Delar Ingves oro: ”Skadligt pausa amorteringar”

Roine Vestman

Forskare, Stockholms universitet och Swedish House of Finance

”När beslutet att delegera ansvar för makrotillsynen till Finansinspektionen togs så var det just för att ha mer demokratisk kontroll över den. Men jag tycker att debatten om de så kallade bolånetagarbaserade åtgärderna är på alldeles för låg nivå.

Att lätta på amorteringskraven utan grundligare analys är fel, även om jag inte utesluter att det finnas lämpligare regleringar. Det är också fel att använda regleringarna av bolånen som ett konjunkturstabiliserande verktyg. Makrotillsynen är till naturen krisförebyggande. Om man i tid och otid är frestad att lätta på dem så är det ett tecken på att delegeringen av ansvar och/eller utformningen är fel.”

Katarina Nordblom

Professor i nationalekonomi, Göteborgs universitet

”Jag skulle inte vilja kalla det ’spricka’. Riksbanken är självständig just för att kunna ha ett starkare och ensidigt fokus på inflationen när de bedriver sin penningpolitik, medan riksdag och regering har så många fler aspekter att ta hänsyn till.

Jag ser det inte som en alarmerande pricka att Ingves inte håller med, utan snarare att det är sunt. Ingves har ett rent ekonomiskt, och inflationsinriktat, fokus och utifrån det drar han slutsatsen att slopat eller pausat amorteringskrav vore skadligt. Politiker har fler hänsyn att ta, inte minst i valtider, och om de kortsiktigt vill att hushållen skall bibehålla sin köpkraft är ett sådant vallöfte inte konstigt.”

Roine Vestman

Forskare, Stockholms universitet och Swedish House of Finance

”Jag håller med. I denna fråga har både Ingves och Thedéen rätt. Vi behöver dämpa efterfrågan. Att makrotillsynen, och för den delen finanspolitiken också, skulle sträva åt andra hållet är kontraproduktivt, till och med skadligt. Eventuell kompensation för kostnadsökningar måste utformas så träffsäkert som det bara går, och en amorteringspaus är inte det.”

Katarina Nordblom

Professor i nationalekonomi, Göteborgs universitet

”Det beror ju på vilken effekt en amorteringspaus skulle få på bostadsmarknaden och på annan konsumtion. Slopat amorteringskrav skulle kunna leda till högre bostadspriser, eller mindre sjunkande, vilket i sig kan spä på inflationen så att Riksbanken höjer räntan ytterligare. Detsamma kan hända om minskade amorteringar gör att hushållen ökar annan inflationsdrivande konsumtion. Men det beror naturligtvis på vad det är för andra saker som händer i omvärlden och vilka andra politiska åtgärder som vidtas om just ett pausat amorteringskrav får några stora effekter.”

Roine Vestman

Forskare, Stockholms universitet och Swedish House of Finance

”Jag tror att det finns utrymme för förbättringar av regleringarna av bolånen. Men vi måste samtidigt ha förutsägbarhet över tid så att hushållen kan ha god framförhållning och vet vad de har att förhålla sig till. Därför behövs en grundlig konsekvensanalys och ett helhetsgrepp som ännu ingen presenterat.”

Katarina Nordblom

Professor i nationalekonomi, Göteborgs universitet

”På hushållsnivå tycker jag att man bör amortera betydligt mer när räntan är låg för att sedan inte ha lika stora lån kvar när räntan väl stiger. Då kan man kosta på sig att minska amorteringarna något när räntan stiger. På samhällsnivå tycker jag att det är bra med ett amorteringskrav på nya lån för att hushåll inte skall skuldsätta sig alltför mycket.

Räntorna är visserligen högre nu än för ett år sedan, men historiskt sett är räntorna fortfarande låga, särskilt i reala termer när vi beaktar den höga inflationen. Slopat amorteringskrav skulle därför kunna locka folk att låna mer än de långsiktigt har råd med, vilket skulle kunna få förödande konsekvenser.”