Ekonomer: Har hjälpt vissa – men små effekter på bopriser
Med tanke på styrkan i återhämtningen och snabbt stigande bopriser var det väntat att Finansinspektionen skulle återinföra amorteringskravet. Den tillfälliga respiten under pandemin har hjälpt en del hushåll, men haft marginell påverkan på bostadsmarknaden, säger ekonomer till Omni Ekonomi.
Även FI:s egen analys tyder på små effekter, berättar Roine Vestman, forskare på Stockholms universitet, som också är rådgivare åt myndigheten.
– Det kan handla om någon enstaka procents effekt på hushålls lånebelopp och på utvecklingen av bostadspriserna, säger han.
Beslutet är välkommet, men det finns bättre åtgärder för att minska hushållens skulder, enligt Åsa Hansson, docent på Lunds universitet. Likt många andra ekonomer förordar hon en nedtrappning av ränteavdraget.
– Amorteringskravet är mer en konsekvens av en dysfunktionell bostadsmarknad med skenade skulder och priser – men en ganska dålig åtgärd, säger hon.
Den stora massan av bolånetagare, närmare 90 procent, har fortsatt att betala av på sina lån som vanligt under amorteringspausen, påpekar SEB:s chefsekonom Jens Magnusson.
”Det är naturligt att FI tar tillbaka sina bolånetagarbaserade åtgärder nu när återhämtningen från pandemin är så långt kommen. FI har hela tiden kommunicerat att det var ett tillfälligt undantag. Däremot fanns och finns fortfarande inget tydligt kommunicerat för vilka typer av makroekonomiska händelser som ska utlösa ett dylikt undantag.”
”Det var tänkt som en temporär åtgärd under coronapandemin för underlätta för hushåll som var ansträngda och det är bra att det inte förblir en permanent lättnad – givet att vi har ett amorteringskrav. Men mer generellt tycker jag att det finns bättre åtgärder för att minska hushållens skulder – till exempel en nedtrappning av ränteavdraget. Vi har ett skattesystem som uppmuntrar till belåning och det tillsammans med väldig låg ränta bäddar för hög skuldsättning och ökade tillgångspriser. Det är inte hållbart.”
”Beslutet är helt enligt förväntan. Amorteringskravet lades på is som en krisåtgärd men Finansinspektionen har varit tydlig med sin intention att återinföra det den 1 september. Med tanke på den återhämtningen i ekonomin och de snabbt stigande bostadspriserna och bostadslånen, hade det varit en stor överraskning om amorteringskravet inte återinförts.”
”I bankernas så kallade kvar-att-leva-på-kalkyler har amorteringskraven legat fast hela tiden. Så det är enbart bolånetagares kassaflöden som tillfälligt lättats, inte kreditrestriktionerna i sig. Därför borde effekterna på bolånebelopp och bostadspriser vara begränsade – det kan handla om någon enstaka procents effekt på hushålls lånebelopp och på utvecklingen av bostadspriserna. Övriga effekter på makroekonomin är ännu mer begränsade.”
”Jag tror inte det får en stor påverkan. Eftersom åtgärden aviserades som temporär för att mildra de ekonomiska konsekvenserna av pandemin – som vi nog initialt trodde skulle få allvarligare konsekvenser för hushållen – tror jag och hoppas att den inte påverkade hushålls beslut om att köpa bostad. Men rent allmänt påverkar amorteringskravet unga som vill in på bostadsmarknaden. Vi har en dysfunktionell bostadsmarknad som gör det svårt för unga att komma in på bostadsmarknaden. Det är ett stort problem. Amorteringskravet är mer en konsekvens av en dysfunktionell bostadsmarknad med skenade skulder och priser – men en ganska dålig åtgärd.”
”Jag tror vi går in i en lugnare period på bostadsmarknaden nu, men det har inte så mycket med amorteringskravet att göra. Snarare handlar det om att vi är på väg tillbaka till en normal tillvaro efter pandemin, med mindre arbete och semester hemma, och att priserna nu har nått så pass höga nivåer att hushållens disponibla inkomster börjar bromsa prisutvecklingen. För hela bostadsmarknaden har amorteringskravet ganska liten betydelse men för enskilda köpare kan det vara betydelsefullt, framförallt förstagångsköparna och storstadsbor som ofta behöver skuldsätta sig högt.”
”Precis som nu, vid återinförandet, var antagligen effekten på bostadsmarknaden och bolånemarknaden ganska liten när undantaget infördes. FI har publicerat en analys, omgärdad av stor osäkerhet, som tyder på små effekter på bostadsvärden och lånebelopp. Det kan handla om någon enstaka procent i lånebelopp och bostadens värde. Men ur ett makroekonomiskt perspektiv var det rätt beslut att ge hushållen möjlighet att disponera en större del av sitt kassaflöde. Dock önskar jag ett tydligare ramverk för vilka makroekonomiska omständigheter som ska utlösa den här typen av undantag, liksom en fortsatt diskussion och analys om vad som är de mest ändamålsenliga bolånetagarbaserade åtgärderna.”
”Det har säkert hjälpt en del hushåll och framför allt minskat oron över hur man skulle klara ekonomin under pandemin. Att fastighetspriserna stigit under pandemin tror jag inte beror på att amorteringskravet temporärt lyfts bort.”
”Påverkan har varit liten. De viktigaste faktorerna som drivit priserna på senare tid är de låga räntorna, det låga utbudet och pandemieffekten, det vill säga behovet av ett större boende när mer tid spenderas hemma. Undantaget från amorteringskravet har inte påverkat bankernas kreditgivning, där har man fortsatt räkna med amorteringskravet eftersom man vet att det ska återinföras. Dessutom är det ganska få bostadsägare som använt undantaget, närmare 90 procent har fortsatt amortera som vanligt.”