledning och svar på dina frågor.

Den höjda pensionsåldern är nödvändig för systemets hållbarhet, men den ger också större möjligheter för dem som tar kontrollen i tid. I ett arbetsliv där slutdatumet inte längre är givet blir kunskap, planering och eget sparande vår viktigaste trygghet. Ju tidigare du förstår spelreglerna, desto större chans att du själv får bestämma när ditt arbetsliv ska ta slut.