Vill politikerna strypa bankernas vinster?

En starkt bidragande orsak till att de fyra svenska storbankerna – SEB, Swedbank, Handelsbanken och Nordea – gör så rejäla vinster jämfört med förra året är att skillnaden mellan utlåningsränta och inlåningsränta har ökat betydligt på sistone. För Swedbank, som är den bank vars vinst ökat mest sedan förra året, steg det så kallade räntenettot med 80 procent det andra kvartalet i år jämfört med samma period förra året.

Men att bankernas vinster ökar är egentligen inte något dåligt, menar i alla fall bankföreträdarna själva. De anser att det är bra att bankerna har en stark ekonomi i kärva tider, så att Sverige inte behöver hamna i en finanskris.

Andra är dock inte lika odelat positiva till bankernas profit.

– Det är förstås bra. Men hur mycket är det värt? frågar sig John Hassler, professor vid Stockholms universitet, i en intervju med TT.

Ja, vissa anser det. Professor Hassler är en av dem som menar att konkurrensen är för dålig. Han säger till TT att det är ”något fel” när det är så ”lätt att tjäna pengar” som det är för bankerna i dag.

Även Lars Calmfors, professor emeritus vid Stockholms universitet och forskare vid Institutet för näringslivsforskning, anser att konkurrensen mellan bankerna är låg. Men poängterar samtidigt att det ”inte är konstigt att vinsterna ökar när räntorna går upp”.

– Men frånsett det är min bedömning liksom många andras att vi har bristande konkurrens i banksektorn och att det håller uppe vinsterna på en alltför hög nivå. Det är ett problem, säger han till Omni.

Oaktat bankernas vinster har även Konkurrensverket pekat på bristande konkurrens inom finansmarknaden. Anledningen till det är bland annat att det finns en ”trögrörlighet” bland bankkunderna, alltså att bankernas kunder inte sällan drar sig för att byta bank. Myndigheten ser samtidigt tecken på att konkurrensen har förbättrats de senaste åren.

Riksbankschefen Erik Thedéen har tidigare adresserat trögrörligheten bland bankkunderna och uppmanat regeringen att göra det enklare för privatpersoner att byta bank. Främst genom att ta bort den så kallade ränteskillnadsersättningen, som är en avgift man får betala om man vill lösa sina bundna lån innan de löpt ut.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) uppger att hon har haft samtal med samtliga storbanker, och att hon då har lyft fram ett budskap om att det är viktigt att olika aktörer tar sitt ansvar i tuffa tider:

”Och jag har påtalat för bankerna att det reser en rad frågetecken om konkurrenssituationen när de kan vara så snabba med att höja räntan på sin utlåning men inte behöver justera för löne- och sparkonton lika fort”.

Hon påpekar också att det pågår en utredning om en eventuell förändring av hur ränteskillnadsersättningen beräknas, och att regeringen kommer att prioritera den frågan i höst.

Även statsminister Ulf Kristersson har fått frågan om hur han ser på bankernas storvinster.

– Jag har ingen direkt uppfattning om detta, säger han till TT.

– För vanligt folk är detta oerhört provocerande, säger Mikael Damberg, Socialdemokraternas ekonomisk-politiska talesperson.

Han vänder sig framför allt emot att bankerna är snabba med att höja räntorna för bolån ”samtidigt som det lilla sparkonto man har inte alls har samma ränteutveckling”.

Damberg och hans parti vill, i likhet med Vänsterpartiet, att regeringen använder den statliga banken SBAB för att öka konkurrensen inom banksektorn och pressa de stora privata aktörerna.

Frågan är inte enkel, menar Lars Calmfors. Men ett tänkbart alternativ är det som V och S har varit inne på, alltså att använda statliga SBAB för att pressa på för mindre räntemarginaler.

– Samtidigt är det ingen okomplicerad fråga eftersom man kan ju alltid kan hävda att ett statligt ägt företag inte konkurrerar på samma villkor. Principiellt kan man tänka sig att statligt ägande skulle kunna missbrukas på olika marknader.

Ja, införandet av en så kallad bankskatt har då och då varit uppe för diskussion. En sådan skatt, med namnet ”riskskatt för kreditinstitut”, infördes 2022 av den dåvarande S-regeringen under stora protester från Moderaterna. Skatten tas ut av de stora kreditinstituten och drar in 5 miljarder kronor per år till statskassan.

Men kritiker menar att bankerna vältrar över skatten på sina kunder, till exempel bolånetagare.

Skatten verkar dock bli kvar, trots att Sverige fått en ny regering sedan den infördes. Inför riksdagsvalet 2022 genomförde sajten Finansliv en enkät som visade att bara C, L och M ville slopa skatten.