Storpolitiken gynnar bilister – därför faller bensinpriserna

Precis som alla tillgångar så styrs oljepriset av tillgång och efterfrågan. När det gäller olja är det på sätt och vis en enklare ekvation. Oljekartellen Opec+ styr utbudet och världsekonomin styr efterfrågan.

Bilister minns med fasa 2022 när en liter bensin kostade 24 kronor. När Opec-medlemmen Ryssland invaderade Ukraina hamnade landets olja på svarta listan, vilket skapade oro för minskat utbud. Ekonomin tuffade samtidigt på och oljepriset rusade till 130 dollar per fat – den högsta nivån sedan finanskrisen 2008. Det gav avtryck på såväl macken som i den svenska valrörelsen där bensinen helt plötsligt blev en kärnfråga.

Redan på hösten började priserna att vika nedåt och har så fortsatt att göra i stadig takt. Men när Donald Trump drämde till med chockhöga tullar i början av april tilltog nedgången. Anledningen är såklart oro för vad tullarna ska göra med ekonomin och därmed efterfrågan på råvaran. När tullarna pausades fick oljan viss respit, men sedan slutet av april har resan ner fått ny fart.

Oron för efterfrågesidan kvarstår – tullarna är pausade och inte borttagna – men den senaste veckans nedgång står framförallt Opec+ för. I helgen beslutade kartellen att trappa upp produktionen ytterligare och oljepriset föll 2 procent till 61 dollar per fat, mer än hälften från toppen 2022.

En annan aspekt för svenska konsumenter är valutakursen. Olja köps i dollar och den har försvagats tydligt sedan årsskiftet. På samma vis bidrog kronans kräftgång till de högre priserna 2022.

Sammantaget innebär det en välkommen lättnad för svenska bilister. En full tank på 50 liter är i dag 250 kronor billigare än för två år sedan.

Anledningen till att Opec+ ökar produktionen uppges vara att sätta press på Ryssland och Kazakstan som inte spelat enligt reglerna och producerat mer än överenskommet. Den officiella anledningen är att Opec bedömer ”fundamenta” på oljemarknaden som god.

Det är det inte alla som håller med om. Tajmingen för produktionsökningen är illa vald med tanke på de ekonomiska utsikterna och osäkerheten, säger Saxo Banks analytiker Ole Hansen till Reuters.

– Att addera ytterligare fat in i en ekonomisk inbromsning kommer att tynga priserna tills vi har en tydligare bild av vad den ekonomiska nedgången innebär för efterfrågan.

Produktionsökningarna gäller fram till juni, så någon utbudsminskning i närtid blir det inte. Det talar för att de låga priserna håller även över semestern. Å andra sidan kan utvecklingen i tullfrågan ställa saker på ända.

Läget ser inte heller jättebra ut för ekonomin. Även om tullarna med länder som inte svarade med mottullar är pausade, så är det fullt handelskrig mellan Kina och USA. Och effekterna av monstertullarna kommer att synas på ett eller annat sätt.

”Varje dag som går utan att ett avtal mellan USA och våra betydande handelsparter tar oss närmare global efterfrågeförstörelse”, skriver Bob Yawger, energidirektör på den japanska banken Mizuho, i en analysuppdatering.

Att tullarna redan fått effekt vittnade UPS om förra tisdagen när logistikjätten meddelade att 20 000 jobb ska bort. Även flera svenska bolag har flaggat för tulleffekter under rapportsäsongen, där flera har noterat mer avvaktande kunder.

Efter Opecs besked att öka produktionen har flera analyshus sänkt sina prognoser för oljepriset. Barclays räknar nu med ett pris på 66 dollar per fat för 2025 och 60 dollar per fat 2026. Analytikerkollegorna på ING tror på 65 dollar i år.

Men även om oljan fortsätter ner så finns det ett golv för hur billig bensin kan bli i Sverige. Anledningen är skatter och avgifter samt de marginaler som behövs i kedjan för att få bensinen till pumpen. Enligt Nordeas råvaruanalytiker Christian Kopfer ligger den teoretiska ”nollpunkten” på 11 kronor litern. Men då ska oljan ner till noll. Det säger han till TT.

Det är kanske lätt att glädjas åt det lägre bensinpriset. Men man ska samtidigt komma ihåg att det är ett symptom på en allvarligare sjukdom. Skulle oljepriset klappa ihop helt så beror det på att ekonomin mår riktigt dåligt, och då kanske 11 kronor sätter lika mycket press på hushållskassan som 20 kronor gjorde för tre år sedan.